Olyckan hade kunnat bli en katastrof
Varje år fraktas 14-15 miljoner ton farligt gods på våra vägar. Riskerna för miljö och hälsa är stora om olyckan är framme. Efter avkörningen i Köping tidigare i veckan evakuerades två bostadsområden för att undvika en möjlig katastrof.
I måndags inträffade en bilolycka på Ängebyleden i Köping. En lastbil med 40 ton ammoniumnitrat körde av vägen. Ammoniumnitratet kom från tillverkaren Yara, i Köping, och är ett explosivt ämne som bland annat används vid framställning av sprängämnen och gödsel. Ett stort område fick spärras av och ett tiotal personer från två närliggande bostadsområden evakuerades från sina hem på grund av explosionsrisken.
Det tog fem timmar innan det var säkert nog för bärgningsbilen att köra fram till olycksplatsen och bilen kunde bärgas. Släpet fick dessutom ligga kvar i över ett dygn eftersom det måste tömmas på den farliga lasten innan det kunde flyttas. Detta trots att det inte blivit något läckage i tanken. Under tiden var flera vägar avspärrade, även om de boende som evakuerats hade fått komma hem igen.
– Bilen hade snurrat ett och ett halvt varv och ändå hade inget ammoniumnitrat läckt ut enligt räddningstjänsten i Köping, säger Bo Zetterström, expert på farligt gods på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Han menar att det därmed gick så bra det kunde gå, även om det bästa scenariot hade varit om föraren själv hade kunnat slå av huvudströmbrytaren till bilen för att undvika gnistbildning. I det här fallet hade föraren skadats och räddningspersonal fick slå av strömmen utifrån, vilket i sig innebär andra risker.
Vid alla olyckor med farligt gods vidtas ändå stora försiktighetsåtgärder för att minimera skadorna.
– I normalfallet händer inte mer än att en bil går av vägen och lägger sig på sidan, utan att tanken går sönder. Men det är bättre att vara försiktig, säger Bo Zetterström.
Mängden farligt gods som rullar på väg varje år är närmare 15 miljoner ton, omkring fyra procent av den totala godsmängden på svenska vägar.
De vanligaste farligt gods-transporterna är frakt av bensin och diesel. Men enligt Bo Zetterström är det inte de farligaste.
– Vad som är farligast beror på situationen, men de ämnen som skulle kunna döda flest är explosiva ämnen eller giftiga kondenserade gaser som klor eller ammoniak, säger han.
De kondenserade gaserna kan ge dödliga skador på upp till en kilometers avstånd om gasen driver iväg med vinden, men tankarna som de fraktas i är dimensionerade för att klara större påfrestningar än andra bränsletankar.
Bo Zetterström påpekar dock att även gods som kan bli explosiva i reaktion med andra ämnen, som ammoniumnitrat, kan bli verkligt farliga.
– En explosion är ju normalt cirkulär runt själva olyckan och blir på ett område inom en viss radie medan gasutsläpp driver iväg i vindens riktning och kan vara svåra att begränsa, säger han.
Särskilt riskabla är olyckor i tätorter eftersom det innebär risker för både räddningspersonal och allmänhet och dessutom ofta når en stor mängd människor.
– Sedan finns en del ämnen som kan skada miljö och vattentäkter, som bensin och diesel. Men de orsakar oftast inga akuta dödsfall utan skadar under lång tid och kan bli kostsamma att sanera, säger Bo Zetterström.
Under förra året skedde tolv trafikolyckor med farligt gods. Vid tre av fallen blev det läckage och det största utsläppet gällde 2200 liter frätande natriumhyrdoxid, kaustiksoda, ut. Men ingen kom till skada.
Enligt MSB är halka, körning för nära vägkanten eller vägkanter som inte klarar tyngden utan ger vika de mest allvarliga händelserna när det gäller olyckor med farligt gods.
Vad som orsakade olyckan i Köping är fortfarande inte känt, men polisen har inlett en utredning.