Gudmund Toijer berättade om sin utredning på en presskonferens som också sändes digitalt.

Arbetsrätt. Det blir enklare för arbetsgivare att välja vem som ska sägas upp. Det blir billigare att säga upp den som arbetsgivaren vill bli av med. Utredningen om en ”modernare” arbetsrätt presenterades den 1 juni.

Den tuffaste förändringen för arbetsgivarna är att de ska kompetensutbilda sina anställda – även de som inte har fast jobb.

736 sidor lades ut på regeringens hemsida sent på eftermiddagen. Klicka här om du vill fördjupa dig i förslaget som kan förändra lagen om anställningsskydd.

– Jag är medveten om att de här frågorna är av stor betydelse för enskilda och för samhället. Olika intressen måste vägas mot varandra, sa utredaren Gudmund Toijer strax därpå vid en presskonferens.

Då hade hans förslag redan sänkts, inte bara av den samlade fackförbundsrörelsen. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S), som varit med och tillsatt utredningen, var mycket kritisk i en intervju i Dagens Nyheter tidigare i dag:

– Det är en kraftig slagsida till arbetsgivarens fördel, sa hon.

– Utredningen lever inte upp till kravet på att balans mellan parterna ska upprätthållas. Det var en viktig del av både överenskommelsen i januariavtalet och i de direktiv som vi har gett till utredningen.

I januariavtalet, som regeringen, Liberalerna och Centerns samarbete bygger på, slås dock fast att utredningens förslag ska genomföras fullt ut – om parterna på arbetsmarknaden inte kommer överens om förändringar i las. De förhandlingarna återupptas efter sommaren.

Tillbaka till Gudmund Toijer, som räknar med att hans förslag kan införas den första januari 2022.

– Jag tycker att jag i allt väsentligt upprätthåller balansen mellan parterna. Förslaget innehåller lättnader för företagen, framför allt de mindre. Och de långtgående kraven på kompetensutveckling underlättar för arbetstagare, vare sig de är kvar på en arbetsplats eller går vidare.

Utredningens förslag

Direkt efter punkterna sammanfattar utredaren förslaget. På nästa rad kommer Transportarbetarens beskrivning av hur detta påverkar anställda, arbetsgivare och arbetsmarknaden. Förklaringen är kursiverad.

Turordningsreglerna

•  Undantagen från turordningsreglerna utökas till fem för alla arbetsgivare.

Sist in – först ut upphör därmed i princip att gälla på mindre företag när arbetsgivaren säger upp på grund av arbetsbrist.

•  Vid omplacering ska arbetstagaren utan upplärning eller utbildning ha kvalifikationer för arbete som någon annan utför.

En äldre anställd får på det sättet inte behålla jobbet vid arbetsbrist genom att hen omplaceras till en tjänst som någon med kortare anställningstid har. Ett krav som facket ofta driver i dag. Med förslaget blir detta möjligt bara om tjänsten är som skräddarsydd för den som riskerar att förlora jobbet.

•  Möjligheten att slå samman driftsenheter tas bort.

I dag begär facken ofta att flera driftsenheter inom avtalsområdet läggs ihop, detta för att få fler personer på turordningslistan. Det innebär att fler med längre anställningstid kan få behålla jobbet. Med förslaget kommer de som tillhör en driftsenhet alltid att turordnas för sig, och turordningskretsarna kan då bli mindre.

•  Vid exakt lika anställningstid får arbetsgivaren bestämma vem som behåller jobbet vid en arbetsbrist.

I dag får den äldre stanna och den yngre sägs upp, med förslaget väljer arbetsgivaren.

Kompetensutveckling

•  Arbetsgivare ska i skälig utsträckning erbjuda kompetensutveckling för alla arbetstagare med minst sex månaders sammanlagd anställningstid. Föreslås gälla vid både tillsvidareanställning och tidsbegränsad anställning.

Även den som har ett vikariat eller annan tidsbegränsad anställning ska få utbildning på jobbet. En tanke med förslaget är att arbetsgivaren ska välja att fastanställa den som hen har tvingats betala kompetensutveckling för. Alltsammans handlar om utbildning som är användbar i det jobb personen har.

•  Arbetsgivare som inte uppfyller sitt ansvar ska betala skadestånd till arbetstagare om anställningen avslutas på grund av arbetsbrist.

Utredningen föreslår att det ska kosta arbetsgivaren två månadslöner till en arbetstagare som inte fått sin kompetensutveckling. Detta gäller för både fast anställda och visstidare, om de har tvingats sluta sitt jobb på grund av arbetsbrist. Tre månadslöner gäller för den som har varit anställd i minst fem år.  

Kostnader vid uppsägning

•  Möjligheten till ogiltigförklaring av en uppsägning tas bort för anställda hos en arbetsgivare med högst 15 anställda (ogiltigförklaring kan fortfarande ske enligt speciallagar, till exempel diskrimineringslagen, lagen om fackliga förtroendemän och föräldraledighetslagen). Arbetstagaren ska få skadestånd, minst åtta månadslöner, vid osakliga uppsägningar.

Det här betyder att den som har sagts upp av personliga skäl blir av med jobbet även om hen går till domstol för att få saken prövad. Det betyder i sin tur att arbetsgivaren inte ska betala lön under den rättsliga processen. I dag gör många arbetsgivare upp med den uppsagda för att slippa betala lönen. Den anställda får då, ofta med hjälp av sitt fack, ut en summa pengar. Med förslaget får den uppsagda skadestånd om uppsägningen under en senare process bedöms vara oskälig. Skadeståndet motsvarar då åtta månadslöner.

Utredningens idé är att kostnaden för arbetsgivaren på så sätt ska bli både lägre och lättare att förutse.

När det handlar om fackligt förtroendevalda som sägs upp behåller de ett starkare skydd, enligt utredningens förslag.

•  Anställda hos arbetsgivare med mer än 15 anställda kan genom interimistisk prövning få lön och andra förmåner under tvistetiden och uppsägningen kan ogiltigförklaras.

En domstol gör en snabb prövning när någon sägs upp av personliga skäl på ett större företag. Om den kommer fram till att det antagligen inte finns någon saklig grund för uppsägningen får den det berör behålla lön och anställning fram till ett slutligt avgörande.

•  De högsta skadeståndsnivåerna vid osaklig uppsägning höjs.

Det kan bli dyrare än i dag för arbetsgivaren om uppsägningen i efterhand bedöms som oskälig i domstol.

Balans mellan tillsvidare  och tidsbegränsat

•  En företrädesrätt för de med allmän visstidsanställning till lediga tillsvidareanställningar efter nio månader föreslås.

Förtur till fast anställning föreslås gälla för personer som varit vikarier eller haft annat visstidsjobb i nio månader. I dag gäller tolv månader. Nio månader föreslås också vara gränsen för att ha rätt till återanställning när en visstidsanställd har fått sluta.