Ola Pettersson vet inte hur han smittades. Inte om det skedde på jobbet eller i det privata. Han jobbar som åkerichaufför och sambon i äldreomsorgen.
Foto: John Antonsson
Ola var nära att dö i corona
Corona.
Ola Pettersson vet inte hur han smittades. Inte om det skedde på jobbet eller i det privata. Han jobbar som åkerichaufför och sambon i äldreomsorgen.
Den 18 maj var Ola Pettersson tillbaka på arbetet med erfarenhet av att två gånger ha åkt från femrummaren i Mullhyttan till sjukhusvård för corona. Den första gången till Örebro, den andra gången till Kristinehamn.
En lärdom om sjukdomen som inte handlar om hälsa. Det är dyrt.
Dyrt därför att en månadslön som chaufför, med nattraktamente och andra tillägg, reduceras till en procentsats av en månadslön. Utan tillägg. Hela familjen satt i karantän, så maten fick handlas på nätet eller med hjälp från den lokala handlaren som kunde förbereda matkassar.
Priset kunde ha blivit högre. Ola Pettersson gick dålig i flera dagar utan att åka in till sjukhuset. Hans temperatur svajade där runt 38 grader i två veckor. Sedan blev det jobbigt att andas och sambon sa, ring igen! Då skickades en ambulans och Ola fick ligga på bår i ambulansens trånga utrymme. Han minns så väl att sjukvårdarna hade full skyddsutrustning.
– Andningen var flåsande, det var som att jag just sprungit ett maraton. Det gick inte att ta djupa andetag.
När han kom in på sjukhuset var han fortfarande vid medvetande. Han fick blodförtunnande och smärtstillande. Senare på fredagen gick febern upp och så kom lördagen. Därifrån finns bara fragment kvar.
Ola minns att det fanns en whiteboard i rummet där personalen antecknade hans feber. När den var som högst stod där 43,8 grader. Lång tid över 43. Han gick på syrgas.
Syremättnad brukar för en ung person i god hälsa ligga på 97 procent, sedan stiger den med åren. Sjunker den ner under 70 procent kan det bli livshotande. Ola låg på 54 procent.
– Läkaren var ganska säker på att jag inte skulle klara mig.
Någon gång startades ett videosamtal med sambon. Han minns inte om de sa något till varandra. När medvetandet kom tillbaka på söndagen pratade de mest hela tiden. Han låg på sidan och tittade på telefonen som hans armar inte orkade bära.
– Jag vet hur det låter. Men jag var på väg bort och det var sambon som hjälpte mig att klara det.
På måndagen hade han valet att stanna kvar eller åka hem. Han åkte hem och blev bättre. Ola Pettersson började tänka på att gå tillbaka till jobbet när sjukdomen slog till mot magen. Vätska sprutade ut från alla håll. Skyhög sänka. En klunk vatten in. En spykaskad ut. Tre nya dagar på sjukhus innan han fick komma hem igen.
När han blivit bättre kunde han ta sig från hyreshuset, över gräsmattan, till bilen. Så småningom längre. Ett steg i taget. Efter två veckor tog han sig till kvarnen och hembygdsgården vid skogens kant, det är 800 meter. Ibland går det bra. Andra gånger tar han stöd av käppen kompisen gjort till honom. Högerbenet är inte bra.
– Jag har jobbat för ÖGS sen början av 2019. Det är den bästa arbetsplats jag varit på. De har stöttat mig hela vägen.
Sjukdomen finns inte längre kvar i kroppen, men rädslan sitter i.
– Vissa läkare säger att jag är immun, andra är osäkra. Jag vågar inte chansa. Vi håller oss mest hemma. När jag jobbar och ska låna en toalett, om de släpper in mig, så har jag alltid med mig sprit så att jag kan sprita allt innan jag rör i det. Den här sjukdomen är inte att leka med.
Den här taxibilen har ett plexiskydd mellan fram- och baksätet. Transport har på flera arbetsplatser tagit strid för liknande åtgärder över hela landet. Foto: John Antonsson
Vilka svenska arbetare drabbas av corona?
Corona. Svaret är att Folkhälsomyndigheten jobbar på det. I Danmark vet man. Nära tre procent av landets testade transportarbetare hade covid-19 vid testtillfället. Borträknat vårdanställda är de den värst drabbade gruppen.
I Danmark har fler testats än i Sverige. Om vi bortser från vissa grupper som arbetar inom sjukvården, så har anställda som jobbar med transporter flest upptäckta fall av covid-19. Busschaufförer i linjetrafik, en grupp där många allvarliga fall rapporterats, är inräknade i gruppen transport.
Den 2 juni hade 308 030 danskar testats för covid-19 sedan pandemins utbrott. 2,39 procent av dem var smittade vid testtillfället, enligt statistik från Sundhetsdata-styrelsen, den danska motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten.
2,98 procent av dem som jobbar med transporter hade corona när de testades. Sammanlagt hade 8 904 danska transportarbetare testats för viruset. Det är 7 procent av alla som har transportjobb.
Transportarbetaren har kontaktat Folkhälsomyndigheten och frågat efter liknande uppgifter för Sverige. Några sådana finns inte än. Däremot säger myndighetens att en rapport med liknande statistik är under produktion.
På många arbetsplatser har de regionala skyddsombuden tagit strid för att få skydd mellan fram och baksätet i taxi- och färdtjänstbilar.
Jari Sotkasira är regionalt skyddsombud i Sörmland.
– Vi har också branscher som bensinmackar där man träffar många kunder. Där verkar man ha skyddat personalen ganska snabbt. Men hur många som drabbats av corona på jobbet får vi nog aldrig veta helt, däremot får vi nog en bättre bild framåt hösten när sjukdomsfallen blivit försäkringsärenden, säger han.
Utifrån de ärenden som finns hos Arbetsmiljöverket, och kunskaper om hur jobbet är utformat, finns ändå en bild av att personal som jobbar nära andra människor löper störst risk.
– Det hade varit lättare för både arbetstagare och arbetsgivare om det fanns mer information och tydlighet från statens myndigheter, säger Martin Miljeteig, arbetsmiljöombudsman på Transport.
– Jag kan tycka att man redan tidigare kunde ha gått ut och testat sjukvårdspersonal och dem som jobbar med att stödja sjukvården, som färdtjänstförare, taxichaufförer och folk som kör bussar med sjuka. Många transportarbetare gör ett samhällsviktigt arbete. Om vi hade haft mer information om vilka yrkesgrupper som smittats hade det underlättat när man skulle fatta beslut om skyddsutrustning.
Enligt Miljeteig är det stor skillnad mellan arbetsplatserna kring när och om skyddsutrustning används. Allt från skyddsbarriärer av plexiglas till lite handsprit.
– Arbetsgivarna har oftast tagit till i underkant när de har bestämt vilken typ av skydd som behövs. De har ofta gömt sig bakom de regionala smittskyddsläkarna. Men arbetsgivaren är alltid den som har ansvar för arbetsmiljö. I det här fallet rör det sig en om smitta som myndigheterna bedömer vara väldigt farlig.
Arbetsmiljö.
Renova måste ha bättre rutiner och instruktioner. Det är några av de krav som Arbetsmiljöverket ställer på företaget efter den arbetsplatsolycka där Lars-Ingemar Krook omkom förra året.
Trafikpolitik.
Efter flera turer i domstol har förvaltningsdomstolen sagt ja till att införa en miljözon i centrala Stockholm. Om det går enligt plan görs det nu i vår.
Åkeri.
Totalt 100 miljoner kronor som skulle ha betalats in i skatt. Det upptäckte Skatteverket när man kontrollerade landets åkerier under 2021 till och med 2024. Lejonparten gäller fusk och fel kring löner och arbetsgivaravgifter som inte redovisats.
Arbetslöshet.
(UPPDATERAD) Stramare regler och hårdare sanktioner för den som inte följer reglerna. Den inriktningen på arbetslöshetsförsäkringen annonserar regeringen. "Trist, men inte oväntat att regeringen fokuserar på att misstänkliggöra arbetslösa som arbetsovilliga och smitare."
Fackligt arbete.
Till Ida Hallberg vände sig kollegorna med förtroende i en turbulent tid. Som ombud tog hon frågor vidare direkt, kom tillbaka med info. Och skapade närhet till facket på arbetsplatsen.
Bevakning.
I början av december 2024 avled en väktare, som anslöt för att hjälpa två ordningsvakter vid ett krogbråk i Gamla stan i Stockholm. Omständigheterna kring hans död är oklara och utreds. Men hur bör man som väktare agera i liknande situationer?
Arbetsmiljö.
I januari har det varit flera fall med svår halka runtom landet. I flera kommuner har villaägare ilsknat till då soporna inte hämtats i tid. Men det finns ett skäl till att sopbilarna har stått still.
