Otydliga krav stoppar blivande ordningsvakter
Behovet av ordningsvakter har ökat kraftigt och i höstas öppnade polisen för att även privata aktörer ska få utbilda vakter. Men bara en bråkdel av eleverna som gått privatkurs klarade polisens sluttest, skriver tidningen Dagens Nyheter.
– Artikeln handlar inte om oss. Men det är svårt att utbilda när polisen inte är tydlig med vilka utbildningskrav som gäller. Vi har valt att lägga vår ordningsvaktsutbildning på is till frågetecknen är utredda, säger Martin Bjurhem.
Han är vd i utbildnings- och arbetsmiljöorganet Bya som ägs gemensamt av Transport och bevakningsbranschen.
Den senaste veckan har medierna rapporterat om bråk mellan kroggäster och vakter eller entrévärdar.
I en uppföljande artikel skriver Dagens Nyheter om utbildningen av ordningsvakter – alltså en yrkesgrupp som har ett speciellt ordningsvaktsförordnande och som arbetsleds av polisen.
Normalt är det också polisen som utbildar ordningsvakter. Men i samband med
den stora strömmen av flyktingar 2015 uppstod ett akut behov av fler vakter. Polisen valde då att släppa på monopolet och öppna för privata företag eller organisationer.
I praktiken är det tre aktörer som börjat med vaktutbildning, vid sidan av polisen. En av dem är Bya, som formellt står för Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd.
De två andra är privata företag. Ett av dem erbjuder kurser för 11 500 kronor och enligt Dagens Nyheter har ett stort antal av eleverna underkänts i de obligatoriska tester som polisen i efterhand gör, innan någon får förordnande som ordningsvakt.
Byas vd Martin Bjurhem är inte förvånad. Han menar att utbildningssystemet lider av ett systemfel.
När polisen utbildar ordningsvakter görs en lämplighetsprövning innan adepterna får sätta sig i skolbänken. Men för privata utbildare är reglerna annorlunda. Här krävs inga tester alls – inte förrän efter utbildningen då eleverna måste klara ett teori- och praktikprov hos polisen.
Martin Bjurhem säger:
– Vi ansåg att polisens modell borde ha gällt alla, men nu valde myndigheten att vända på steken. Det är olyckligt. Det skapar en enorm arbetsbörda både för Bya och för polisen.
Under det senaste halvåret har flera hundra personer underkänts vid slutprovet, enligt polisens egna siffror. Det är framför allt i momentet ”självskydd och konflikthantering” som eleverna går bet.
– Det är en del av utbildningen som handlar om hur ordningsvakten ska agera när personer måste gripas, förklarar Martin Bjurhem. Väljer vi ut rätt personer, med ett gott omdöme, är det här det minst viktiga kravet kan jag tycka.
– Men det stora problemet är att polisen inte har ställt upp tydliga, enhetliga krav. Olika examinatorer gör olika bedömningar beroende på var i landet proven utförs.
På Bya har man försökt försökt tackla situationen genom att utöka utbildningstiden med 40–50 timmar, utöver polisens grundkrav. Bya har också infört egna lämplighetstester innan personer antas till kursen.
– Vi ger våra elever mycket mer utbildning än polisen, säger Bjurhem. Men det fungerar ändå inte på ett tillfredsställande sätt. Byas styrelse har valt att inte lägga ut nya kurser innan utbildningskraven är utredda.
Utbildningstiden för ordningsvakter är trots allt relativt kort, resonerar Martin Bjurhem:
– Och då är det viktigt att eleverna lär sig att behärska fyra, fem tekniker för självskydd. Inte att man får prova på 20 olika, för att i bästa fall klara de lokala kraven på just den examinationsorten.
– Vi har tagit fram ett konkret förslag som vi ska diskutera med polisen i mitten av augusti. Förhoppningsvis kan vi hitta en lösning, så att Bya kan börja utbilda ordningsvakter igen.