Trafikpolis Sören Johansson, ett foto från förundersökningsprotokoll (som visar en del av hur fuskutrustningen installerats) och nästa generations färdskrivare. Foto: Lena Blomquist/Polisen/John Antonsson
Close
Trafikpolis Sören Johansson, bild från förundersökningsprotokoll (som visar en del av hur fuskutrustningen installerats) och nästa generations färdskrivare.
Close

Så fifflas det med färdskrivaren

Granskning: Åkeri. Mellan april 2017 och september 2018 har nio fall med manipulerade färdskrivare varit upp i rätten. En dom är friande och åtta fällande.

För den som manipulerar färdskrivaren finns det pengar att tjäna. Föraren kan blåsa på i en bra bit över den lagstadgade hastigheten, och det går att köra fler timmar än vad lagen tillåter. Om det görs snyggt finns dessutom goda chanser att ingen upptäcker fifflet.

Transportarbetaren har gått igenom domar mot företag som ertappats med manipulerade färdskrivare. Att fuska kräver av allt att döma stor teknisk kompetens.

För den förare som åker dit med manipulerad färdskrivare är straffet lindrigt. Förra året dömdes en förare för att ha fuskat med färdskrivaren. Straffet blev 30 dagsböter på 50 kronor styck, totalt 1 500 kronor.

För det åkeri som åker dit kan det i vissa fall bli en dyrare historia.

Det är just därför kammaråklagare Mikael Bäckström, fokuserar på att dela ut företagsböter. Då landar straffet i regel på 150 000 kronor.

– Jag har fått reaktioner, bland annat från folk i branschen, som har svårt att förstå varför det är billigare att manipulera en färdskrivare (150 000 kronor) än för att drabbas av sanktionsavgift för flera överträdelser av kör- och vilotider (200 000 kronor). Jag håller med dem, och försöker därför få en praxishöjning till 200 000 kronor, säger Mikael Bäckström.

Fyra domar om manipulerade färdskrivare har fällts i Helsingborgs tingsrätt. Tre av dem var fällande, men vid ett tillfälle friades en person av rätten. Sören Johansson är en engagerad trafikpolis i Helsingborg som tagit ett antal fuskare. Så här sätter poliserna dit dem:

– Ibland kollar vi färdskrivaren rutinmässigt och ibland gör vi en extra kontroll ifall det verkar som att något inte stämmer. Om man har kört 80 kilometer i timmen och retarderar till 0 kilometer i timmen på noll sekunder kan man se det som en indikation på att något är fel. Då börjar vi leta efter utrustning och prata med chauffören, säger Sören Johansson.

Ett annat sätt är att kika på fraktsedlarna.

– Om vi ser att en chaufför har en fraktsedel i Stockholm och en i Landskrona, fast bilen bara visar 20 mils körning. Då måste någonting ha hänt, säger Sören Johansson.

Enligt honom borde det gå att hitta fler manipulerade färdskrivare, men det är svårt med dagens nerbantade trafikpolis.

– Det är en fråga om resurser. Oavsett om det handlar om olagligt cabotage, andra trafikbrott eller manipulerade färdskrivare så är vi för få trafikpoliser. Det gör att upptäcktsrisken är väldigt liten, säger han.

Är det vanligare med manipulerade färdskrivare?

– Jag har inget faktaunderlag. Men om man säger så här: För fem år sedan när vi stannade bilar hade de alltid fel någonstans. Det var fem minuter för kort rast eller 20 minuter för kort dygnsvila. I dag kommer det in flera bilar som har det helt cleant. Det är inte normalt när så många kör utan en enda anmärkning, säger han och fortsätter:

– Skulle vi bara leta manipulerade färdskrivare så skulle vi garanterat hitta fler. Men det går inte. Vi ska titta på många andra saker. Vi ska väga bilar, titta på tillstånd, lastsäkring, cabotage, farligt gods.

Polisen sköter färdskrivarkontrollen på vägen och Transportstyrelsen gör företagskontroller på svenskregistrerade åkerier. Alla EU-länder förväntas utföra liknande företagskontroller var för sig.

Transportstyrelsen hittar en hel del överträdelser. Vissa är rena handhavandefel. Ett vanligt fel är att förare kört utan förarkort, något som myndigheten ser allvarligt på.

– Många gånger finns det en förklaring bakom undantagen. Om vi får det visat för oss kan de slippa betala, om vi anser att förklaringen är rimlig, säger Kenneth Fors, som jobbar med företagskontroller på Transportstyrelsen.

Men hur är det med färdskrivarfusk då?

– Där är det svårare för Transportstyrelsen. Information om hastighet är det som oftast gör att en kontrollant kan upptäcka fusk. Men i färdskrivaren lagras bara hastigheter från de senaste 24 timmarnas körning och företagen behöver bara kopiera färdskrivardata var 90:e dag, säger Kenneth Fors.

När den nya generationen färdskrivare kommer får Transportstyrelsen bättre verktyg att upptäcka manipulationer.

– Jag föreställer mig att vi ska kunna se indikationer på manipulation. Exempelvis om föraren slagit in vila, men är på två olika positioner före och efter, säger Kenneth Fors.

Nästa år kommer nya färdskrivaren

Granskning: Åkeri. Det har gått flera år sedan beslutet och snart är den här. Nästa generations färdskrivare med positionslagring och fjärravläsning.

Martin Wennerblom jobbar som affärsområdeschef på Stoneridge. Som tillsammans med Continental dominerar den europeiska marknaden av färdskrivare. Han bär med sig en prototyp när han möter upp i det svenska huvudkontorets foajé.

Färdskrivaren ser ut ungefär som den gamla. Vilka funktioner den ska ha och hur den ska se ut är in i minsta detalj styrt från EU. Givetvis kan tillverkarna lägga in egna finesser, fast vad det blir vill Martin Wennerblom inte gå in på. Men han pratar gärna om det som lagen kräver.

– Alla i branschen gynnas av en sund konkurrens utan fusk. Den här har många funktioner som gör att det blir väldigt svårt att fuska, säger han.

När Wennerblom pratade om den nya färdskrivaren på lastbilsmässan Elmia var många positiva. Men vissa var lite oroade över integriteten för chaufförerna. Skulle det bli massböter?

–  Poliserna kommer att vara utrustade med en avläsare, ungefär som en radarpistol. De kommer att kunna läsa in vissa saker, exempelvis hastighet, om föraren har ett giltigt kort och vilken pågående aktivitet som färdskrivaren har. Systemet  går dock inte att använda för massbötfällning, det är till för att sortera ut vilka bilar som ska stoppas för kontroll, säger han.

Det är egentligen ingen som vet om de nya färdskrivarna går att manipulera. Men det finns flera delar som sammantaget ska göra dem betydligt svårare att fuska med.

Den kanske viktigaste egenskapen är positionslagring. Lastbilens position lagras vid start och stopp, samt var tredje timme. En annan sak som försvårar fiffel är att en ny typ av plombering för färdskrivaren. Varje plombering kommer att vara sökbar hela vägen. Om en färdskrivare visar sig vara manipulerad kan polisen undersöka vilken verkstad plomberingen kommer från, från vilken återförsäljare verkstaden köpt den och vidare i leden hela vägen till producenten.

Transports utredare Jonatan Karreskog är inte alltför optimistisk.

– Jag vet inte om den nya färdskrivaren kommer lösa någonting. Fuskarna hittar oftast nya metoder. Vi vill se någon typ av automatiskt kontrollsystem som hjälper polisen.

– Vi vill inte låsa fast oss vid en särskild modell, utan det är polisen som vet bäst vad som behövs, säger Jonatan Karreskog.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Tord:
    20 januari, 2024

    Nästa år kommer nya färdskrivaren, min fråga då…vad ska vi med start o slutland till?

Lästips:

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Nya avgifter för kör- och vilotidsbrott

Åkeri. Ett nytt lagförslag med ändrade sanktionsavgifter för vissa brott mot kör- och vilotidsreglerna har skickats ut på remiss.

Transportarbetarens logga

80 jobb riskerar att förloras när Alviks trafik säger upp avtal

Arbetslöshet. Det Luleåbaserade transportföretaget Alviks trafik har sagt upp kontakten med Schenker, DSV och Tempcon Norrland. Nu riskerar 80 chaufförer att bli av med jobbet.

På vägkanterna i Skånes industriområden lever chaufförerna sina helgliv.

På jakt efter lönedumpare

Fackligt arbete. År ut och år in. Trots nya EU-direktiv och statliga sanktionsavgifter fortsätter lönedumpningen på svenska vägar. Tommy Jonssons jobb är att bekämpa de fuskande företagen.

Flera krav på Renova efter dödsolycka

Arbetsmiljö. Renova måste ha bättre rutiner och instruktioner. Det är några av de krav som Arbetsmiljöverket ställer på företaget efter den arbetsplatsolycka där Lars-Ingemar Krook omkom förra året.

Det våras för miljözonen

Trafikpolitik. Efter flera turer i domstol har förvaltningsdomstolen sagt ja till att införa en miljözon i centrala Stockholm. Om det går enligt plan görs det nu i vår.

Lastbil på väg

Polisen fokuserar på yrkestrafik

Vägtrafik. Den här veckan pågår en av Polisens trafikveckor. Det betyder extra fokus på kontroll av yrkestrafiken i hela landet.

Skattefusk för 100 miljoner kronor inom åkeribranschen

Åkeri. Totalt 100 miljoner kronor som skulle ha betalats in i skatt. Det upptäckte Skatteverket när man kontrollerade landets åkerier under 2021 till och med 2024. Lejonparten gäller fusk och fel kring löner och arbetsgivaravgifter som inte redovisats.

Regeringen: Strängare regler för arbetslösa

Arbetslöshet. (UPPDATERAD) Stramare regler och hårdare sanktioner för den som inte följer reglerna. Den inriktningen på arbetslöshetsförsäkringen annonserar regeringen. "Trist, men inte oväntat att regeringen fokuserar på att misstänkliggöra arbetslösa som arbetsovilliga och smitare."

Uppdrag Transportombud
Linnea Hammarqvist, Patrik Nilsson och Ida Hallberg utanför Scania där Avarn Security tog över bevakningsuppdraget sommaren 2024. Och där Ida klev in som Transportombud. Foto: Lilly Hallberg

Fackets ombud på golvet

Fackligt arbete. Till Ida Hallberg vände sig kollegorna med förtroende i en turbulent tid. Som ombud tog hon frågor vidare direkt, kom tillbaka med info. Och skapade närhet till facket på arbetsplatsen.

Snabbkoll
Håller du på att duka under av alla arbetsuppgifter, krav och måsten? Hoppa inte över lunchen! Din arbetsgivare är skyldig att kontinuerligt kolla upp din arbetsbelastning och se till att du får tid för återhämtning. Illustration: Mattias Käll

Så skapar vi ett bättre arbetsklimat

Skyddsronder. Den fysiska arbetsmiljön är viktig, men hur vi mår psykiskt och socialt minst lika angeläget. För att förebygga stress, utbrändhet och psykisk ohälsa ska psykosociala skyddsronder göras på landets arbetsplatser minst en gång per år, enligt arbetsmiljölagen.

Hur kan LO försvara AMF:s investering i Uber?

Debatt. Landorganisationen i Sverige (LO) representerar 13 fackförbund och ska vara en ledande kraft i arbetsrättsliga frågor. Efter en granskning av Expressen framgår det dock att LO, genom sitt ägandeskap i AMF, har investerat sina medlemmars pengar i Uber – vars affärsmodell möjliggör orimliga arbetstider och slavlika löner för sina anslutna förare.

Arbetsliv
Pedagogen Liliane Jbeilly har nära till skratt och visar ord och uttryck med hela kroppen för att Walid Dahda, Abdulnasser Alzoukani och kollegorna ska hänga med. Foto: Justina Öster

Här får de anställda lära sig svenska på arbetstid

SFI. 2025 är här. ”Har ni några önskningar”, frågar läraren Liliane Jbeilly. ”Jag vill bli rik”, svarar en av de anställda på TPL Postnord i Ljungby med ett gott skratt. De deltar i ett projekt, finansierat av EU och arbetsgivaren, och tränar svenska. På arbetstid.

Arbetsförmedlingen Malmö

Nu ökar varslen inom transportbranschen

Arbetslöshet. I december ökade antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen. Samtidigt pekar varselsiffrorna inom transportområdet kraftigt uppåt.

Tema: Konfliktvapnet
Svensk strejkrätt. Illustration: Ingrid Fröhlich

Nu ska facket avväpnas

Strejkrätten. Fackliga sympatier i Tesla-konflikten har väckt en gammal fråga till liv. Röster höjs för att begränsa strejkrätten.

Richard Berglund, truckförare på Volvo, och Daniel Vänman, vaktmästare på Bilia är strejkvakter varje fredag. Här värmer de sig en stund i byggboden som står på andra sidan gatan från Teslas verkstad. Foto: John Antonsson

Fotfolket som inte ger upp hoppet om Tesla

Strejkrätten. Strejken har pågått sedan den 27 oktober 2023. Strejkvakterna står utanför Tesla i Umeå under alla öppna dagar. Richard Berglund och Daniel Vänman har stått minst en dag i veckan sedan strejken utbröt.