Didier Borlée, Belgien
Close
"Fackets viktigaste fråga är att få upp lönerna. Vi måste ta en ordentlig strid om det här", säger belgiska chauffören Didier Borlée.
Close
Chaufförslöner i Europa

Löner viktigaste frågan

Belgien. − Jag slåss inte mot de rika, jag slåss för de fattiga, säger den fackligt aktiva belgiska chauffören Didier Borlée. Han anser att landets chaufförer borde tjäna åtminstone 5 000 kronor mer i månaden.

Didier Borlée berättar:

− Jag arbetar för ett transportföretag som kör varor åt butikskedjan Carrefour. Vi distribuerar allt som inte går att äta, allt från parfym till elektronik. Tidigare körde jag inrikestrafik, men efter en olycka för många år sedan hanterar jag en specialbil och flyttar trailers här på lagerområdet.

− En chaufför hos oss tjänar mellan 2 200 och 2 500 euro i månaden (24 000–27 500 kr). Man kan komma upp i 3 000 euro (33 000 kr) om man gör många timmar. Då får du till exempel ta ett skift från klockan 17.00 på eftermiddagen och jobba till 05.00 nästa morgon.

Hård konkurrens

− Här i Belgien är social dumpning ett stort problem, som alla förlorar på. Vi utsätts för hård konkurrens av rumänska chaufförer. Jag har träffat många av dem under tio års tid och alla har varit trevliga. De är inte problemet. Nej, de måste jobba utomlands för att de inte finns pengar i hemlandet. För oss innebär det att vi förlorar arbetstillfällen.

– Numera jobbar jag tre dagar i veckan. Jag bad min chef om att få gå ner i tid av familjeskäl. Min dragbil kör vi i tvåskift. En kollega startar klockan fem på morgonen och kör fram till två på eftermiddagen. Då tar jag över och kör till klockan tio på kvällen.

− Jag tjänar mindre nu, bara 1 350 euro i månaden (14 850 kr). Min fru tjänar något mer. Vi har dragit ner på kostnaderna och bor litet med vår son. Hemligheten är att jag inte har någon bil utan kör en äldre motorcykel.

”Vi måste ta strid”

Didier Borlée är förtroendevald i ett av de belgiska facken, det socialistiska FGTB-UGT. Landet har också en kristen och en liberal facklig rörelse.

− Fackets viktigaste fråga är att få upp lönerna. Vi måste ta en ordentlig strid om det här. Jag vill att alla mina kolleger ska tjäna 3 000 euro i månaden (33 000 kr), så att de kan leva ett drägligt liv.

– Jag är både kritisk till och stolt över facket. Jo, facket trycker på, men samtidigt som det har ett bra program är det en del av det etablerade systemet.

− Jag är fackligt aktiv. Här på området fick vi för några månader sedan nya trailers. De gamla hade använts i 25 år och hade omfattande rostangrepp. Vi tog en facklig kamp för nya och vår chef köpte till slut in hundra stycken. Det är ett exempel på att facket behövs. Om vi inte var där skulle chaufförerna varken ha arbetsskor eller arbetshandskar. Inget faller som manna från himlen.

Digitalisering & AI
Transports utredare Jenny Wrangborg och terminalarbetaren Victor Dahlin diskuterar omvandling av yrket, realitet och möjligheter, fackets roll och påverkan av automation på det dagliga arbetet.

Så ser vi på AI och automation

Lager & terminal. Vi möttes på Transports förbundskontor för att tala konsekvenser av algoritmisk styrning på jobbet. Så här sammanfattade ett AI-verktyg vad det handlade om: ”Intervju med lagerarbetare och fackliga företrädare om digitalisering och automation” – rätt korrekt, men på riktigt mer ett samtal.

Kultur
Jul på väg. Stockholms centralstation inför första advent. Foto: Lilly Hallberg

Årets julklapp speglar tidsandan

God jul! Hoho, här kommer tips och råd på julklappar, gåvor och upplevelser till andra och sig själv under långhelgerna. Där de röda dagarna i år ligger så att chansen till lång sammanhängande ledighet är ovanligt stor.

Framtidens bensinstation
Den nya macken mellan Solvalla och Bromma flygplats invigdes i mitten av juni 2024 och har miljön i fokus, säger säljchef Martina Vigren. Arbetet med att installera solceller pågår och några pumpar behöver åtgärdas efter slutbesiktningen av bygget.

Macken vid flyg och trav

Miljön i fokus. Mitt under brinnande mackdöd – när fossila bränslen fasas ut och el in – slog en ny OKQ8-station upp portarna i somras. Ett stenkast från travbanan Solvalla med flygplan från Bromma flygplats dundrande över taken jobbar landets bästa personal…

Kultur
bland är det bra med lite sund skepsis: att EU gjorde det enklare att få tillstånd för uteserveringar påverkar inte det svenska klimatet (och möjlig anledning med utebord vintertid har ju försvunnit i och med att det också är förbjudet att röka utanför fiken).

När positivitet blir något negativt

Allt är inte bra. Ibland kan den ständigt peppande personen, som förmedlar ”upplyftande” klyschor, slätar över och kommer med lösningar på hur stjärnorna ska plockas ned bli – ett sänke. Inte minst på jobbet. Skeptikerrörelser och pessimistkaféer kan ses som motgift mot toxisk positivitet.

Sophämtare lever farligt
Lustgastuber som slängs i hushållssoporna och töms i sopbilens vagga kan explodera, fara ut som tillplattade vassa projektiler och träffa miljöarbetare och förbipasserande på gatan. Tuberna ska lämnas in på återvinningscentraler.

Lustgastuber i soporna kan explodera

Miljö. Lustgastuber i soporna är ett arbetsmiljöproblem. Tuberna kan explodera och skada både miljöarbetare och folk som passerar sopbilarna. Vid ett ungdomsboende i Göteborg har hämtningen stoppats för andra gången.

Fusket i åkeribranschen
På vägkanterna i Skånes industriområden lever chaufförerna sina helgliv.

På jakt efter lönedumpare

Fackligt arbete. År ut och år in. Trots nya EU-direktiv och statliga sanktionsavgifter fortsätter lönedumpningen på svenska vägar. Tommy Jonssons jobb är att bekämpa de fuskande företagen.

Magnus Albertsson tankar ett flygplan från Luxair.

Förberett för Jet A-1

Flygtankare. En fredag i oktober. Runt 280 flighter går från Arlanda den dagen. De flesta av dem tankas av ett gäng flygtankare som jobbar på firman Stockholm Fuelling Services.

Kultur
Transportarbetarens John Antonsson tipsar om fem spännande filmer du kan krypa upp i tevesoffan och titta på i halloweentider. Glöm inte popcornen!

Läskiga filmer för oktobermörkret

Skräck & spänning. Torsdagen den 31 oktober firas halloween i Sverige. Då klär ungar (och vissa vuxna) ut sig för att säga ”bus eller godis”? Det är också ett utmärkt läge att se läskiga filmer.

Helsingborgs hamn
Containrar i Helsingborgs hamn

Hamnarbetarna är trötta på frågor om kokainhärvan

Sektion 7 Helsingborg. Stuveriarbetare i Helsingborg får frågor från folk utifrån om vad som egentligen händer i hamnen – ”insiderhärvan” med koppling till kokainsmuggling har fått enorm uppmärksamhet i media det senaste året.

Arbetsmiljö
Flygtankarna på Stockholm Fuelling Services kan träna på arbetstid, till skillnad från de flesta andra transportare. Foto: John Antonsson

Knappt 6 av 10 transportare får friskvårdsbidrag

Hälsa. 2 111 transportarbetare svarade när tidningen gjorde en enkätundersökning om friskvårdsbidrag och träning på arbetstid. Trots att yrkesgrupperna är hårt drabbade av sjukskrivningar får bara 5,5 procent av de som deltog i enkäten träna på arbetstid. Samtidigt är det 58 procent som får friskvårdsbidrag.

Digitalisering & AI
Förarlös truck i stor lagerlokal.

Robotar tar över de trista jobben

Lager & terminal. Det handlar om designade flöden, anpassade efter verksamheten, beskrivet teoretiskt. I praktiken rör sig förarlösa truckar över ett gigantiskt lagergolv och tömmer sopkärl eller kör fram stålburar. När Postnord TPL införde lösningen med robotar var den helt ny och fanns ingen annanstans i landet.

Hej chaufför! Vad står på önskelistan?

Avtal 2025. Avtalsrörelsen börjar ta fart och Transport­arbetaren gav sig ut för att höra vad yrkesförarna vill ha. Är det bara reda pengar eller ryms annat som arbetstidsförkortning i avtalen som ska tecknas i vår?

Kultur
Det ska löna sig att välja gröna alternativ, som kollektivtrafik framför bil och tåg framför flyg. Men flyget har länge premierats på tågets bekostnad, ansåg en stor del av deltagarna i medborgarrådet som tog fram två olika förslag på en tuffare och en mildare form av flygskatt.

”Nästa generation ska känna hopp”

Klimatdebatt. ”Det ska vara enkelt att göra rätt och kostsamt att göra fel – en balans mellan morot och piska är nödvändig för att klimatmålen ska nås”. Det uttalandet enades Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet att ge landets politiker. Plus flera långtgående förslag.