Didier Borlée, Belgien
Close
"Fackets viktigaste fråga är att få upp lönerna. Vi måste ta en ordentlig strid om det här", säger belgiska chauffören Didier Borlée.
Close
Chaufförslöner i Europa

Löner viktigaste frågan

Belgien. − Jag slåss inte mot de rika, jag slåss för de fattiga, säger den fackligt aktiva belgiska chauffören Didier Borlée. Han anser att landets chaufförer borde tjäna åtminstone 5 000 kronor mer i månaden.

Didier Borlée berättar:

− Jag arbetar för ett transportföretag som kör varor åt butikskedjan Carrefour. Vi distribuerar allt som inte går att äta, allt från parfym till elektronik. Tidigare körde jag inrikestrafik, men efter en olycka för många år sedan hanterar jag en specialbil och flyttar trailers här på lagerområdet.

− En chaufför hos oss tjänar mellan 2 200 och 2 500 euro i månaden (24 000–27 500 kr). Man kan komma upp i 3 000 euro (33 000 kr) om man gör många timmar. Då får du till exempel ta ett skift från klockan 17.00 på eftermiddagen och jobba till 05.00 nästa morgon.

Hård konkurrens

− Här i Belgien är social dumpning ett stort problem, som alla förlorar på. Vi utsätts för hård konkurrens av rumänska chaufförer. Jag har träffat många av dem under tio års tid och alla har varit trevliga. De är inte problemet. Nej, de måste jobba utomlands för att de inte finns pengar i hemlandet. För oss innebär det att vi förlorar arbetstillfällen.

– Numera jobbar jag tre dagar i veckan. Jag bad min chef om att få gå ner i tid av familjeskäl. Min dragbil kör vi i tvåskift. En kollega startar klockan fem på morgonen och kör fram till två på eftermiddagen. Då tar jag över och kör till klockan tio på kvällen.

− Jag tjänar mindre nu, bara 1 350 euro i månaden (14 850 kr). Min fru tjänar något mer. Vi har dragit ner på kostnaderna och bor litet med vår son. Hemligheten är att jag inte har någon bil utan kör en äldre motorcykel.

”Vi måste ta strid”

Didier Borlée är förtroendevald i ett av de belgiska facken, det socialistiska FGTB-UGT. Landet har också en kristen och en liberal facklig rörelse.

− Fackets viktigaste fråga är att få upp lönerna. Vi måste ta en ordentlig strid om det här. Jag vill att alla mina kolleger ska tjäna 3 000 euro i månaden (33 000 kr), så att de kan leva ett drägligt liv.

– Jag är både kritisk till och stolt över facket. Jo, facket trycker på, men samtidigt som det har ett bra program är det en del av det etablerade systemet.

− Jag är fackligt aktiv. Här på området fick vi för några månader sedan nya trailers. De gamla hade använts i 25 år och hade omfattande rostangrepp. Vi tog en facklig kamp för nya och vår chef köpte till slut in hundra stycken. Det är ett exempel på att facket behövs. Om vi inte var där skulle chaufförerna varken ha arbetsskor eller arbetshandskar. Inget faller som manna från himlen.

Snabbkoll
Håller du på att duka under av alla arbetsuppgifter, krav och måsten? Hoppa inte över lunchen! Din arbetsgivare är skyldig att kontinuerligt kolla upp din arbetsbelastning och se till att du får tid för återhämtning. Illustration: Mattias Käll

Så skapar vi ett bättre arbetsklimat

Skyddsronder. Den fysiska arbetsmiljön är viktig, men hur vi mår psykiskt och socialt minst lika angeläget. För att förebygga stress, utbrändhet och psykisk ohälsa ska psykosociala skyddsronder göras på landets arbetsplatser minst en gång per år, enligt arbetsmiljölagen.

Hur kan LO försvara AMF:s investering i Uber?

Debatt. Landorganisationen i Sverige (LO) representerar 13 fackförbund och ska vara en ledande kraft i arbetsrättsliga frågor. Efter en granskning av Expressen framgår det dock att LO, genom sitt ägandeskap i AMF, har investerat sina medlemmars pengar i Uber – vars affärsmodell möjliggör orimliga arbetstider och slavlika löner för sina anslutna förare.

Arbetsliv
Pedagogen Liliane Jbeilly har nära till skratt och visar ord och uttryck med hela kroppen för att Walid Dahda, Abdulnasser Alzoukani och kollegorna ska hänga med. Foto: Justina Öster

Här får de anställda lära sig svenska på arbetstid

SFI. 2025 är här. ”Har ni några önskningar”, frågar läraren Liliane Jbeilly. ”Jag vill bli rik”, svarar en av de anställda på TPL Postnord i Ljungby med ett gott skratt. De deltar i ett projekt, finansierat av EU och arbetsgivaren, och tränar svenska. På arbetstid.

Tema: Konfliktvapnet
Svensk strejkrätt. Illustration: Ingrid Fröhlich

Nu ska facket avväpnas

Strejkrätten. Fackliga sympatier i Tesla-konflikten har väckt en gammal fråga till liv. Röster höjs för att begränsa strejkrätten.

Richard Berglund, truckförare på Volvo, och Daniel Vänman, vaktmästare på Bilia är strejkvakter varje fredag. Här värmer de sig en stund i byggboden som står på andra sidan gatan från Teslas verkstad. Foto: John Antonsson

Fotfolket som inte ger upp hoppet om Tesla

Strejkrätten. Strejken har pågått sedan den 27 oktober 2023. Strejkvakterna står utanför Tesla i Umeå under alla öppna dagar. Richard Berglund och Daniel Vänman har stått minst en dag i veckan sedan strejken utbröt.

Valda ombud på sina platser i kongresshallen i Örebro, 2022.

Få utlandsfödda i Transports topp

Representation. Mer än var femte medlem i Svenska Transportarbetareförbundet är i dag född i ett annat land än Sverige. Det syns inte i förbundets ledning – än.

Digitalisering & AI
Transports utredare Jenny Wrangborg och terminalarbetaren Victor Dahlin diskuterar omvandling av yrket, realitet och möjligheter, fackets roll och påverkan av automation på det dagliga arbetet.

Så ser vi på AI och automation

Lager & terminal. Vi möttes på Transports förbundskontor för att tala konsekvenser av algoritmisk styrning på jobbet. Så här sammanfattade ett AI-verktyg vad det handlade om: ”Intervju med lagerarbetare och fackliga företrädare om digitalisering och automation” – rätt korrekt, men på riktigt mer ett samtal.

Kultur
Jul på väg. Stockholms centralstation inför första advent. Foto: Lilly Hallberg

Årets julklapp speglar tidsandan

God jul! Hoho, här kommer tips och råd på julklappar, gåvor och upplevelser till andra och sig själv under långhelgerna. Där de röda dagarna i år ligger så att chansen till lång sammanhängande ledighet är ovanligt stor.

App-taxi
”Det är modernt slaveri” säger William Sadeek, taxichaufför sedan 30 år, om plattformsbolagens villkor.

Förare vittnar om usla löner och arbetsvillkor

Taxi. På Stockholms gator är det en vanlig syn med svarta taxibilar som står utanför de stora växlarna Cabonline och Taxi Stockholm. De kallas ibland för friåkare och plockar kunder från gatan. Många kör också för Uber och Bolt. Men inte William Sadeek som tycker att apparna betalar alldeles för dåligt.

Framtidens bensinstation
Den nya macken mellan Solvalla och Bromma flygplats invigdes i mitten av juni 2024 och har miljön i fokus, säger säljchef Martina Vigren. Arbetet med att installera solceller pågår och några pumpar behöver åtgärdas efter slutbesiktningen av bygget.

Macken vid flyg och trav

Miljön i fokus. Mitt under brinnande mackdöd – när fossila bränslen fasas ut och el in – slog en ny OKQ8-station upp portarna i somras. Ett stenkast från travbanan Solvalla med flygplan från Bromma flygplats dundrande över taken jobbar landets bästa personal…

Kultur
bland är det bra med lite sund skepsis: att EU gjorde det enklare att få tillstånd för uteserveringar påverkar inte det svenska klimatet (och möjlig anledning med utebord vintertid har ju försvunnit i och med att det också är förbjudet att röka utanför fiken).

När positivitet blir något negativt

Allt är inte bra. Ibland kan den ständigt peppande personen, som förmedlar ”upplyftande” klyschor, slätar över och kommer med lösningar på hur stjärnorna ska plockas ned bli – ett sänke. Inte minst på jobbet. Skeptikerrörelser och pessimistkaféer kan ses som motgift mot toxisk positivitet.