Lönelyft för eliten
Efter en dipp för 35 år sedan har makteliten stadigt ökat sina inkomster – i jämförelse med vad en arbetare tjänar. – Länge har det bara varit vi i facket som har tjatat om klyftorna, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson. Nu är det en diskussion som förs i på bästa sändningstid i tv.
Han syftar på när ekonomen Thomas Piketty i fredags pratade omkull Norwegians vd Bjørn Kjos i fåtöljerna hos Skavlan. Piketty bad att få veta Kjos exakta förmögenhet och pressade honom på hur mycket han betalar i skatt i förhållande till sin förmögenhet.
– Vi ska fortsätta att synliggöra maktelitens villkor, säger Karl-Petter Thorwaldsson. Det ger oss bra argument när vi ska höja lönegolvet.
Ett vårtecken, konstaterar LO:s ordförande när pressträffen om makteliten sätter igång. Temat är detsamma som de senaste 15 vårarna: Så mycket mer tjänar den svenska makteliten än en vanlig industriarbetare.
Årets svar:
Toppdirektörerna i näringslivet tjänar i snitt 50 industriarbetarlöner vardera.
De politiska topparna tjänar 4,4 industriarbetarlöner.
Resten i den svenska makttoppen, som LO kallar den byråkratiska makten, får ihop 7,4 industriarbetarlöner vardera.
Och själv landar Karl-Petter Thorwaldsson på en inkomst som motsvarar 5,5 industriarbetarlöner.
Siffrorna handlar om 2013, och då tjänade jämförelseobjektet industriarbetaren i snitt 27 600 kronor i månaden.
LO har varje år sedan 1950 hållit koll på vad 200 makthavare tjänar. Inkomsterna gäller de personer som år för år innehar 200 maktposter. Posterna består, men personerna skiftar alltså.
1950 fanns det en kvinna med bland de 200: journalisten Barbro Alving. I den senaste genomgången utgör kvinnorna 36 procent av makteliten.
– De borde vara fler, säger rapportförfattaren Jeanette Bergström. Bland näringslivstopparna finns det fortfarande bara tre kvinnor.