Löneskillnaden krymper mellan män och kvinnor
Löner. Löneskillnaden minskar mellan män och kvinnor. Trenden med krympande gap har pågått de senaste elva åren. Men fortfarande finns en oförklarad skillnad på 4,4 procent.
– Den viktigaste orsaken till löneskillnaden är att kvinnor och män ofta arbetar i olika yrken, säger John Ekberg, säger statistikansvarig på Medlingsinstitutet.
Det är Medlingsinstitutet som tagit fram siffrorna för 2018. Analysen visar att kvinnor i snitt tjänade 32 600 kronor och män 36 500 kronor, när alla löner räknas om till heltid.
Resultatet innebär att kvinnor har 89,3 procent av männens lön. En skillnad på 10,7 procent.
Allra störst är gapet i landstingen, med 20 procents skillnad. Bäst till ligger kommunerna, med knappt tre procent.
Men lönejämförelsen görs inte mellan anställda som utför samma jobb. Det mesta av löneskillnaden förklaras av att män och kvinnor fortfarande söker sig till eller hamnar i yrken med olika lönelägen.
I landstinget är läkarna välavlönade, och många av dem är män. Kvinnor dominerar bland lägre betalda sjuksköterskor och undersköterskor. Det skapar en stor löneklyfta.
När statistiken rensas från faktorer som ålder, antal år i yrket, utbildningsnivå och olika lönelägen i yrkeskategorierna återstår en oförklarad skillnad på 4,4 procent mellan män och kvinnor.
Medlingsinstitutet poängterar att oförklarad inte automatiskt är samma sak som osaklig. Inom ett och samma yrke, och på samma arbetsplats, kan det finnas skillnader i exempelvis arbetsprestation.
I rapporten skriver Medlingsinstitutet att det är ”i stort sett omöjligt” att fånga upp alla den sortens faktorer i statistiken. Därför kan siffrorna heller inte ge svar på om skillnaden på 4,4 procent innebär lönediskriminering, enligt diskrimineringslagen.
LO utgår från att lönegapet är osakligt och har satt som ett prioriterat mål att utjämna skillnaderna. I ett första steg ska klyftan halveras, till år 2028.
LO vill också utjämna löneskillnaden mellan arbetare och tjänstemän. Enligt Medlingsinstitutet var snittlönen för manliga arbetare 29 600 kronor förra året. Kvinnorna fick 26 600 kronor. Tjänstemännen ligger i snitt 6 000-7 000 kronor högre.
Siffrorna utgår alltså från heltidslön, inte verklig inkomst. Det innebär att övertidsarbete inte räknas med. Inte heller det faktum att deltid är betydligt vanligare bland kvinnor.