Efter åtta dagar och två kurer med antibiotika mot njurbäckeninflammation och blodförgiftning är Tuija Paasila tillbaka på jobbet hon älskar, som bilbärgare. Foto: Justina Öster
Close
Efter åtta dagar och två kurer med antibiotika mot njurbäckeninflammation och blodförgiftning är Tuija Paasila tillbaka på jobbet hon älskar, som bilbärgare.
Close
Blås inte blåsan på kisspausen

”Man kan inte vara så pryd”

Hälsa. Tuija Paasila öppnar den bakre ”räddaren i nöden-luckan” på bärgningsbilen. Bakom den kan hon huka sig ner, om det kniper. – Man kan inte vara alltför pryd i den här branschen, säger hon.

Tre njurbäckeninflammationer följde urinvägsinfektionerna hack i häl. Så bärgaren Tuija Paasila vet vad hon talar om när det gäller att härda sig, knipa och få problem. I stället för att lyssna på kroppens signaler. Hennes budskap är:

– Håll dig inte! Kissa när det behövs, verkligen, efter första signalen. Det är superviktigt.

För Tuija har det gått så långt att hon inte längre får svid och ont vid urinvägsinfektion. Bakterierna kan då vandra vidare till njurarna och orsaka blodförgiftning.

– Jag fick det, senaste gången. Det är ingenting att leka med, jag hade så fruktansvärt ont i huvudet och ryggen, hittade inget sätt att ligga på. Hellre bryter jag benet än får det igen.

Tuija fick morfin i ambulansen och antibiotika intravenöst på sjukhuset, där hon blev inlagd i tre dagar.

– Men nu är jag tillbaka och kurerad.

Tuija ler stort i sin bärgningsbil av ”lite lägre” modell, som hon rosar för att den är så smidig i tät Stockholmstrafik. Det gäller att varje gång klura ut hur hon snabbast får undan havererade bilar, så att hon hindrar trafiken och frestar trafikanternas tålamod så lite som möjligt.

Stort gensvar

Gensvaret blev stort när Transportarbetaren skickade ut en fråga i olika Facebookgrupper om hur ni yrkesförare har det med kisseriet. Hinner ni gå på toa? Eller kniper ni och kör på? Får ni låna toa i covidtid?

Tuija var en av alla som svarade. Själv har hon aldrig blivit nekad att låna en toalett. Men ibland tvingas hon, som många medsystrar och -bröder på vägen, ta naturen eller en mindre trafikerad gata till hjälp.

Några tjejer lovordade potta med lock, skrev att det bara var att dra för gardinerna i hytten. Tuija har funderat på att skaffa en, men tycker det verkar lite bökigt med hygienen. Hon styr ut från bärgningsfirman, som ligger inklämd mellan rader av lastbilar i Västberga industriområde, söder om Stockholm. Bärgaren lyser i gult och blått, som en rullande reklamtavla för ”Roffes”, fast chefen numera heter Lasse. Han brukar breda mackorna åt sina anställda vid frukosten som inleder varje arbetsdag, berättar Tuija.

– Det är hemtrevligt att träffas allihop innan vi ger oss i väg. I dag fick vi färska frallor. Vi är ett sammansvetsat gäng, lägger upp jobb och arbetstider tillsammans. Alla hjälps åt med fix och trix ifall någon får problem med bilen.

– Både Lasse och Ingela som leder företaget backar upp personalen. De har förstått att vi är viktigast. Det är inga problem om man behöver gå till tandläkaren eller doktorn. Behöver jag vara ledig tar jag några jourpass i stället. Det är ge och ta.

Tuija vinkar åt kollegan hon möter i företagets tungbärgare. Lastbilar och tyngre fordon lämnar hon åt kollegorna. Det jobbet kräver mer muskler och arbete över axelhöjd, säger hon. På bärgarjobbet innan fick hon tennisarmbåge av en manuell växel, som ägaren inte ville byta mot automat.

Få kvinnor

Som en av få kvinnor i branschen väcker Tuija ännu uppmärksamhet när hon kommer. Människor står på balkonger och vinkar, kommer fram och ber att få se på. Och fler än en man har försökt vägleda henne i konsten att backa när hon kommit till en verkstad och frågar var hon ska ställa den krockade bilen.

Tuija tar det med ro.

– De är bara nyfikna och vill hjälpa till. Fler tjejer borde haka på bärgaryrket. Det är jättekul med mycket problemlösning och olika bilmärken att överlista hur de fungerar. Sen kommer det nya hela tiden, så man blir aldrig fullärd.

– Och, det trycker Tuija på, arbetet är inte alls så tungt som många tror. Vi har bra hjälpmedel.

Själv är hon motorintresserad, har alltid fascinerats av amerikanska lastbilar och långtradare och köpte nyligen sin fjärde motorcykel, en BMW HP4.

– Jag kör på både gata och bana. Det är min fritidspassion!

Första stoppet

Vi är framme vid morgonens första stopp. En oregistrerad privatbil som forslats över Atlanten ska fraktas vidare till en ambassad på Djurgården.

– Den här. Den är bra, säger Tuija, greppar handkontrollen och börjar tippa ner flaket på bärgningsbilen.

– Extra bra på vintern när det är kallt och man kan sitta kvar i hytten.

Vårvinden nyper snålt och en anställd på verkstan pekar ut bilen. Tuija kliver runt och granskar den närgånget. Eventuella skador ska dokumenteras. Så kör hon upp den på flaket och hittar efter lite sökande knappen till den glappande bakluckan.

Tuija Paasila visar sin ”kiss-lucka”. Den fäller hon ut och gömmer sig bakom – i nödfall. I utrymmet bakom luckan förvaras stroppar och verktyg.
Tuija Paasila visar sin ”kiss-lucka”. Den fäller hon ut och gömmer sig bakom – i nödfall. I utrymmet bakom luckan förvaras stroppar och verktyg. Foto: Justina Öster

Tjänstemannen vid ambassaden väntar på att återförenas med sin bil. När Tuija kört den av flaket ska han kommentera att många kvinnor i Sverige har traditionellt manliga jobb. Men innan dess hinner Tuija demonstrera sin ”räddaren-i-nöden-lucka” i bakre änden av bärgaren. Det är den hon fäller ut och hukar sig ner bakom, när det kniper.

– Även om jag syns från höften och ner bakom luckan så kan ingen se mitt huvud. Och förresten, är det någon som inte sett nåt blekt sticka fram förut så är det väl dags. Man kan inte vara så pryd.

”Ska bara…”

Tuija skrattar. Faktum är att hon inte grundlade problemen med urinvägarna i bärgningsbranschen. De härstammar från hennes 17 tidigare år på en facklig hotell- och konferensanläggning, innan Tuija sadlade om. ”Ska bara” som budgetar, stress och ständiga deadlines som kom mellan henne och toan.

Att i stället fastna i stillastående storstadstrafik låter inte riktigt som en hit för en prövad blåsa?

Fast Tuija älskar sitt jobb, att ligga på vägen och träffa nya kunder.

– I början var jag otroligt stressad när jag satt fast i köer, men efter två veckor släppte det. Jag får ju ändå betalt för tiden!

Tuija planerar toabesöken så långt det går, mellan uppdragen.

– Man kan ju lägga på några minuter när man beräknar ankomsttid hos kunden, så att man hinner gå på toa.

Nu ska vården utreda Tuijas besvär närmare. Vad gör hon om läkarna avråder från bärgarjobbet?

– Åh, jag vill verkligen fortsätta, men då får jag ta mig en funderare, säger Tuija Paasila och vänder mot Uppsala.

En miljöbil väntar på bärgningsskjuts för vidare färjetur till ett grannland i öst.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Så tycker vi om nya transportavtalet

Åkeri / Terminal / Bärgning. Den 3 april blev Transports största avtal klart. Det gäller för lastbilsförare, terminal- och bärgningsarbetare samt budbilschaufförer från och med den 1 april 2025. Så här tycker några medlemmar om det nya tvååriga transportavtalet.

Transportavtalet 2023 - 2025.

Nytt avtal för åkeri, terminal och bärgning

Transportavtalet. 24 månader och ett totalt avtalsvärde på 6,8 procent blev resultatet för transportavtalet. Avtalet börjar gälla den 1 april 2025 och berör åkeri, terminal och bärgning.

David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Äntligen en bok där facket är med

Davids krönika. Egentligen borde jag kanske inte göra reklam för mig själv och skriva detta. Men varför låta bli nu när jag har möjlighet? Min förra bok hette Den fredlösa och kom 2022. Nu är det dags igen och den nya boken heter Du är en av oss.

Servicetrafik
Taxiträff i Söderhamn i slutet av februari. Fack, trafikföretag, politiker och tjänstemän från regionen samlades för att diskutera taxibranschen och offentliga upphandlingar. Foto: Lilly Hallberg

Striden för anständiga villkor

Taxi. När lägsta bud blir helt avgörande vid offentliga upphandlingar blir konsekvenserna ofta stora – för färdtjänstförare, för barn och sjuka beroende av transport, för trafikföretag. Och ytterst för alla skattebetalare.

Sohail Samadi väntar på körning utanför Gävle sjukhus. Han kör för Bocken taxi, ett av 25 bolag som X-trafik upphandlat trafik av. Foto: Lilly Hallberg

Sohail söker annat jobb

Taxi. Utanför Gävle sjukhus väntar Sohail Samadi. Han tycker att det fungerar bra att köra serviceresor för Gävlebolaget Bocken taxi men att det är svårt att klara sig på lönen.

Automatisk förtöjning
Med stora vakuumplattor sugs fartygen in till en av kajerna i Kapellskärs hamn, en process som går tyst till och tar omkring 30 sekunder.

Hamnen där skeppen sugs fast

Kapellskär. Plötsligt är fartyget i väg. Lösgjort från de stora vakuumplattorna på ett nästan overkligt, ljudlöst vis. Kapellskär i Roslagen är först i landet med automatisk förtöjning – vid anlöp tar det 30 sekunder att suga in M/S Finnsirius till kajen.

Snabbkoll
Håller du på att duka under av alla arbetsuppgifter, krav och måsten? Hoppa inte över lunchen! Din arbetsgivare är skyldig att kontinuerligt kolla upp din arbetsbelastning och se till att du får tid för återhämtning. Illustration: Mattias Käll

Så skapar vi ett bättre arbetsklimat

Skyddsronder. Den fysiska arbetsmiljön är viktig, men hur vi mår psykiskt och socialt minst lika angeläget. För att förebygga stress, utbrändhet och psykisk ohälsa ska psykosociala skyddsronder göras på landets arbetsplatser minst en gång per år, enligt arbetsmiljölagen.

Hur kan LO försvara AMF:s investering i Uber?

Debatt. Landorganisationen i Sverige (LO) representerar 13 fackförbund och ska vara en ledande kraft i arbetsrättsliga frågor. Efter en granskning av Expressen framgår det dock att LO, genom sitt ägandeskap i AMF, har investerat sina medlemmars pengar i Uber – vars affärsmodell möjliggör orimliga arbetstider och slavlika löner för sina anslutna förare.

Arbetsliv
Pedagogen Liliane Jbeilly har nära till skratt och visar ord och uttryck med hela kroppen för att Walid Dahda, Abdulnasser Alzoukani och kollegorna ska hänga med. Foto: Justina Öster

Här får de anställda lära sig svenska på arbetstid

SFI. 2025 är här. ”Har ni några önskningar”, frågar läraren Liliane Jbeilly. ”Jag vill bli rik”, svarar en av de anställda på TPL Postnord i Ljungby med ett gott skratt. De deltar i ett projekt, finansierat av EU och arbetsgivaren, och tränar svenska. På arbetstid.

Tema: Konfliktvapnet
Svensk strejkrätt. Illustration: Ingrid Fröhlich

Nu ska facket avväpnas

Strejkrätten. Fackliga sympatier i Tesla-konflikten har väckt en gammal fråga till liv. Röster höjs för att begränsa strejkrätten.

Richard Berglund, truckförare på Volvo, och Daniel Vänman, vaktmästare på Bilia är strejkvakter varje fredag. Här värmer de sig en stund i byggboden som står på andra sidan gatan från Teslas verkstad. Foto: John Antonsson

Fotfolket som inte ger upp hoppet om Tesla

Strejkrätten. Strejken har pågått sedan den 27 oktober 2023. Strejkvakterna står utanför Tesla i Umeå under alla öppna dagar. Richard Berglund och Daniel Vänman har stått minst en dag i veckan sedan strejken utbröt.

Valda ombud på sina platser i kongresshallen i Örebro, 2022.

Få utlandsfödda i Transports topp

Representation. Mer än var femte medlem i Svenska Transportarbetareförbundet är i dag född i ett annat land än Sverige. Det syns inte i förbundets ledning – än.

Digitalisering & AI
Transports utredare Jenny Wrangborg och terminalarbetaren Victor Dahlin diskuterar omvandling av yrket, realitet och möjligheter, fackets roll och påverkan av automation på det dagliga arbetet.

Så ser vi på AI och automation

Lager & terminal. Vi möttes på Transports förbundskontor för att tala konsekvenser av algoritmisk styrning på jobbet. Så här sammanfattade ett AI-verktyg vad det handlade om: ”Intervju med lagerarbetare och fackliga företrädare om digitalisering och automation” – rätt korrekt, men på riktigt mer ett samtal.