Sista sucken på Säve
I höstas trängdes bilarna på parkeringen och tusentals resenärer köade till incheckningen. Nu har taxfreebutiken gått i konkurs. Den spöklika tystnaden bryts bara av ett enmotorigt sportflygplan som knattrar fram över landningsbanan. Banan som blev Säves öde. Fast bland markpersonalen gror tvivlet.
Dålig bärighet. Dåliga markförhållanden vid en flygplats. Vad betyder det? Kan det plötsligt uppstå slukhål i asfalten? Kratrar stora nog att svälja ett Ryan air-plan med man och allt?
Hampus Edlund ler överseende. Han är ordförande för markpersonalen i Transports fackklubb på Göteborg city airport. På Säve. Det som i många år var göteborgarnas andraflygplats, vid sidan av storebror Landvetter.
– Marken här är gammal sjöbotten. I höstas dömdes den ut, efter nya mätningar. Jag vet inte hur riskbedömningen ser ut, men det kan nog uppstå mindre hål eller svackor. Det är illa nog, förklarar Hampus.
Det var i november som myndigheterna klippte till och stoppade all tung flygtrafik på Säve. Bolagen – Ryanair, Wizz air och nykomlingen Sparrow aviation – tog med sig sina 850 000 årliga passagerare och flyttade över till Landvetter.
I mitten av januari fick de 130 anställda nästa kalldusch. Två av de tre ägarna som drivit Göteborg city airport hade backat ur.
Göteborgs stad och Volvo sålde sina aktieposter till den kvarvarande ägaren – statliga Swedavia. Alltså gamla Luftfartsverket. Eller snarare gav bort. Priset för aktierna uppges ha varit en krona.
– Vi förstod ju vad det betydde, säger Hampus Edlund. Swedavia har redan gått ut med att man tänker satsa på tio flygplatser i Sverige. Säve finns inte med. Krutet ska läggas på Landvetter.
– Beskedet vi fick var chockartat. Okej, vi hade blivit förvarnade om resultatet från markundersökningarna. Men ingen trodde att det var så illa. Tongångarna hade låtit positiva. Det skulle fixa sig.
De flesta tänkte nog att trafiken skulle
vara i gång igen till sommaren.
Hampus Edlund tar täten genom säkerhetskontrollen. Väskband och röntgenmaskiner är nedplockade och står staplade längs väggen. Lite längre bort ligger taxfreebutiken där konkursförvaltaren precis haft utförsäljning.
Vi går till övervakningscentralen. Säkerhetskontrollanten Andreas Nilsson stirrar in i ett 30-tal bildskärmar. Inte en människa syns på någon.
– Ja, jo, svarar Andreas på en rak fråga, dagarna går rätt långsamt faktiskt…
När Transportarbetaren besöker Säve i början av februari är personalen ännu inte uppsagd. Om ett par dagar är det ny mbl-förhandling, berättar Hampus Edlund. Han är 26 år och ordförande för ett 50-tal transportare. När nedläggningen av passagerartrafiken meddelades hamnade han i den mediala hetluften. Många oroliga medlemmar hör också av sig och vill snacka.
Hampus hänger på mig en reflexväst och vi kliver in till Jens Wennerstrand, som lagt upp benen på skrivbordet. Han ingår i markstyrkan och precis som de flesta andra på Säve har han ett eget ansvarområde. Flygtankningen.
– Från en jäkla massa liter soppa till i princip noll. Fast jag har ändå något att göra. Bränslet ska kollas regelbundet, säger han.
I stolen vid fönstret sitter en kollega, vars namn vi kan lämna därhän. Kollegan är sur. Sur på arbetsgivaren som strular när det gäller möjligheten att gå en fortbildning. Sur på Swedavia och andra aktörer som gav Säve nådastöten när prislappen för upprustningen sattes till 250 miljoner kronor.
– Det handlar inte om banan, utan om politik! mullrar kollegan. Man vill lägga ner Säve helt enkelt. En kvarts miljard är en siffra man högg till med. Den inkluderar en total upprustning av allt, inte bara markförbättringar.
– Nu har Göteborg bara en flygplats kvar. Och den ligger på en myr! När dimman lägger sig på Landvetter, och det gör den ofta, får passagerarna kliva av på Gardermoen i Norge i stället. Hur kul är det?
Hampus Edlund öppnar dörren ut mot plattan och banan. Vi går längs asfalten och jag försöker upptäcka bristerna som nu riskerar att kosta 100 personer jobbet. Ser inga, bara en intensiv sol som ger föraningar om våren.
I den bortre änden av terminalen ligger hangarer och pilotskolan. Oavsett hur det går med passagerarflyget på Säve i framtiden är det mycket som talar för att polisens helikoptrar blir kvar. Liksom ambulans- och räddningsflyget. Plus privatplan och en del mindre affärsjet.
Inne på verkstaden tar Stig Nordvall på sig jackan. Han ska strax i väg och hämta en truck som ska servas.
Han har jobbat sju år på Säve. Innan dess 30 år på Landvetter. Han trivs här:
– För att vara en relativt stor flygplats har vi anställda gjort väldigt många olika saker. Det är roligt, jobbet blir mer varierat och det finns utrymme för ansvar och egna initiativ.
Peter Krause kommer fram. Han jobbar också som mekaniker och är huvudskyddsombud. Även i verkstaden uppstår en diskussion om notan för att rusta upp flygplatsen:
– Kostnaden är våldsamt överdriven. Allt är inräknat, även nya banljus som är en stor investering. Jag gissar att upprustningen av själva banan hade stannat på 60 miljoner kronor, säger Stig Nordvall.
Peter Krause nickar. Som huvudskyddsombud har han fått en ny roll:
– Det är många anställda som oroar sig för framtiden. En del mår säkert väldigt dåligt, även om man inte visar det öppet. Jag märker att folk har ett behov av att snacka. Alla har inte kunnat ta in att det är slut nu.
Hampus Edlund instämmer. Dagen innan det tunga nedläggningsbeskedet kom i januari hade han och familjen fått nycklarna till det nyinköpta radhuset.
Med lugn röst säger han:
– Det är ingen idé att gräma sig. Man får gå vidare. Det här är en chans att göra något annat i livet. För min del blir det nog inget mer jobb inom flyget.
Fotnot. Tre dagar efter Transportarbetarens besök, den 12 februari, kallades personalen på Göteborg city airport till en mbl-förhandling. Arbetsgivaren gick då ut med att verkstaden ska läggas ut på entreprenad och en stor del av personalen kommer att sägas upp senare i vinter.
En ny förhandling genomfördes sedan den 25 februari, dagen efter att Transportarbetaren gick i tryck.
– Det ser ut som om omkring 15 tjänster blir kvar för markpersonalen. Hårdast drabbas ”security”. Den avdelningen försvinner helt, säger Hampus Edlund.
