Dragbilen skickade Madelene Karlsson till Holland för ombyggnad och motivlackning. Fortsättningen på sagan om isbjörnen och krigarprinsessan täcker asfaltstrailern, och den gjorde lackeringskonstnären Quinton Stansfield i åkeriets garage.
Close
Dragbilen skickade Madelene Karlsson till Holland för ombyggnad och motivlackning. Fortsättningen på sagan om isbjörnen och krigarprinsessan täcker asfaltstrailern, och den gjorde lackeringskonstnären Quinton Stansfield i åkeriets garage.
Close

Med passion för läcker lack

Nakna bröst är nästan helt borta numera. Scener från någon film börjar också kännas gammalt. Vad som gäller 2015? Så personligt och eget det bara går.

Det handlar om ett speciellt fenomen i lastbilsvärlden. Tvärs igenom hela branschen finns det åkare och chaufförer som med stora eller små medel förvandlar sitt arbetsredskap till ett rullande konstverk.

– Jag lever för det här. Bilen är min arbetsplats och min hobby, en etta utan toalett, säger Madelene Karlsson, åkare och chaufför i Nol, norr om Göteborg.

Hennes dragbil med asfaltstrailer (Scania R560) går i rosa och vitt och är märkt Girlpower. På ekipaget berättas en saga om isbjörnen och krigarprinsessan som tvingas att slåss på liv och död med drakarna.

Tänk dig i stället verkstaden på en industri. Svarven är pimpad, motivlacket lyser, killarna och tjejerna har tatuerat maskinens märke på sina armar. Det händer inte.

Men i åkeribranschen har smyckandet utvecklats till en kultur som växer. Inblandade och iakttagare har ungefär samma grundförklaring:

Passion. När kärleken till en lastbil utvecklas och fördjupas blir det en livsstil. Det handlar om yrkesstolthet, en önskan att visa sin personlighet som är kopplad till jobbet.

– Bilen är kärlek, passion, mitt liv! Jag har det i blodet, säger Julian Davis från Irland.

För en månad sedan var han i Sverige för att visa upp och tävla med sin Resident evil-målade trailerdragare (Scania T580). Flera äkta (men obrukbara) vapen förstärker känslan av skräck från överlevar-dataspelet.

– Det blir ett fritidsintresse, jämför med en sommarstuga eller motorcykel, säger Tomas Ek, redaktör på tidningen Trailer.

Just Trailer är själv en viktig spelare i sammanhanget. Tidningen startades 1980 och har sedan dess försett läsarna med bilder och reportage på temat snygga lastbilar. Trailer arrangerar också tävlingar och festivaler.

– För många kan det räcka med några snygga ränder, säger Tomas Ek. Motivlackandet är relativt vanligt också på en mer sansad nivå, långt från tävlingarna.

I årets upplaga av Nordic trophy tävlade dock 300 iögonenfallande och påkostade bilar från tio länder.

Företagarna i den tävlingen har – i en bransch med krisstämpel – investerat hundratusentals kronor på arbetsredskapens utsida.

– Kris håller jag inte med om när det gäller alla delar av åkerinäringen, invänder Ulric Långberg, branschansvarig på organisationen Sveriges Åkeriföretag. Men visst är det en tuff bransch med stenhård konkurrens och små marginaler.

Han och andra med insyn bedömer att det är åkerier med ordning på ekonomin och hyggliga marginaler som kan och vågar satsa på motivlackandet i större skala. Bland dem finns enbilsåkare, som kör själva och ömt vårdar sina fordon, men även större åkerier.

– De värsta ser till att hitta sponsorer, samarbeten, biltillverkare som går in och gör det möjligt att lägga ner en halv miljon kronor på lackeringen, säger Trailers Tomas Ek. Medan en enskild åkare kan välja att lägga 50 000, 100 000 på sin lastbil i stället för att köpa en motorcykel.

Om investeringen är till gagn för företaget finns det olika erfarenheter av.

– Det finns åkerier som gjort sig kända genom sina motivlackade bilar och vunnit kunder på det sättet, säger branchorganisationens Ulric Långberg. Sedan finns det andra kunder som väljer bort åkerier med pimpade fordon – för att de är rädda att få betala överpris för sina transporter. Eller för att bilarnas motiv skämmer kundens eget varumärke.

Hela fenomenet var för några år sedan temat för forskaren David Sköld, i dag universitetslektor i industriell teknik i Uppsala. I avhandlingen Bakom den gröna lacken resonerar han kring ”den estetiska ekonomins perverterade kärna”.

– Som mycket annan överdådig konsumtion har de motivlackade bilarna blivit något av en politisk manifestation för sina ägare, säger David Sköld. Driften är att själv bli nöjd, medan begäret är förhoppningen att blidka någon annans blick.

En grund i hans teori är att lastbilspimpandet har vuxit fram som ett samspel mellan tillverkare och kunder. Han förklarar:

– Scania har alltid sagt – köp vår lastbil så får du den bil du vill ha, den som passar just dig. De passionerade kunderna har sedan gjort det budskapet sant genom att själva lägga ner en jäkla massa arbete och pengar på att den egna lastbilen ska skilja ut sig från alla andra Scaniabilar.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Pelle Filipsson framför sin arbetsplats: den tidigare industribyggnaden Strykjärnet, mitt i Motala ström, där Arbetets museum är inrymt sedan 1991.

De körde med order från Nazityskland

Krig & moral. Vinterkylan, den brända skogen efter slagen, stridsplanen och frågan vem man egentligen kör för – chaufförerna i den svenska lastbilskonvojen dras ned mot undergången. Pelle Filipssons roman Vägriddare bygger på faktiska händelser 1942 i fortsättningskrigets Finland.

Utsikt från Lars-Gunnar Ivarssons fönster. Bilden är manipulerad. Originalet är ett foto av Lars-Gunnar Ivarsson.

Budet, bågarna och böckerna

Litteratur. Tidningsbudet Lars-Gunnar Ivarssons verk utgår från egna personliga intressen. Men böckerna talar om det allmängiltiga, berättar om vägen. Oavsett om det handlar om svenskamerikanen Svens livsresa, en invasion under ökenkriget 1941 eller motorcykeln Indian 741 B Military.

Allan Johansson lutad över den soptunna som programledaren Sverker Olofsson använde sig flitigt av i konsumentmagasinet Plus på SVT.

Sopbilar och historia på unikt museum

Renhållning. Landets enda sopbilsmuseum ligger i Blomstermåla. Modeller och fotografier visar hur fordon, maskiner och verktyg för renhållning förändrats under förra seklet. Lokalerna i Folkets hus rymmer också föremål som vittnar om den industri som präglade samhället under 1900-talet.

Snabbkoll
Texkning av man som ligger och solbadar på en badhanduk på en sandstrand, med solkräm, hink, parasoll och leksaksbil bredvid sig.

Håll koll på semesterlönen

Lön & avtal. Alla arbetstagare har rätt till semester. Men hur mycket du får betalt avgörs av lagen eller ditt kollektivavtal.

Kultur
Sällskapsspel: Ticket to ride

Sällskapsspel för sommarnätter

Speltips. Sommar. Då är många av oss lediga. Här är tips på fem roliga spel att spela på semesterns slöa dagar och kvällar.

Arbete & fritid
Kvinna ligger i hängmatta, äter ett rött äpple och kollar sin laptop.

Vem vill ha mer ledighet?

Semester. Vissa har arbetstidsförkortning och lång semester. Men de flesta jobbar fortfarande 40 timmar i veckan och får bara den semester som lagen kräver. Kommer det fortsätta vara så?

Medleålders man med glasögon på innerstadsgata i Stockhjolm, halvfigur.

Tuffa uppdraget: Mindre jobb, mer pengar

Avtal. Veli-Pekka Säikkälä är LO:s nya avtalssekreterare. Hans uppdrag är att hålla ihop LO i löneförhandlingarna, få upp lönerna och nu ska han också sänka arbetstiden. Hur ska det gå till?

Offentliga upphandlingar
Det förlorade taxitrafiktillståndet har lett till att Trendtaxi inte längre får köra serviceresor i Region Värmland och Södermanland, liksom i vissa kommuner. Men i Region Örebro vann bolaget nyligen en upphandling då det där räcker med att underleverantörer har tillstånd. Foto: Staffan Wolters (arkivbild)

Så körde upphandling av servicetrafik fast

Värmland. Bolagen är ökända men återkommer som vinnare i nya upphandlingar av sjuktransporter, skolskjutsar och färdtjänst. I Region Värmland har en process med överklaganden pågått i snart två år – ovissheten gör att förare söker sig bort.

Ordningsvakter
Säkerhetsvakterna på utbildningen rollspelar för att öva på vilka situationer som kan lösas utan användning av så kallad pepparsprej. Här har två av dem omhändertagit kursledaren Daniel Thulin och håller honom mot väggen. Foto: Tllda Wendefors

Stort ansvar efter kort utbildning

Arbetsmiljö. För 20 år sedan var ordningsvakten Daniel Thulin en decimeter från att dö av skottet från en AK4. I dag vidareutbildar han säkerhetspersonal runtom i Sverige, med målet att ingen ska behöva gå igenom samma sak som han.