Fredrik Söderqvists doktorsavhandling handlar om maktbalansen på arbetsmarknaden och arbetsplatsen i moderna arbetsmarknader.
Close
Fredrik Söderqvists doktorsavhandling handlar om maktbalansen på arbetsmarknaden och arbetsplatsen i moderna arbetsmarknader.
Close
Digitalisering & AI

Reducera inte de anställda till biorobotar

Appar som chefer och realtidsövervakning. Digitalisering och datastyrt ledarskap är här och kommer att stanna. Men hur det används beror till stor del på hur arbetsgivare och fack samverkar, det är en slutsats som går att dra från LO-ekonomen Fredrik Söderqvists doktorsavhandling.

Bläcket har knappt torkat i den 200-sidiga avhandlingen då Fredrik Söderqvist sätter sig på en stol med block och penna framför sig. Förmiddagskaffet är hämtat och han konstaterar att det har varit arbetskrävande att skriva avhandlingen. Men nu är den här.

Redan i vår mejlkonversation inför intervjun pekar han på en intressant jämförelse som går att göra mellan två av kapitlen i boken. Det första av dem handlar om hur Uber och Foodora etablerades i Sverige, och två motsvarande företag försökte etablera sig i Danmark, och det andra om hur digitalisering och automatisering införts i en av Bolidens gruvor.

Många likheter

Likheterna mellan de digitala systemen är nämligen ganska många. Oavsett om det är matleveranser, algoritmstyrd taxitrafik eller gruvor så rör det sig om logistik och olika saker som ska ta sig till olika platser i ett myller av hinder och yttre omständigheter.

Men där någonstans försvinner också likheterna och ger plats för olikheter.

– Skillnaden är att du har enormt starka fackföreningar i gruvan. Där det finns en 100-årig tradition av facklig samverkan.

Robotlik arbetsledning

Precis som Transportarbetaren berättat flera gånger så har plattformarna som styr Foodora- och Uberarbetare en närmast robotlik arbetsledning. Arbetaren ska ta sig från en plats till en annan och när det inte går som det ska är det en förinspelad röst eller en textnotifikation i en app som säger: Raska på!

De Boliden-gruvor som Fredrik Söderqvist studerade tillsammans med German Bender valde en annan väg när de skulle öka automatisering och digitalisering.

– Ny teknik betyder inte automatiskt att vi får höjd produktivitet och ett brett välstånd. Utan det har att göra med vilka val vi gör kring hur teknologin implementeras. Facket kan acceptera målet med automation i Boliden, för att de vet att även de har en vinning i det.

Anonyma prickar

Som ett exempel tar han upp hur man för säkerhetens skull valt att ha gps-positionering av alla anställda. Arbetsledarna ser bara prickar. Inte exakt vem som är exakt var. För att kunna se vem som är var måste systemet aktiveras – och det får enbart göras vid nödsituationer som vid allvarliga olyckor.

– I stället för att ge arbetsgivaren fri lejd att använda positioneringsdata som de vill, väljer arbetsgivare och fack att tillsammans reglera bort den mest skadliga användningen.

– Här säger arbetsgivaren: Varför skulle vi reducera våra bergarbetare till biorobotar?

Och rationaliteten i det är ju delvis att det inte går, för det skulle vara väldigt dyrt. För metallarna skulle tycka det är kasst och reagera och antagligen skulle det leda till att arbetsgivaren tjänade mindre pengar. För man skulle ha en arbetskraft som inte är lika produktiv. För arbetarna skulle inte vara lika sugna på att bjussa på en extra insats och bidra till det gemensamma.

Får inte tänka själva

På arbetsplatser där arbetarna inte får samma inflytande blir det något annat.

– Andra arbetsplatser väljer i stället att introducera den nya teknologin på ett sätt som gör att arbetare inte får tänka själva och ta eget initiativ, kontrollen ska vara hos arbetsgivaren. Om du har en arbetskraft med låg förhandlingskraft, då kommer man som arbetsgivare vara mer benägen att introducera teknik som biorobotiserar arbetarna och man kan utöva micro management genom tekniken.

Transportarbetaren har tidigare berättat om hur plattformsföretagen avslutat kontrakt för korttidsanställda arbetare efter att algoritmerna kommit fram till att de inte håller systemets förprogrammerade krav.

– Om de här företagen inte börjar hårdbevaka människorna som i Kina kommer datorn inte att kunna särskilja om den här personen misskött sig på jobbet eller är en god kamrat som hjälper sina kollegor och höjer arbetsmiljön. Enda anledningen till att företagen gör som de gör är helt enkelt att de inte bryr sig om sådant, säger Fredrik Söderqvist.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Algoritmerna stjäl ditt liv

Davids krönika. Efter vad jag kan minnas från min skoltid så fanns det inga hemmasittare. Alla barn gick i skolan mer eller mindre kontinuerligt. Några diagnoser fanns inte heller, bara busiga barn.

Transports utredare Jenny Wrangborg och terminalarbetaren Victor Dahlin diskuterar omvandling av yrket, realitet och möjligheter, fackets roll och påverkan av automation på det dagliga arbetet.

Så ser vi på AI och automation

Lager & terminal. Vi möttes på Transports förbundskontor för att tala konsekvenser av algoritmisk styrning på jobbet. Så här sammanfattade ett AI-verktyg vad det handlade om: ”Intervju med lagerarbetare och fackliga företrädare om digitalisering och automation” – rätt korrekt, men på riktigt mer ett samtal.

”Det är modernt slaveri” säger William Sadeek, taxichaufför sedan 30 år, om plattformsbolagens villkor.

Förare vittnar om usla löner och arbetsvillkor

Taxi. På Stockholms gator är det en vanlig syn med svarta taxibilar som står utanför de stora växlarna Cabonline och Taxi Stockholm. De kallas ibland för friåkare och plockar kunder från gatan. Många kör också för Uber och Bolt. Men inte William Sadeek som tycker att apparna betalar alldeles för dåligt.

Taxitomten Zyaa Nasser. Foto: Privat

Taxitomten tar sitt uppdrag på stort allvar

God jul! På julafton jobbar taxiföraren Zyaa Nasser som tomte. För honom är det en höjdpunkt på året. – Jobbet gör så många glada, jag dör för det här jobbet, säger han.

Månadens klubb
Den nybildade Transportklubben på Frigoscandia i Helsingborg. Foto: Alexander Malmqvist

Gammal fackklubb i ny kostym

Helsingborg. Det fackliga är också en färskvara. När Frigoscandia gick över från Handels lageravtal till transportavtalet var det angeläget att snabbt få i gång arbetet med en ny klubb.

Månadens medlem
Danijel Kovacic, uniformsklädd och klar för nästa flygning.

”Folk älskar jobbet men har inte råd att stanna kvar”

Flyg. Högt ovan molnen har flygvärden Danijel Kovacic upplevt både frierier, svimningar, magsjuka och en misstänkt hjärtinfarkt. Jobbet är fantastiskt, tycker han, men pandemin kom med sänkt lön och sämre arbetsvillkor. Därför engagerade han sig fackligt.

Månadens ungdomssatsning
Pea Olsson, Tobias Nilsson och Linus Gustavsson spelar Coup på avdelningskontoret i Borlänge.

Avdelning 88 testar nya grepp

Fackligt arbete. Spel och pizza. Det är Transport i Dalarnas recept för att sänka tröskeln till facket.

Hallå där!

Staffan Törnqvist

... tidigare skyddsombud på Avarn som har vunnit LO Stockholms pris som årets skyddsombud.

Månadens medlem
Pea Olsson med kompisen och kallblodstravaren Frost vid travgården, där hon hjälper till med skötsel och träning av hästarna. Foto: Justina Öster

Hästar och facket får Pea att må bra

Glädjeämnen. – Jag har fått jättemånga kompisar via facket. Och hästarna hjälpte mig komma tillbaka efter att jag gått in i väggen, säger taxiföraren Pea Olsson.

Månadens medlem
Jonna Grip. Foto: Justina Öster

”Det är kul att gå på möten”

Fackligt arbete. ”Vi kommer från Transport”. ”Jaha, vad ska ni frakta för något då?” Så kan det låta när Jonna Grip ger sig ut för att prata fackliga frågor på mackar.

Månadens seniorer
Pensionärssektionen i Örebro.

”Ge oss mer inflytande i Transport!”

Örebro. Pensionärssektionen i Örebro gör ett dubbelt upprop: Hallå, var är ni alla pensionärer som jobbat i Transports branscher? Hallå förbundet, lyft våra frågor och ge oss mer inflytande!

Hallå där!
Fredrik Cederlöw, flygttekniker och silvermedaljör i yrkes-VM. Foto: World Skills Sweden

Fredrik Cederlöw

…flygtekniker och silvermedaljör i Yrkes-VM i Lyon. Hur känns det nu, några veckor efter silvermedaljen?

Arbets-liv
Sofie Norén och Carina Olin träffar Transportarbetaren hemma hos Sofie i Blentarp.

Sofie och Carina startar nätverk för arbetslösa

Arbetslöshet. Carina och Sofie blev vänner genom facket. Nu är de arbetslösa och vill samla fler i samma situation. För att lyfta de problem och svårigheter de står inför.

Månadens medlem

Taxitelefonisten som kör droska när han är ledig

Kombinera jobb. Nils Lundgren är taxitelefonist, under de lediga veckorna jobbar han ­extra med att köra taxi. "Det är som att välja vilket av sina barn man älskar mest, det går inte. Jobben är så olika och jag älskar båda."