Dragbilen skickade Madelene Karlsson till Holland för ombyggnad och motivlackning. Fortsättningen på sagan om isbjörnen och krigarprinsessan täcker asfaltstrailern, och den gjorde lackeringskonstnären Quinton Stansfield i åkeriets garage.
Close
Dragbilen skickade Madelene Karlsson till Holland för ombyggnad och motivlackning. Fortsättningen på sagan om isbjörnen och krigarprinsessan täcker asfaltstrailern, och den gjorde lackeringskonstnären Quinton Stansfield i åkeriets garage.
Close

Med passion för läcker lack

Nakna bröst är nästan helt borta numera. Scener från någon film börjar också kännas gammalt. Vad som gäller 2015? Så personligt och eget det bara går.

Det handlar om ett speciellt fenomen i lastbilsvärlden. Tvärs igenom hela branschen finns det åkare och chaufförer som med stora eller små medel förvandlar sitt arbetsredskap till ett rullande konstverk.

– Jag lever för det här. Bilen är min arbetsplats och min hobby, en etta utan toalett, säger Madelene Karlsson, åkare och chaufför i Nol, norr om Göteborg.

Hennes dragbil med asfaltstrailer (Scania R560) går i rosa och vitt och är märkt Girlpower. På ekipaget berättas en saga om isbjörnen och krigarprinsessan som tvingas att slåss på liv och död med drakarna.

Tänk dig i stället verkstaden på en industri. Svarven är pimpad, motivlacket lyser, killarna och tjejerna har tatuerat maskinens märke på sina armar. Det händer inte.

Men i åkeribranschen har smyckandet utvecklats till en kultur som växer. Inblandade och iakttagare har ungefär samma grundförklaring:

Passion. När kärleken till en lastbil utvecklas och fördjupas blir det en livsstil. Det handlar om yrkesstolthet, en önskan att visa sin personlighet som är kopplad till jobbet.

– Bilen är kärlek, passion, mitt liv! Jag har det i blodet, säger Julian Davis från Irland.

För en månad sedan var han i Sverige för att visa upp och tävla med sin Resident evil-målade trailerdragare (Scania T580). Flera äkta (men obrukbara) vapen förstärker känslan av skräck från överlevar-dataspelet.

– Det blir ett fritidsintresse, jämför med en sommarstuga eller motorcykel, säger Tomas Ek, redaktör på tidningen Trailer.

Just Trailer är själv en viktig spelare i sammanhanget. Tidningen startades 1980 och har sedan dess försett läsarna med bilder och reportage på temat snygga lastbilar. Trailer arrangerar också tävlingar och festivaler.

– För många kan det räcka med några snygga ränder, säger Tomas Ek. Motivlackandet är relativt vanligt också på en mer sansad nivå, långt från tävlingarna.

I årets upplaga av Nordic trophy tävlade dock 300 iögonenfallande och påkostade bilar från tio länder.

Företagarna i den tävlingen har – i en bransch med krisstämpel – investerat hundratusentals kronor på arbetsredskapens utsida.

– Kris håller jag inte med om när det gäller alla delar av åkerinäringen, invänder Ulric Långberg, branschansvarig på organisationen Sveriges Åkeriföretag. Men visst är det en tuff bransch med stenhård konkurrens och små marginaler.

Han och andra med insyn bedömer att det är åkerier med ordning på ekonomin och hyggliga marginaler som kan och vågar satsa på motivlackandet i större skala. Bland dem finns enbilsåkare, som kör själva och ömt vårdar sina fordon, men även större åkerier.

– De värsta ser till att hitta sponsorer, samarbeten, biltillverkare som går in och gör det möjligt att lägga ner en halv miljon kronor på lackeringen, säger Trailers Tomas Ek. Medan en enskild åkare kan välja att lägga 50 000, 100 000 på sin lastbil i stället för att köpa en motorcykel.

Om investeringen är till gagn för företaget finns det olika erfarenheter av.

– Det finns åkerier som gjort sig kända genom sina motivlackade bilar och vunnit kunder på det sättet, säger branchorganisationens Ulric Långberg. Sedan finns det andra kunder som väljer bort åkerier med pimpade fordon – för att de är rädda att få betala överpris för sina transporter. Eller för att bilarnas motiv skämmer kundens eget varumärke.

Hela fenomenet var för några år sedan temat för forskaren David Sköld, i dag universitetslektor i industriell teknik i Uppsala. I avhandlingen Bakom den gröna lacken resonerar han kring ”den estetiska ekonomins perverterade kärna”.

– Som mycket annan överdådig konsumtion har de motivlackade bilarna blivit något av en politisk manifestation för sina ägare, säger David Sköld. Driften är att själv bli nöjd, medan begäret är förhoppningen att blidka någon annans blick.

En grund i hans teori är att lastbilspimpandet har vuxit fram som ett samspel mellan tillverkare och kunder. Han förklarar:

– Scania har alltid sagt – köp vår lastbil så får du den bil du vill ha, den som passar just dig. De passionerade kunderna har sedan gjort det budskapet sant genom att själva lägga ner en jäkla massa arbete och pengar på att den egna lastbilen ska skilja ut sig från alla andra Scaniabilar.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Joe Hill. Foto: Joe Hill Visitor Center

Joe Hill – ett öde som fortsätter att fängsla

Facklig legend. Joe Hill lever än. Gävle vill lyfta minnet av stadens mytomspunne son – fackkämpen, poeten och protestsångaren.

Transportarbetarens John Antonsson tipsar om fem spännande filmer du kan krypa upp i tevesoffan och titta på i halloweentider. Glöm inte popcornen!

Läskiga filmer för oktobermörkret

Skräck & spänning. Torsdagen den 31 oktober firas halloween i Sverige. Då klär ungar (och vissa vuxna) ut sig för att säga ”bus eller godis”? Det är också ett utmärkt läge att se läskiga filmer.

Attila Yoldas. Foto: Julide Yoldas

”Typiskt killar är ingen ursäkt”

Machokultur. Självklart finns det biologiska skillnader mellan pojkar och flickor, kvinnor och män. Men överdriv dem inte, uppmanar föreläsaren Atilla Yoldaș. I sin handbok för att hjälpa oss göra pojkar till jämställda män passar han på att avliva myten om testosteron.

Snabbkoll
Håller du på att duka under av alla arbetsuppgifter, krav och måsten? Hoppa inte över lunchen! Din arbetsgivare är skyldig att kontinuerligt kolla upp din arbetsbelastning och se till att du får tid för återhämtning. Illustration: Mattias Käll

Så skapar vi ett bättre arbetsklimat

Skyddsronder. Den fysiska arbetsmiljön är viktig, men hur vi mår psykiskt och socialt minst lika angeläget. För att förebygga stress, utbrändhet och psykisk ohälsa ska psykosociala skyddsronder göras på landets arbetsplatser minst en gång per år, enligt arbetsmiljölagen.

Hur kan LO försvara AMF:s investering i Uber?

Debatt. Landorganisationen i Sverige (LO) representerar 13 fackförbund och ska vara en ledande kraft i arbetsrättsliga frågor. Efter en granskning av Expressen framgår det dock att LO, genom sitt ägandeskap i AMF, har investerat sina medlemmars pengar i Uber – vars affärsmodell möjliggör orimliga arbetstider och slavlika löner för sina anslutna förare.

Arbetsliv
Pedagogen Liliane Jbeilly har nära till skratt och visar ord och uttryck med hela kroppen för att Walid Dahda, Abdulnasser Alzoukani och kollegorna ska hänga med. Foto: Justina Öster

Här får de anställda lära sig svenska på arbetstid

SFI. 2025 är här. ”Har ni några önskningar”, frågar läraren Liliane Jbeilly. ”Jag vill bli rik”, svarar en av de anställda på TPL Postnord i Ljungby med ett gott skratt. De deltar i ett projekt, finansierat av EU och arbetsgivaren, och tränar svenska. På arbetstid.

Tema: Konfliktvapnet
Svensk strejkrätt. Illustration: Ingrid Fröhlich

Nu ska facket avväpnas

Strejkrätten. Fackliga sympatier i Tesla-konflikten har väckt en gammal fråga till liv. Röster höjs för att begränsa strejkrätten.

Richard Berglund, truckförare på Volvo, och Daniel Vänman, vaktmästare på Bilia är strejkvakter varje fredag. Här värmer de sig en stund i byggboden som står på andra sidan gatan från Teslas verkstad. Foto: John Antonsson

Fotfolket som inte ger upp hoppet om Tesla

Strejkrätten. Strejken har pågått sedan den 27 oktober 2023. Strejkvakterna står utanför Tesla i Umeå under alla öppna dagar. Richard Berglund och Daniel Vänman har stått minst en dag i veckan sedan strejken utbröt.

Digitalisering & AI
Transports utredare Jenny Wrangborg och terminalarbetaren Victor Dahlin diskuterar omvandling av yrket, realitet och möjligheter, fackets roll och påverkan av automation på det dagliga arbetet.

Så ser vi på AI och automation

Lager & terminal. Vi möttes på Transports förbundskontor för att tala konsekvenser av algoritmisk styrning på jobbet. Så här sammanfattade ett AI-verktyg vad det handlade om: ”Intervju med lagerarbetare och fackliga företrädare om digitalisering och automation” – rätt korrekt, men på riktigt mer ett samtal.

Kultur
Jul på väg. Stockholms centralstation inför första advent. Foto: Lilly Hallberg

Årets julklapp speglar tidsandan

God jul! Hoho, här kommer tips och råd på julklappar, gåvor och upplevelser till andra och sig själv under långhelgerna. Där de röda dagarna i år ligger så att chansen till lång sammanhängande ledighet är ovanligt stor.

App-taxi
”Det är modernt slaveri” säger William Sadeek, taxichaufför sedan 30 år, om plattformsbolagens villkor.

Förare vittnar om usla löner och arbetsvillkor

Taxi. På Stockholms gator är det en vanlig syn med svarta taxibilar som står utanför de stora växlarna Cabonline och Taxi Stockholm. De kallas ibland för friåkare och plockar kunder från gatan. Många kör också för Uber och Bolt. Men inte William Sadeek som tycker att apparna betalar alldeles för dåligt.

Framtidens bensinstation
Den nya macken mellan Solvalla och Bromma flygplats invigdes i mitten av juni 2024 och har miljön i fokus, säger säljchef Martina Vigren. Arbetet med att installera solceller pågår och några pumpar behöver åtgärdas efter slutbesiktningen av bygget.

Macken vid flyg och trav

Miljön i fokus. Mitt under brinnande mackdöd – när fossila bränslen fasas ut och el in – slog en ny OKQ8-station upp portarna i somras. Ett stenkast från travbanan Solvalla med flygplan från Bromma flygplats dundrande över taken jobbar landets bästa personal…

Kultur
bland är det bra med lite sund skepsis: att EU gjorde det enklare att få tillstånd för uteserveringar påverkar inte det svenska klimatet (och möjlig anledning med utebord vintertid har ju försvunnit i och med att det också är förbjudet att röka utanför fiken).

När positivitet blir något negativt

Allt är inte bra. Ibland kan den ständigt peppande personen, som förmedlar ”upplyftande” klyschor, slätar över och kommer med lösningar på hur stjärnorna ska plockas ned bli – ett sänke. Inte minst på jobbet. Skeptikerrörelser och pessimistkaféer kan ses som motgift mot toxisk positivitet.

Sophämtare lever farligt
Lustgastuber som slängs i hushållssoporna och töms i sopbilens vagga kan explodera, fara ut som tillplattade vassa projektiler och träffa miljöarbetare och förbipasserande på gatan. Tuberna ska lämnas in på återvinningscentraler.

Lustgastuber i soporna kan explodera

Miljö. Lustgastuber i soporna är ett arbetsmiljöproblem. Tuberna kan explodera och skada både miljöarbetare och folk som passerar sopbilarna. Vid ett ungdomsboende i Göteborg har hämtningen stoppats för andra gången.

Fusket i åkeribranschen
På vägkanterna i Skånes industriområden lever chaufförerna sina helgliv.

På jakt efter lönedumpare

Fackligt arbete. År ut och år in. Trots nya EU-direktiv och statliga sanktionsavgifter fortsätter lönedumpningen på svenska vägar. Tommy Jonssons jobb är att bekämpa de fuskande företagen.