”Reglerad bemanning ger fler ungdomsjobb”

Ska Sverige komma till rätta med den höga arbetslösheten krävs en hårdare reglering av bemanningsbranschen, inte lägre ungdomslöner. Så reagerar några av Transports yngre medlemmar på debatten som uppstått efter att jobbpakten sprack.

I dag skyller arbetsgivare och fack på varandra om vem som är mest skyldig till att den så kallade jobbpakten havererade.

Som enda fack inom LO tog Transport redan tidigt avstånd från pakten. Den lanserades av statsminister Fredrik Reinfeldt under Almedalsveckan i somras. Från att våren 2012 bestämt ha tagit avstånd från särskilda ungdomsjobb med 75 procent av ingångslönen, som Folkpartiet och Centern propagerade för, svängde Moderaterna plötsligt och presenterade ett snarlikt ungdomsprogram.

Förslaget gick ut på att facket, arbetsgivarna och regeringen skulle enas om en ny modell för ungdomsjobb för personer upp till 25 år. Via särskilda yrkesintroduktionsavtal skulle lönen vara 75 procent av den ordinarie ingångslönen. De återstående 25 procenten skulle ungdomarna få utbildning hos arbetsgivaren. För det skulle staten bistå med pengar för handledarstöd och sänkt arbetsgivaravgift.

Cicilia Durevall, Pernilla Tindvall och Thomas Högtröm arbetar alla på bemanningsföretag. Ingen av dem tror att lägre ungdomslöner löser problemet med den höga arbetslösheten bland unga.

– Jag läste om det och tyckte det lät ganska idiotiskt, men samtidigt vore det bra om man hjälpte ungdomar att få utbildning som verkligen leder till jobb, säger Cicilia Durevall, 25 år.

Genomströmningen av unga är stor på uthyrningsföretaget Tranpenad där hon arbetat i sju år. Annars brukar majoriteten av de anställda inte stanna längre än ett och ett halvt år, uppskattar hon.

– Tittar man på Arbetsförmedlingens webbsida, Platsbanken, så är det nästan bara bemanningsarbeten som annonseras ut till unga. Tidigare har man snackat om lärlingsplatser. Det verkar bra och hade säkert fungerat inom många olika typer av företag, ifall bemanningsbolagen inte hade funnits. Anställning via bemanning gör det så lätt så för företagen att göra sig av med personal.

Vad lärlingslönen i så fall borde ligga på är Cicilia Durevall osäker på.

– Ett lärlingssystem kunde fungera ungefär som yrkesutbildning i dag. Man lär sig ju mer när man är ute och praktiserar än när man sitter vid skolbänken. Jag har svårt att sitta still och har aldrig varit så pigg på att plugga, men nu har jag anmält mig till en logistikutbildning till hösten.

Cicilia Durevall tycker det är helt okej att jobba inom bemanning och innan hon fick barn trivdes hon med att växla mellan olika arbetsplatser och arbetsuppgifter. Däremot efterlyser hon strängare reglering, som exempelvis procentsatser för hur stor andel inhyrda ett bolag får ha.

– Den längsta sammanlagda tid jag varit på ett och samma företag är tre och ett halvt år. De flesta som jobbar inom bemanning accepterar vilka villkor som helst, bara de får en fast tjänst på ett kundföretag. Men jag totalvägrar, eftersom jag då skulle tvingas gå ner i lön.

Den ekvationen förklarar Cicilia Durevall med att kundföretagen, när de väl tar över tidigare inhyrda som egen personal, börjar om med en ny provanställning med ingångslönen. Det fortsätter ofta med andra ovissa anställningsformer som timanställning med mera. Senast hände det med två gruppledare på ett stort, välkänt logistikföretag.

– Jag har skaffat mig sju års erfarenhet, varför ska jag då tvingas sänka min lön om jag blir fast anställd på ett annat företag än uthyrningsbolaget, undrar Cicilia Durevall.

Pernilla Tindvall är också 25 år och bemanningsanställd. Hon är glad att jobbpakten kraschade och att LO inte gick med på fler försämringar av arbetsrätten. Hon säger:

– Är du ung har du lika stor rätt till full betalning som äldre. Det är en mänsklig rättighet. Du kan faktiskt vara 24 år och ha både ett och två barn att försörja.

Ett av skälen till den höga ungdomsarbetslösheten ser hon i en för svag reglering av inhyrning. Att Sverige har få restriktioner av bemanningsbranschen i ett internationellt perspektiv intygas också av Eskil Wadensjö. Han är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och har tidigare intervjuats i Transportarbetaren.

Att företag inte anser sig kunna ta in unga på full lön, ska inte drabba arbetstagare under 25 år, anser Pernilla Tindvall.

– Staten borde hellre gå in med de pengarna upp till ordinarie lön. Men… då blir det i och för sig ändå vi arbetare som får betala det, via skatten.

Om bemanning inte vore så utbrett skulle arbetstillfällena för unga vara fler, anser Pernilla Tindvall. Även hon är inne på mer utbildning för att matcha företagens behov och välkomnar det socialdemokratiska förslaget med skolplikt för alla upp till 18 års ålder.

– Då skulle man kunna ställa högre krav på unga som hoppar av sin gymnasieutbildning. Utan den är man nästan chanslös på arbetsmarknaden.

Pernilla Tindvall betonar att bemanning i sig inte är fel, men att uthyrningen ska återgå till det som var tänkt, att utnyttjas vid tillfälliga arbetstoppar och sjukdom.

– Nu används bemanning för att komma undan arbetsgivaransvar. Striktare reglering behövs också mellan uthyrnings- och kundföretag. Facket måste bli bättre på att kolla upp att tecknade avtal verkligen följs. Det har förbunden hittills varit väldigt dåliga på, menar Pernilla Tindvall som varit med och dragit igång en bemanningsklubb på företaget Tranpenad.

Att IF Metall och ytterligare förbund redan träffat liknande avtal som det föreslagna i jobbpakten kommenterar Pernilla Tindvall:

– Det är vedervärdigt, horribelt! Nästa gång kollektivavtalet för uthyrda ska omförhandlas vill vi som arbetar inom bemanning vara med!

Thomas Högström arbetar också som uthyrd terminalarbetare. Han avfärdar alla former av speciella anställningsformer för ungdomar:

– Tar man in arbetare kan de lika bra få ett ordentligt jobb med en gång.

Han ogillar även andra former av subventioner till arbetsgivare som tar in arbetslösa på bland annat nystartjobb och menar att det bara leder till att anställda utnyttjas.

– Ingen jag pratat med har fått jobb på företaget sedan, när den subventionerade perioden tagit slut. Då plockar företagen in nya på samma sätt, säger Thomas Högström.

Vill regeringen komma åt ungdomsarbetslösheten så ska de göra en ordentlig översyn av branschen och vidta åtgärder, menar han.

– Om arbetsgivarna slutade använda så mycket bemanning och anställde ungt folk i stället så skulle det definitivt hjälpa. Det måste finnas gränser för flexibiliteten.

Till LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson vill Thomas Högström säga:

– Ingen ska ha lägre ungdomslön. Gör något åt bemanningsbranschen, det nya avtalet är helt värdelöst.

Lars Karlsson är 37 år och även han anställd på ett bemanningsbolag i Norrköping. Han tycker det var bra av LO att i alla fall försöka göra något åt ungdomsarbetslösheten.

Hans råd till regering och LO är att gå ut och prata med ungdomarna:

– I dag ser arbetsmarknaden helt annorlunda ut än när vi var unga. Gå ut och kolla och fråga ungdomarna hur de upplever problemen på arbetsmarknaden och vad de tycker att vi ska göra åt dem.