Seger mot gig-företag i Nederländerna
Internationellt. Uber har klassats som både taxibolag och arbetsgivare av en domstol i Nederländerna. Segern är viktigt, men inte vår första framgång mot ett gig-företag, säger Amrit Sewgobind på facket FNV. Detta är en av många strider mot gig-arbetsgivare som smiter från sitt ansvar i Europa.
I mitten av september meddelade domstolen i Amsterdam sitt utslag. Det var ord och inga visor från domaren. Förarna omfattas av det nederländska kollektivavtalet för taxitransporter. Förhållandet mellan Uber och dessa förare uppfyller alla egenskaper hos ett anställningsavtal, konstaterade domaren.
Detta är en stor seger för förarnas rättigheter jublade företrädare för facket FNV som hade stämt Uber inför domstolen. Samtidigt var man medveten om Ubers vana att i olika länder kringgå domar som riktas mot bolaget.
– Detta är faktiskt inte vårt första stora mål i Nederländerna. Vi startade med Deliveroo, som nu har överklagat till Högsta domstolen. Vi är ganska säkra på att vinna även det målet, säger Amrit Sewgobind, ombudsman på FNV, till Transportarbetaren.
Han nämner ytterligare två andra fighter i domstol med plattformsbolag, som FNV tror sig kunna vinna.
I Amrit Sewgobinds arbetslag är man specialiserad på att knäcka upplägg hos bolag som vägrar ta arbetsgivaransvar. Själv ägnar han sin tid mest åt plattformsföretagen och villkoren för personer som arbetar som bud och utför persontransporter.
Bakgrunden till den fackliga kampen mot Uber var vittnesmål från två håll.
– I Nederländerna har taxiförare i åratal klagade över Ubers oschysta konkurrens. Och de som kör för bolaget har lika länge klagat på hur de exploateras.
Redan i juni anade Sewgobind att stämningen skulle kunna lyckas, tack vare en fråga från domaren under det första mötet mellan parterna i rätten.
Domaren tog upp Ubers komplicerade poängsystem där förarna belönas med stjärnor och delas in i olika nivåer. Förare med fem stjärnor ligger på högsta nivån och får de bästa körningarna.
Domaren frågade vad som händer om för många förare rankas med fem stjärnor. Då ändrar vi systemet, svarade Uber.
– Bolaget erkände därmed att de kontrollerade systemet och ändrar när utfallet inte gillas. Våra medlemmar i rättssalen jublade, minns Amrit Sewgobind.
”Modernt arbetsgivarskap”
En viktig punkt i domstolen är det nya arbetsgivarskap som domaren definierade. Det kallas i domen för modernt arbetsgivarskap, i vilket arbetsledaren inte ger order om vad arbetstagaren ska göra utan ordern ges genom en app och en algoritm.
– Det var centralt i domslutet, men företag som Uber måste du jaga med käpp och trycka på om domen ska bli verkställd.
Dessvärre lyckades inte FNV få gehör för kravet att företaget skulle betala vite om det inte följde domen. Uber accepterar den inte heller, utan har överklagat. Den domstolsprocessen inleds nästa år.
FNV är inte överraskad av beslutet. I Storbritannien överklagade Uber ett liknande domslut om arbetsgivaransvar till högsta instans, och fördröjde därmed avgörandet av tvisten med fyra år.
Amrit Sewgobind förväntar sig därför inte något under. Uber lär inte följa det nederländska taxiavtalet ännu, utan först invänta hur högsta instans dömer.
Bolagets förare har löner som ligger under den lagstadgade minimilönen i Nederländerna på något över 16 000 kronor i månaden. På den inkomsten måste föraren dessutom betala skatt, försäkringar, bensin och andra omkostnader.
– Nej, jag tror inte att Uber ändrar sig. De brukar ha rundabordssamtal med förarna. Alla är välkomna och kan säga vad de vill. Uber svarar att de ska se över frågorna och återkomma. Så har de hållit på i sju år.
Alla Ubers förare är emellertid inte nöjda med domstolens utslag, erkänner Amrit Sewgobind. En del av dem vill ha flexibilitet och egenanställning. De arbetar för flera olika appar och har även egna kunder och tror inte det är möjligt i fortsättningen på grund av antydningar från Uber.
– Våra arbetsmarknadslagar är mycket flexibla. Därför är Ubers påståenden om att flexibilitet inte kan kombineras med ett anställningsavtal osanna, säger Sewgobind.
Om man sätter in FNV:s framgångar mot Uber i ett internationellt perspektiv syns ett mönster i fackförbundens strider mot gig-företagens dåliga arbetsvillkor.
Tidigare prövat
I Europa har frågan om förarnas och budens ställning prövats flera gånger. De är anställda av gig-bolagen lyder den vanliga rättsliga bedömningen i olika länder, som Tyskland, Frankrike, och Italien.
− Man kan se en trend med domar till arbetstagarnas förmån, men problemet är efterlevandet av domarna. Företagen överklagar och drar ut på avgörandena så länge som det går, säger forskaren Jill Toh, på universitetet i Amsterdam.
Hon har studerat utvecklingen och registrerat två mönster i hur förtagen reagerar efter domarna. Ibland drar de sig tillbaka från marknaden, som Diliveroo hotat med i Spanien.
− Om företagen stannar kvar på marknaden ser de över hur de anlitar förarna. I vissa fall har de blivit låglönearbetsgivare. I andra fall anställer de en mindre andel av förarna och låter resten bjuda på uppdragen. Ett tredje alternativ är outsourcing av förarna och då får dessa sämre skydd.
Några framgångar kan emellertid facket räkna in på den europeiska scenen.
I Storbritannien har facket lyckats sluta kollektivavtal med Uber, sedan företaget förlorat ett mål i Högsta domstolen.
I Spanien trädde för några månader sedan en lag i kraft som riktar sig till gig-företagen som levererar varor och transporterar människor. Lagen gör bud och förare till anställda.
Men de många motgångarna för gig-företagen har också lett till ett mer intensivt lobbande från dem mot politiker.
Det märks inte minst inom EU, som börjat arbeta med ett direktiv som ska reglerar sektorn och ge starkare skydd för arbetstagarna i gig-ekonomin. Forskaren Jill Toh ser en kraftansträngning från lobbyister som försöker påverka de inblandade politikerna.
− Det är stor skillnad på tillvägagångsättet nu och för fem år sedan. Många av plattformsföretagen accepterar en reglering, men de vill själva formulera problemet som ska lösas med regleringen. Den som bestämmer vad problemet är knuffar frågan i en viss riktning, säger hon.
Uber är en av dem. Företaget har tagit fram en vitbok ”A better deal” (En bättre överenskommelse). Där kallas chaufförerna oberoende arbetare. Uber vill se företag, politiker och parter gå samma och sätta en ny standard för plattformsarbete. Den ska erkänna värdet av att ha oberoende arbetare, föreslår Uber, som alltså inte vill definiera förarna som arbetstagare.
Jill Toh vill se regler som tvingar fram en större öppenhet kring lobbyarbetet mot EU och hur mycket pengar som är inblandat. De största bolagen kan lägga enorma summor på påverkan av politikerna i alla delar av unionen. De har mycket större resurser än facket.
EU-kommissionen första steg mot ett direktiv på området har förmodligen satt skräck i företagen.
Kommissionen räknade i mars upp sju områden som man vill reglera i gig-sektorn. Bland annat vill kommissionen reglera anställningsförhållandena, arbetsvillkoren, anslutningen till sociala skyddsnät som sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar samt rätten att bli företrädd av facket och ingå i kollektivavtal.
Transport välkomnar initiativet, men understryker att det är företagen som ska regleras, inte arbetstagarna.
− Globala företag som Uber existerar därför att arbetsmarknaden på något vis har fallit sönder. Om man inte tillåter låga löner, dåliga villkor och exploatering kan dessa bolag inte fortsätta med sin verksamhet, säger Jill Toh.
