Ledare

Olycklig polarisering

Ledare. Onsdag eftermiddag. Kongressen har precis lagt fast att Transport ska vara ett kampförbund.

Trots min höga ålder, 60 år, gillar jag spontant beslutet. På samma sätt gillade jag att citera Transports tidigare ordförande Lars Lindgren när han kritiserade LO för flathet inför arbetsgivarna. Eller hans angrepp mot industrifacken som agerat lönepolis i 20 år.

När Lars Lindgren var nytillträdd ordförande lovade han att ta tag i taxieländet. Inte ett avtal till skulle tecknas som innehöll procentlön!

Lindgren gick snabbt ut med att alla avtalsförhandlingar mot arbetsgivarna skulle ske på ett nytt sätt. Det skulle inte längre vara två, tre fackliga förhandlare som gick in till en arbetsgivarpart som numerärt var ungefär lika liten. Samtidigt satt de stora delegationerna mer eller mindre sysslolösa och väntande på återkoppling från de slutna rummen.

Den nye Transportbasen ville förhandla med de stora delegationerna vid samma bord. Delegation mot delegation, öga mot öga. Ett försök gjordes, men det fungerade inte. Parterna återgick snabbt till de små delegationer igen.

För mig framstod Lars Lindgren som en facklig kämpe i ett kampförbund – även om han tvingades backa på en hel del punkter. Fortfarande kör taxiförana på procentlön och ”märket” är hårt cementerat på arbetsmarknaden.

Ändå hoppas jag att det kommer nya medlemmar och nya fackliga ledare – unga och gamla – som fortsätter att ha visioner. Utan idéer och framtidsdrömmar lär vi knappast komma framåt.

Kanske kan förbundet också utveckla bättre strategier så att fler visioner kan förverkligas. Fast antagligen måste det också – precis som tidigare under historien – lära sig att hantera det faktum att inte allt kan uppnås. I vart fall inte över en natt.

När jag lyssnar på kongressdebatterna finns en friskhet i inläggen, påfallande många som går upp i talarstolen är unga. Samtidigt har det kommit äldre ombud till mig som är bekymrade över en polarisering de upplever. Gammal mot ung.

Jag tror att alla behövs. De äldres kunskap och erfarenhet. De yngres energi och sunda krav på förändringar.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Örjan Torpe:
    18 januari, 2018

    Transport måste vidga sina vyer, det går inte längre att gå i politiska ledband. Ett förbund behövs som jobbar för alla sina medlemmar. Ett exempel på detta är att vara på politikerna om omotiverade hastighetssänkningar som ökar föroreningarna och förlänger körtiderna. Varför skall en kommunalbuss hindra alla andra trafikanter och yrkestrafiken för att en infantil politiker tror att bara för att man jävlas med andra trafikanter så skall mer folk åka buss. Man måste ta tag i de strategiska frågorna rörande trafik och vara som en blåslampa på beslutsfattarna.

Lästips:

Transports kongress 2017 debatterade flera stora framtidsfrågor och ombuden tillsatte också en framtidsutredning. Ulf Persson (bilden till höger) är utredningssekreterare. Foto: Jan Lindkvist / John Antonsson

Framtidsutredningen snart i mål

Transport. Facket står inför många utmaningar i framtiden. Vid förbundets kongress för snart fyra år sedan skickades flera tunga frågor till en framtidsutredning, som skulle lägga fram förslag.

Transports kongress 2017

Läget – ett år senare

Kongress 2017. Under intensiva sex dygn stakade Transport ut sin framtid. Maktkampen fick ett slut och en trojka med gemensamt mål tog över den högsta ledningen. Hur har det gått – ett år efter kongressen i Örebro?

Lars Lindgren

3 snabba frågor till Lars Lindgren …

… ordförande i Transport fram till mars 2017.

Tysk natt

Davids krönika. Jag gillar Tyskland och jag kommer bra överens med tyskar. Hundratals gånger har jag kört genom landet och lossat och lastat på vägen. Bara vid något enstaka tillfälle har det varit problem.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Lilly Hallberg

Låt oss gå all in med julbestyr i december

Novent. Precis som förra året var september månad ovanligt varm och om det fortsätter så här, kommer september förvandlas till en sommarmånad. Trots grönska och värme ser jag de första julsakerna till försäljning och medelst ett mejl får jag veta att det går att beställa årets glögg. Jag förfasas. I september?!

Arbetare syns sällan i media

Klass. Plötsligt händer det! En av sommarvärdarna i årets upplaga av Sommar i P1 är Kim Söderström från Byggnads. Lika sällsynt som att skrapa fram högvinsten på Triss är arbetares representation i media.

Får vi stanna eller måste vi lämna?

Upphandling. Ordet upphandling får mig att rysa av obehag. Upphandling är den process som företag, organisationer med flera använder för inköp av varor och/eller tjänster. I min bransch handlar det främst om bevakningstjänster.

Industrins märke passar inte alla förbund

Ordförandeord. Ett samordnat LO vore givetvis det bästa, men… Varför blir det inte alltid så? Det finns givetvis flera orsaker och anledningar.

Allt har blivit så dyrt

Ledare. Det tredje och fjärde av fem av Transports avtalsråd pågår just nu. Förtroendevalda från hela landet har samlats och diskuterat fram och tillbaka för att ta fram krav inför de kommande avtalsförhandlingarna. Förhandlingar som kommer allt närmare.

Lönedumpning hotar Europas transportsektor – kommer EU-kommissionen att agera?

Lönedumpning. Arbetsvillkoren för Europas transportarbetare är under press. Dåliga arbetsförhållanden, bristande kontroll och lönedumpning hotar arbetarnas trygghet och leder till osund konkurrens och kriminalitet i transportsektorn. I det här läget krävs det politiker som står upp för Sveriges och Europas arbetare. I dag startar utfrågningarna av de blivande EU-kommissionärerna. Mitt krav på den nya transportkommissionären är tydligt. Kommer han att presentera konkreta lagstiftningsförslag som förbättrar arbetsvillkoren för arbetarna i alla transportslag? Det vore inte en dag för tidigt.

Återigen får chaufförerna ta kostnaden

Debatt. Färdtjänstchauffören och skyddsombudet Ronnie Persson riktar skarp kritik mot Region Värmlands upphandling av servicetrafik. Anders Wahlén, servicetrafikchef i regionen har svarat. Slutreplik från Ronnie Persson.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Hederliga gängkriminella?

Kriminalitet. Är svenska gängkriminella bättre än invandrade gängkriminella? Ja det verkar nästan så. De kanske värnar svenska värderingar med små röda stugor med svenska flaggor på tomten? Ja de till och med värnar den svenska demokratin!

Nämn aldrig att du kör lastbil!

Hälsa. Nämn inte att du kör lastbil. I varje fall inte under ett läkarbesök för då kan det gå riktigt illa.

Verkligheten

Musik. Det är tråkigt att diska. Så jag ställer upp cd-spelaren på köksbordet, stoppar i en gammal cd med The Latin Kings – och hoppas att det ska gå bra den här gången. Det gör det inte.

Arbetare syns sällan i media

Krönika. Plötsligt händer det! En av sommarvärdarna i årets upplaga av Sommar i P1 är Kim Söderström från Byggnads. Lika sällsynt som att skrapa fram högvinsten på Triss är arbetares representation i media.

Den fackliga kampen är global

Ordförandeord. Vikten av internationellt fackligt samarbete kan aldrig underskattas. Vårt förbund arbetar inom ett flertal internationella federationer.

Friskvård och skyddsombud

Ledare. Arbetsmiljöverkets statistik visar en otäck ökning både på antalet dödsfall relaterade till arbetsplatsolyckor och anmälda arbetsolyckor som ledde till sjukfrånvaro.

Med samlad kraft kan vi få ett slut på Teslakonflikten

Öppet brev. Teslakonflikten har nu pågått under en så lång tid att det saknar motsvarighet i modern svensk fackföreningshistoria. Sverige har åter arbetsköpare som organiserar storskaligt strejkbryteri.

Fusket och utnyttjandet måste få ett slut!

Debatt. Varje år kommer chaufförer från övriga Europa till Sverige för att arbeta. Sex månader i sträck, långt från sina familjer, bor de i sina lastbilar – sover, äter och arbetar till mycket låga löner och ofta orimliga villkor – innan dem åker hem för några dagars vila. Sedan börjar cykeln om igen. Denna verklighet är oacceptabel.

Men våra villkor då?

Debatt. Läste i senaste numret av Transportarbetaren om Andres som fick gå efter att han drack energidryck på sin mack. Eftersom jag själv är stationsanställd så fick det mig att tänka på några saker.