Ska vi vara rädda att förlora jobben?
Ekonomi. Skenande energipriser. Hög inflation. Stigande räntor. Nu varnar Konjunkturinstitutet (KI) också för en stundande lågkonjunktur. Är det dags att bli rädd för att förlora jobbet?
Arbetslösheten är i dag lägre än innan pandemin. Men ligger ändå på den historiskt höga nivåer. Samtidigt finns ett stort sug efter arbetskraft i många företag. Inte minst i bevakningsbranschen, berättar Li Jansson, branschchef på arbetsgivarorganisationen Säkerhetsföretagen.
– Jag ser att många företag har rekryteringsbehov och de ser en ökad efterfrågan från kunderna.
Ser man till branschen som helhet tror Li Jansson att det kommer att finnas behov av att anställa. En undersökning som Säkerhetsföretagen presenterade i slutet av juni visar det sig att företagen behöver rekrytera 8 500 till 17 500 personer de närmaste tre åren. Hälften för att ersätta personer som slutar och hälften i rena nyrekryteringar.
– Vi ser en stark efterfrågan på personer och jag tycker inte man behöver känna en stark oro för sitt jobb.
I dagsläget har mer än nio av tio företag bland Säkerhetsföretagens medlemmar brist på arbetskraft.
– Branschen står stark i en ostadig omvärld. Men det är klart går vi in i en lågkonjunktur så kan det bli viss effekt, men det är från otroligt stabila siffor.
”Viss portion gissningslek”
I transportsektorn har konjunkturens vändning inte märkts av ännu. Sett ur ett längre perspektiv ser det också ljust ut, anser Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning på arbetsgivarorganisationen Transportföretagen.
– Vi har en grundläggande syn på att arbetskraftsbehovet generellt är stabilt och starkt och tror på ökad efterfrågan på transporttjänster ur ett långt perspektiv, säger Luoma och berättar att Transportföretagen lägger sista handen på en rapport med perspektiv på läget i sektorn 2035.
När det gäller den närmaste tiden och om lågkonjunkturen kommer säger han:
– Det är alltid en viss portion av gissningslek. Men det är klart att det finns delar av branschen eller segment som kommer att påverkas om lågkonjunktur blir aktuellt. I de fall företag behöver titta över kostnadssidan så kommer det att märkas någonstans.
– Men vi får inte den typen av signaler av medlemmar i dagsläget. Om KI får rätt i det du säger så kommer vi att se det i transportsektorn, vissa delar är väldigt konjunkturkänsliga. I vissa fall finns våra företag långt ute i spetsen när det gäller lyhördhet efter svängningar och där, i vissa delar, kan vi se en nedgång.
”Mot sämre tider”
LO:s chefsekonom Laura Hartman ser flera tecken på att konjunkturen är på väg att mattas av och att vi går mot sämre tider. Det är världsläget med kriget i Ukraina och stigande energipriser som främst driver på inflationen.
Hon befarar att Riksbankens stora räntehöjningar, för att mildra inflationen, kan leda till att svensk ekonomi bromsas för fort. Trots att inflationen främst drivs på av saker som sker utanför Sveriges gränser.
– Det är tveksamt om räntehöjningarna har någon påtaglig effekt på inflationen, däremot kommer de att spä på lågkonjunkturen. Jag tycker att det är rimligt att inte ha nollränta i all evighet men det går för fort och kraftigt. Om inte finanspolitiken agerar och motverkar det kommer vi att hamna i en lågkonjunktur.
Regeringen har signalerat att de inte vill satsa för mycket pengar och riskera att ytterligare spä på inflationen. Hartman tror att särskilda satsningar på energiomställningen mot gröna alternativ faktiskt kan dämpa lågkonjunkturen och på sikt, om det leder till att energipriserna blir lägre, lindra inflationen.
Tudelad arbetsmarknad
Laura Hartman pekar på att svensk arbetsmarknad redan i dag är väldigt tudelad med många utanför arbetsmarknaden.
– Jag blir bekymrad varje gång jag hör någon säga att svensk arbetsmarknad är stark. Den är tudelad. För vissa går det bra men andra har varit arbetslösa väldigt länge. Vi har haft en arbetslöshet på 7–8 procent i högkonjunktur.
Vad händer med LO-kollektivet i en lågkonjunktur?
– De som inte har jobb kommer att få ännu svårare att komma i jobb och riskerar att fastna i arbetslöshet. Det handlar om dem med korta utbildningar, utlandsfödda och äldre.
– Den andra gruppen som tidigt riskerar arbetslöshet är personer med visstidsanställningar. Det kommer bli svårare för dem att få förlängt eller nya uppdrag.
Arbetskraftsbrist
Många branscher har samtidigt arbetskraftsbrist. Och då rör det sig om yrkesutbildade snarare än akademiker, berättar Laura Hartman. Det gör att stora delar av LO-kollektivet kan klara sig bra. Inte minst de som finns inom de växande näringarna kring den gröna omställningen.
– En sista viktig slutsats är att vi behöver en fungerande arbetsmarknadspolitik med utbildning och omställning. Det som gör mig bekymrad är att den inte fungerar just nu.
– Det är alldeles för få som får arbetsmarknadsutbildning. Jag har hört att Arbetsförmedlingen inte lyckades starta en enda lastbilschaufförsutbildning förra året, trots behovet. Upphandlingar tar tid och överklagas.
