Mjältbrandstester skapade oro i Göteborgs hamn
21 personer behandlades med antibiotika efter att containrar som misstänktes kunna innehålla mjältbrand lossats i Göteborgs hamn. Några oroliga dygn senare kunde hamnarbetarna och personalen vid Jordbruksverket andas ut. Klövmjölet som importerats från Indien var inte smittat.
Mjältbrand, eller så kallad antrax, är en mycket allvarlig infektionssjukdom. Enligt Vårdguiden förekommer den främst hos djur, men kan i vissa fall även överföras till människor. Bakterierna bildar sporer som kan spridas genom luften.
Peter Henningsson är chef vid Jordbruksverkets enhet för foder och hälsa. Han berättar om händelsen, då en sändning med sammanlagt sex containrar fyllda med klövmjöl nådde Jordbruksverkets gränskontrollstation i Göteborgs hamn i början av april. En händelse som uppmärksammades stort i media.
Klövmjöl tillverkas av klövar och hovar och används som gödningsmedel på åkrar med mera. Några misstankar om smitta fanns inte, men en av containrarna fastnade i myndighetens slumpvisa stickprovskontroller, då bland annat förekomsten av salmonella och andra bakterier undersöks.
När Jordbruksverkets personal öppnade containern, föll flera 60–70 kilos säckar ut och gick sönder. Innehållet dammade och spred sig över flera anställda och personal i närheten. Eftersom mängden var så pass stor bestämde sig Jordbruksverket för att ta extra prover, även på mjältbrand.
– Det var en ren försiktighetsåtgärd som vi vidtog efter att ha kontaktat smittskyddsläkaren, betonar Peter Henningsson.
Misstänkta fall av mjältbrand ska alltid rapporteras till den lokala smittskyddsenheten, som vidtar åtgärder, liksom till Folkhälsoinstitutet. Proverna skickades till Statens veterinärmedicinska anstalt för analys.
På grund av att mjältbrand är en så allvarlig sjukdom behandlades för säkerhets skull även anhöriga till den personal som fått klövmjöl på sig.
Den öppnade containern fraktades samma dag till en låst bearbetningsanläggning i trakten av Mariehamn. Där kom ytterligare personer i kontakt med den och därför fick även de antibiotika, i förebyggande syfte.
Två av dem som behandlades med penicillin var, enligt uppgifter från Göteborgs hamn, stuveriarbetare och medlemmar i Transport. Oro och rykten spreds, innan smittskyddsläkaren kunde ringa upp berörda med lugnande besked. Deras arbetskläder hade då förseglats eller bränts upp, av försiktighetsskäl.
På APM Terminals togs även lastmaskinen, Movern, som använts vid lossning av klövmjölet ur arbetet. Personalen kallades till informationsmöte med bland annat företagets säkerhetsansvariga för att få svar på sina frågor.
– Händelsen har hanterats på rätt sätt, konstaterade Transports huvudskyddsombud på APMT, Daniel Börjesson.
Klövmjöl har passerat gränskontrollstationen i Göteborgs hamn förut. Kan avsändaren visa godkända handlingar om att godset behandlats enligt gällande regler inom EU brukar det inte vara några problem.
– Normalt är det absolut ingen risk att lossa den här typen av containrar, försäkrar Peter Henningsson på Jordbruksverket.
Roger Jönsson är regionalt skyddsombud i Transports hamnavdelning 2. Han har länge arbetat med skydd mot farliga ämnen i importerade containrar. Misstankar om mjältbrand i lasten har han däremot aldrig stött på förut.
– Mjältbrandsbakterier kan ju användas som biologiska strids- eller terrormedel och hittills har jag bara hört talas om det i dödliga brevförsändelser i USA.
I mitten av april deltog Roger Jönsson i en workshop om skadligt innehåll i containrar. Det är en viktig arbetsmiljöfråga som lyfts i hamnarna runt om i Europa eftersom stuveriarbetarna riskerar att få i sig gifterna när de öppnar containrarna, förklarar han.
– Billiga gaser, bland annat stridsgaser från andra världskriget, används som bekämpningsmedel i containrar från Asien för att ta död på ohyra. Det är allvarligt att man ofta inte följer gällande regelverk och viktigt att lyfta frågan eftersom problemen tyvärr inte minskar utan snarare ökar.