Mindre fusk men stora problem
Fusket med den illegala inrikestrafiken har minskat. Men problemen är långt ifrån borta. Det visar den nya cabotage-rapport som presenterades i Almedalen.
– Vi har sett betydligt mindre fusk under hösten 2013 än under våren 2013, men det är fortfarande vanligt förekommande, säger Henrik Sternberg, forskaren från Lunds tekniska högskola, som står bakom rapporten.
Förra året slog Cabotagestudien ned som en bomb. Den visade att många inrikes lastbilstransporter sker illegalt. Detta kunde visas med hjälp av en mobilapp och inrapportering från över 5000 personer.
En slutsats i förra årets studie var att de olagliga cabotage-körningarna är omfattande och att de pågår systematiskt. De gör det svårt för svenska åkerier att konkurrera med östeuropeiska som stationerar sina lastbilar i Sverige. Den visade också att miljön påverkas negativt eftersom lägre kostnader leder till fler transporter.
Under måndagen presenterades en uppföljning av cabotage-rapporten under Almedalsveckan i Visby. Forskningsstudien har nu utvidgats från Sverige till hela Skandinavien. Den nya studien innefattar över 170 000 observationer från över 8000 volontärer. Detta har kombinerats med tidigare forskning, fältstudier, intervjuer och existerande statistik.
Den nya studien visar att fusket har minskat. Enligt reglerna får en utländsk lastbil som kör till Sverige ta tre inrikestransporter innan bilen ska lämna landet.
Cabotage som affärsmodell
Samtidigt visar studien, att det så kallade organiserade cabotaget har ökat. Vissa åkerier verkar till och med ha det som affärsmodell att utnyttja de existerande reglerna till max.
EU-kommissionen hävdar att cabotage-trafiken står för en väldigt liten del av transporterna och menar att cabotagetrafiken är bra för miljö. Henrik Sternberg menar att båda dessa påståenden är felaktiga.
Eurostat har helt fel
Han menar att EU-kommissionens officiella statistikorgan Eurostat grovt underskattar cabotage-trafiken. Med ett enkelt räkneexempel visade han att ett enskilt rumänskt åkeri kör åtminstone 28 800 tusen tonkilometer på ett år i Danmark. Enligt Eurostat skulle det totala rumänska cabotaget ligga på 8610 tusen tonkilometer. Eurostats siffror verkar alltså helt orimliga.
Under seminariet i Almedalen berättade även Henrik Sternberg att han har varit ute i husbil och träffat flera hundra chaufförer för att samla in material till studien. Han berättade bland annat om de liberala regler i Lettland och de filippinska chaufförer som jobbar där. De tjänar under 20 kronor per timme och sliter i fem år för att kunna belönas med ett EU-medborgarskap, och därigenom sedan kunna söka andra jobb inom unionen.
Dessutom menar Henrik Sternberg att teorin om löneutjämning inte stämmer. Vanligtvis sker en justering av löner när en marknad öppnar mellan två länder. Låglönelandets löner ökar medan höglönelandets löner minskar. Detta verkar dock inte stämma vad gäller åkerinäringen.
Dels eftersom låglöneländernas löner pressas ytterligare från arbetare utanför unionen. Dels eftersom de svenska lönerna, tack vare starka fackföreningar och avtal, inte sjunker. Därför blir det heller inte någon löneutjämning att tala om.
Istället skapas förutsättningar för det som kallas för ”big cabotage”, alltså att cabotage-reglerna utnyttjas maximalt av åkerierna.
Varför har då den illegala inrikestrafiken minskat det senaste året? Troligen genomgår branschen en självkontroll. Medvetenheten om problemet har ökat och branschen är mån om att inte få negativ publicitet.
– Vi har fått höra från flera håll att studien har påverkat men också att medias uppmärksamhet gjort det. Transportköparna vill inte ha chaufförer som lever under dåliga arbetsvillkor. Kommer det ut i media så ser det väldigt dåligt ut, säger Henrik Sternberg.
Nu hoppas han på förändring och efterlyser politiska förslag för att reglerna ska efterlevas bättre. Tidigare forskning visar att åkerierna är så pressade att de inte kan engagera sig i hållbarhetsfrågor. Detta samtidigt som många transportköpare tenderar att prioritera lågt pris framför ekologiska och sociala faktorer.
– Många politiker har hört av sig och många har satt sig in i studien, jag upplever att många har tagit den till sig, säger han.