Utanför Teslas verkstad i Umeå hänger banderollen med budskapet: ”Tack, det är bra”.

Strejkrätten. Fackliga sympatier i Tesla-konflikten har väckt en gammal fråga till liv. Röster höjs för att begränsa strejkrätten.

En majoritet i riksdagen anser att fackens makt borde begränsas, men de vill helst att facken själva kommer överens med arbetsgivarna om det.

Sedan Teslakonflikten började har flera fackförbund vidtagit sympatiåtgärder. Transport har stoppat sophämtning och hantering av Teslabilar. Seko har stoppat brevutdelning till Teslas verkstäder. IF Metall har blockerat tillverkning av Teslakomponenter och reparationer på en verkstad. Åtgärderna har lett till att även företag som inte är Tesla drabbats. Det är just detta som kritiken handlar om.

Organisationen Företagarna vill införa nya regler för arbetsmarknadskonflikter. Lise-Lotte Argulander, arbetsrättsexpert på Företagarna, uttrycker sin oro:

– Det vi ser är att en del fackliga organisationer är lite för snabba på hanen och hotar med stridsåtgärder tidigt i processen. Det gör att mindre företag blir rädda.

Reglera stridsåtgärder

Hon föreslår en proportionalitetsprincip i medbestämmandelagen som ska reglera när stridsåtgärder får användas.

– Det finns redan undantag som säger att man inte får vidta stridsåtgärder om det bara är ägaren och dennes familj som arbetar på arbetsplatsen. Det skulle kunna utökas till att även gälla företag med färre än tio anställda.

Argulander betonar att hon inte har några synpunkter på vad Tesla gör, men hon anser att små företag inte ska tvingas teckna avtal.

– Alla stridsåtgärder skadar företagen på något sätt.

Hon tar ett exempel:

– Ett elektrikerföretag som bygger laddinfrastruktur fick besök av facket, som hotade med att stoppa byggen om de tog jobb för Tesla. Företaget har redan kollektivavtal, och att inte jobba för Tesla innebär ett tapp på flera miljoner kronor.

Lise-Lotte Argulander och Företagarna verkar ha ett brett stöd för att förändringar behövs. Tidöpartierna och Centerpartiet är eniga om att dagens regler skapar problem. Än så länge verkar dock inget av partierna vilja lägga fram ett konkret förslag. Sverigedemokraterna anser att om ingen lösning nås kan politiken behöva ingripa. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill inte ändra i konflikträtten.

”Inte intresserade”

Transports avtalssekreterare Peter Winstén avfärdar påståendet om att parterna tittar på förändrad strejkrätt.

– Nej, som jag ser det förs inga sådana diskussioner. Vi har redan försämrat strejkrätten en gång, efter konflikten i Göteborgs hamn. Det var negativt för oss, och vi är inte intresserade av ytterligare inskränkningar, säger Peter Winstén.

Winstén framhåller att Transport och de andra förbunden är sparsamma med sympatiåtgärder.

– Vi behöver möjligheten att ta till sympatiåtgärder för att hjälpa svagare grupper på arbetsmarknaden. Vi i Transport har en stark konfliktstyrka men tar alltid ansvar.

Han menar att utan konfliktvapnet hotas hela den svenska lönesättningsmodellen.

– Ska det vara upp till arbetsgivarna att ensidigt sätta vilka löner de vill? Om vi inte kan ta konflikt för att få kollektivavtal kan arbetsgivarna sätta hur låga löner de vill.

Vissa begränsningar

I våra grannländer finns vissa begränsningar för fackens möjlighet att vidta sympatiåtgärder. Juristen Erik Grahn, som skrivit rapporten Sympatiåtgärder för tankesmedjan Arena, konstaterar att många av de sympatiåtgärder som vidtagits i Teslakonflikten ändå hade varit lagliga i andra länder.

– De nordiska länderna skiljer sig åt på många sätt. Men Sverige utmärker sig genom att det enda kravet för att en sympatiåtgärd ska vara laglig är att huvudkonflikten är laglig.

Han beskriver olika regler i grannländerna. Norge och Danmark har lagar och regler som förbjuder oproportionerliga sympatiåtgärder. I Finland har högerregeringen nyligen skärpt lagen. Men det återstår att se hur domstolar tolkar den.

– Det handlar inte om att förbjuda möjligheten att tvinga fram kollektivavtal i något av våra grannländer. I den danska och norska modellen är det fortfarande meningen att facken ska ha rätt att skada arbetsgivaren i en konflikt. Det är inte där proportionalitetsbegränsningarna ligger. Däremot kan man i dansk praxis se att mindre arbetsgivare möjligen fått ett visst skydd från sympatiaktioner, säger Erik Grahn.