Sveriges största livsmedelskedja lägger inte längre distributionstransporter på åkerier som anlitar så kallade falska egenföretagare. Ambitionen är att, på lite sikt, få bort företeelsen även från intransporterna. – Vi vill inte ha chaufförer som inte kan klara sig på sin inkomst i Sverige, säger Lennart Forsberg, Icas avtalschef för logistik.
Under de senaste decennierna har otaliga olyckor med timmerbilskranar inträffat. Kranarna utsätts för stora påfrestningar när de fraktas längs dåliga vägar och används flitigt, ofta dygnet runt. Transport vill ha bättre kontroll för att förebygga fler olyckor.
Förra numret av Transportarbetaren handlade om krisen i skogen. Chaufförerna, bilarna och åkerierna blir färre i takt med att priserna sjunker under lågkonjunkturen. Samtidigt stiger pressen på de kvarvarande förarna. För Erik Winberg, från Umeå, är det då viktigare än någonsin att fokusera på säkerheten.
Den 15 april tar Skaraföretagaren David Strid plats i hovrätten, för rond två i det omfattande skattebrottsmålet. Strid och fyra medåtalade fälldes i vintras för en åkerihärva med bluffakturor och svarta löner. I sin överklagan förnekar Strid alla anklagelser. Han begär dessutom att tingsrättsprövningen görs om. På grund av jäv.
Skattefusk är vanligare bland taxibranschens friåkare, jämfört med bolag där bilarna är knutna till en beställningscentral. Det uppger Skatteverket, som nu skärper kontrollerna av just friåkare.
När en bilist brakade rätt genom skyddsutrustningen, så att bitarna flög på E 18, fick bärgaren Janne Wikman nog. Han gick till chefen och krävde åtgärder. Det gav resultat: Sedan ett par månader har Assistancekåren i Gävle bärbara farthinder i alla sina bilar.
Leif Asplund har kört lastbil i 30 år och undrar vad som hänt med yrkesförarkåren. – Jag ser en aggressiv körning som inte är av denna världen, utbrister han.
Bärgaren Janne Wikman kastar en blick på termometern: minus 19 grader klockan sex. Med en rejäl portion risgrynsgröt i magen styr han mot jobbet i Gävle. Kollegan och chefen har hivat nödställda ur drivorna hela natten. Det ska dröja länge innan Janne får mat igen…
Rätten till ersättning om man är sjuk eller skadad bestämmer försäkringskassan. Och trots att reglerna kan vara snåriga står det klart att en behovsanställd ska räknas som arbetslös, förutom under de avtalade arbetspassen
När Birgitta Büchels slitna knä sa stopp för fler taxikörningar vände hon sig till försäkringskassan. Där fick hon veta att hon betraktades som arbetssökande, och riskerade att bli utan sjukpenning – trots att hon jobbat heltid de senaste sex åren. Allt hängde på att hon var behovsanställd.
Kalle kör schaktbil i Stockholm. I anställningsbeviset står det fast jobb på heltid. I verkligheten är Kalle daglönare. Åkaren ringer kvällen innan eller samma morgon, om det finns körning. – Finns det inget jobb, blir det ingen lön. Fast jag är inte ute efter min åkare. Hela anläggningsbranschen är sjuk, säger han.
Alla vet att otryggheten ökar i arbetslivet, men hur påverkas en människa egentligen av att ha en osäker anställning? Och varför ökar de otrygga jobben över nästan hela världen? Det är frågor som intresserar arbetsmiljöforskaren Anne Richter, som fått Afa Försäkrings stipendium på en miljon kronor för att forska på anställningsotrygghet.
Ekmans Lastbilsdemontering utanför Fagersta, ett litet familjeföretag med nästan hundraåriga anor. Hit kommer krockskadade och uttjänta lastbilar för att skrotas ner i sina beståndsdelar: motorn kan hamna i en pumpstation i Mellanöstern, skåpet kanske blir ett praktiskt förråd hos någon småindustri, ett uttjänt timmersläp kan byggas om till båtvagn åt någon seglingsentusiast. Och det som inte kan återanvändas, skickas vidare för att smältas ner till ny råvara. Så gott som varenda liten flisa av lastbilen tas till vara på ett eller annat sätt.