Läs in dig om las

Arbetsrätt. Klockan 15.30 släpps hela utredningen. Regeringens utredare föreslår då en rad lättnader – för arbetsgivarna – i las. LO ska prata ihop sig i sommar och räknar med fortsatta förhandlingar med Svenskt Näringsliv.

Lagen om anställningsskydd.

Hur började det? Varför stiftades den på 1970-talet? Hur fungerar den i dag? Och vad händer med balansen om den ändras? Är sist in – först ut på väg att försvinna?

Vi valde att fråga Dan Holke om historien och utvecklingen kring las. Han är jurist och chef för LO-TCO Rättsskydd. Efter 33 år på fackens juristbyrå går han i pension denna sommar.

Holkes pall

Dan Holke. Foto: LO-TCO Rättsskydd

Dan Holke beskriver las som en trebent pall, stadig så länge alla ben är intakta. Själva pallen är anställningstryggheten på svensk arbetsmarknad.

Ben 1: Tillsvidareanställningar, huvudregeln har varit att människor har fast jobb i Sverige. I dag har ungefär 85 procent av de anställda tillsvidareanställning.

Ben 2: Saklig grund, som krävs för att arbetsgivaren ska kunna säga upp en anställd. Arbetsbrist är en saklig grund som arbetsgivaren kan hänvisa till.

Ben 3: Turordningsreglerna och rätten till återanställning. Detta hindrar att arbetsgivaren godtyckligt väljer vem som ska sägas upp vid arbetsbrist.

– Om ett ben rycks bort tippar pallen, säger Dan Holke.

– Om vi inte har turordningsregler skulle arbetsgivarna helt kunna kringgå anställningsskyddet.

Så började det

Han beskriver att det var en hyfsad politisk enighet kring lagen om anställningsskydd när den först kom till 1974. LO var från början lite tveksamt till att staten skulle reglera arbetsmarknaden. 1982 ändrades las och fler tillfälliga anställningsformer infördes, som provanställning och visstid. 2007 tillkom allmän visstidsanställning, som kan pågå i två år utan att den anställda har rätt till fast tjänst.

Den som har en tidsbegränsad anställning har inte något anställningsskydd när den löpt ut. Om anställningen görs upp för en dag i taget, kanske genom ett sms på morgonen, finns det över huvud taget ingen anställningstrygghet.

– Det drabbar i hög utsträckning yngre LO-kvinnor. Inte särskilt ofta äldre Saco-män, konstaterar Dan Holke.

Sist in …

En annan förändring sedan ursprungslagen infördes handlar om undantag från turordningen när arbetsgivare ska säga upp personal. Småföretag, med max tio anställda, får behålla två personer oavsett när de anställdes. Alltså göra två undantag från först in – sist ut.

Rätten att få jobbet tillbaka, om arbetsgivaren behöver anställa, var från början tolv månader efter att anställningen upphörde. Den har kortats till nio månader.

Lagen medger två olika skäl när en arbetsgivare vill säga upp anställda. Arbetsbrist är den ena sakliga grunden för uppsägning. Personliga skäl den andra.

Dan Holke, är det svårt för arbetsgivarna att säga upp anställda i dag?

– Nej, det är väldigt lätt att säga upp på grund av arbetsbrist. Det är obyråkratiskt och går snabbt. Facken går alltid med på avvikelserna från turordningen när det krävs för att nyckelpersoner ska bli kvar. Det är vanligast inom industrin, medan det finns andra sektorer där fack och arbetsgivare håller sig mer strikt till listan.

– När det handlar om att säga upp någon av personliga skäl måste arbetsgivaren bevisa att personen har misskött sig.

Den som blir uppsagd av personliga skäl kan i dag, med hjälp av facket, får sin uppsägning ogiltigförklarad. Då får den anställda behålla både jobb och lön tills tvisten är avgjord. I utredningen förslås att möjligheten tas bort på företag med max 15 anställda.

Ett argument som förts fram inför utredningen är att dagens regler gör att arbetsgivare drar sig för att nyanställa.

Ser du risker för arbetsgivare med att anställa och sedan inte kunna säga upp personen?

– Nej, det är lätt att prova om någon fungerar på jobbet. Provanställning, visstid … då kan man ha en person på tillfälliga anställningar i minst två år.

Så kan det gå

I och med regeringens januariavtal med Liberalerna och Centern kommer lagen om anställningsskydd sannolikt att förändras. Utredaren Gudmund Toijer presenterar sina förslag i dag. Vi ber Dan Holke om ett par reflektioner:

Vad blir effekten om undantagen från las-listan får vara fem personer, oavsett hur stort företaget är?

– Det beror på. Om Volvo ska säga upp 300 anställda spelar det inte så stor roll om fem får undantas. Men om ett litet företag ska säga upp en av sex anställda betyder det att arbetsgivaren väljer helt fritt. Det blir inget anställningsskydd kvar över huvud taget.

Hur förändras spelreglerna om den som sägs upp av personliga skäl, och vill ogiltigförklara uppsägningen, inte får behålla sin anställning och lön under en fortsatt juridisk process?

– De nuvarande reglerna sätter press på båda parter och gör att de flesta fall görs upp utan att gå till domstol. Den anställda vill ofta inte tvingas tillbaka till jobbet och arbetsgivaren vill inte betala lön under en process som kan ta ett och ett halvt år.

– Med förslaget kan de i stället vänta på att domstolen avgör. Den anställda riskerar då att stå utan a-kassa i två månader, och det ger arbetsgivaren ett mycket bättre förhandlingsläge.

Vad händer om ”kompetens” ska väga tyngre än i dag vid uppsägningar på grund av arbetsbrist?

– I praktiken blir det arbetsgivaren som själv bedömer vem som är kompetent och anställningsskyddet försvinner. Man kan undra om det är rimligt att slänga ut gamla och slitna anställda. Vem ska försörja dem? Las infördes för att motverka en sådan utveckling.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Ronny:
    1 oktober, 2022

    De dummast politiska förslag nånsin för jävligt vi människor har visst inget värde alls, slit o släng tvi för nya las regler, usch att detta får ske i ett demokratiskt land

Lästips:

S kräver att regeringen agerar mot taxifusk

Apptaxi. Socialdemokraterna vill ta tag i fusket och lönedumpningen i taxibranschen. De vill se en "task force" som jobbar gemensamt mot fusket. På lång sikt vill de se tuffare regler och en utredning om avregleringen av taximarknaden.

Foodorabud på moped åker på snöig innerstadsgata i Stockholm

Ett steg mot bättre villkor för plattformsarbetare

Gigarbetare. Regeringen tar hjälp av arbetsmarknadens parter för att förbättra plattformsarbetarnas villkor. Utredare tillsatt för att få en svensk lag på plats.

Ett skepp kommer lastat med bananer – och kokain?

Hamn. Förra veckan stängdes fyra hamnarbetare av i Helsingborgs hamn. De är inte misstänkta för något brott men är kollegor till den man som är åtalad misstänkt för att inifrån hamnen hjälpt kokainsmugglare i stor skala.

Avtal 2025
Förhandlingsdelegation tidningsbud 2025. Foto: Lilly Hallberg

Förhandlingar för tidningsbud i förändringens tid

Tidningsdistributörsavtalet. På måndagen startade förhandlingar om nytt kollektivavtal för tusentals tidningsbud – en yrkeskår starkt påverkad av strukturomvandling och digitalisering.

Avtal 2025
Delegationen för miljöarbetareavtalet samlad på Näringslivets hus 7 april 2025. Foto: Justina Öster

Förhandlingar om nytt avtal för miljöarbetare i gång

Miljö Måndagen den 7 april inleddes förhandlingarna mellan Transportarbetareförbundet och Biltrafikens Arbetsgivareförbund (BA) om ett nytt miljöarbetareavtal. – Det går fruktansvärt trögt, säger förbundsordförande Tommy Wreeth.

Close up of building contractor shaking hands with worker at construction site.

Hr-konsult sökte medlemmar –Transport misstänker gult fack

Plattformar. På Linkedin annonserar Frilans finans hr-rådgivare efter styrelsemedlemmar till ett nytt fackförbund för plattformsarbetstagare. Bolagets vd som tidigare har velat starta en ”gul” fackförening säger att han inte står bakom – men välkomnar – initiativet.

Avtal 2025

Så tycker vi om nya transportavtalet

Åkeri / Lager & terminal / Bärgning. Den 3 april blev Transports största avtal klart. Det gäller för lastbilsförare, lager-, terminal- och bärgningsarbetare samt budbilschaufförer från och med den 1 april 2025. Så här tycker några medlemmar om det nya tvååriga transportavtalet.

Avtal 2025
Transportavtalet 2023 - 2025.

Nytt avtal för åkeri, terminal och bärgning

Transportavtalet. 24 månader och ett totalt avtalsvärde på 6,8 procent blev resultatet för transportavtalet. Avtalet börjar gälla den 1 april 2025 och berör åkeri, terminal och bärgning.

Avtal 2025

”Förväntad kompromiss”

Kollektivavtal. Det kunde varit värre – men också bättre. Och oklart vad som egentligen är normerande, utöver lönenivå. Så kommenterar Transports ordförande Tommy Wreeth parterna inom industrins överenskommelse.

Avtal 2025

Klart med nytt industriavtal

Kollektivavtal. 6,4 procent, två år – i natt kom beskedet att fack och arbetsgivare inom industrin kommit överens om märket som blir vägledande för hela arbetsmarknaden i årets avtalsrörelse.

Avtal 2025

Förhandlingar in i det sista för ”märkesavtal”

Kollektivavtal. Senast vid midnatt ska fack och arbetsgivare inom industrin kommit överens om kollektivavtal – de avtal som utgör märket för löneökning i årets avtalsförhandlingar.

Bolt ger sig in i sjukresebranschen

Serviceresor. Bolt är ett av 14 taxibolag som kan få börja köra sjukresor åt Region Uppsala. Katastrof, anser facket, men regionen säger att de har följt lagen om upphandling.

Svårt komma framåt utan märket

Avtal 2025. Det går trögt i förhandlingarna mellan Transport och Biltrafikens arbetsgivareförbund. En konstruktiv dialog förs ändå säger Transports förbundsordförande Tommy Wreeth.

Wolts bud i strejk – stöd från facket

Gigjobb. På lönedagen, den 25 mars, la Wolts matbud i Norrköping ned arbetet. Ersättningen är hopplöst låg med arbetsveckor på över 70 timmar, enligt de strejkande. Och trots att ingen är med i facket uttrycker Transports ombudsman sitt stöd.

Efter olyckan fick Alexander Eriksson köpa ny säng, flytta in på bottenvåningen i huset och använda rullstol. Sen blev det kryckor och nu kör han bil igen.

Alexander fick ersättning från Afa – till slut

Arbetsskada. Lastbilsföraren Alexander Eriksson fick sina knän krossade när en truck kom i rullning på flaket. Afa försäkring sa nej till hans begäran om ersättning för arbetsskada. Han gick till facket, Transportarbetaren skrev – och till slut fick ­Alexander rätt.

Nya regler för kombinerade transporter ska granskas

Åkeri. Hur har de skärpta reglerna för kombinerade transporter med flera olika transportslag påverkat godstransportbranschen? Det ska Transportstyrelsen och statliga analysmyndigheten Trafikanalys granska på uppdrag av regeringen.