Skärpning, kamrater!

Debatt. Den 1 november arrangerades ett öppet möte på Tröls Jins kro i Malmö under devisen Värna kollektivavtalen – Stoppa skattefusk och lönedumpning. Som arrangörer för detta vällovliga och högaktuella ämne stod LO-sektionen i Malmö, Transports avdelning 12 och Vänsterpartiets i Malmö fackliga utskott.

nbjuden gästtalare var förbundets ordförande Lasse Lindgren, som inledde med ett engagerat anförande om rådande situation och därefter ställde upp på att besvara frågor från församlingen.

Han gjorde mycket bra ifrån sig, gav raka och enkla svar utan att hymla, vilket blev mycket uppskattat av publiken.

Man borde således vara mycket nöjd med att ha bevistat mötet, men …
Inledningsvis rapporterades att LO-sektionen i Malmö inte ansett det värt att bevista mötet, vilket i och för sig inte är förvånande med kännedom om intresset hos anställda därstädes. Dessutom går sektionen snart i graven, sörjd och saknad av ingen.

Men att Transports avdelning 12 inte heller tycktes vara intresserad är djupt oroande. Visserligen hade avdelningens ordförande långt i förväg meddelat att han hade andra aktiviteter denna kväll som tvingade honom att lämna förhinder. Naturligtvis måste man ha den rättigheten och det säger vi ingenting om, men var fanns alla andra?

Ombudsmän och förtroendevalda och inte minst ”vanliga” medlemmar, de som deltog kunde räknas på ena handens fingrar! Om där mot förmodan fanns några officiella representanter för avdelningen så gjorde de i alla fall inget väsen av sig.

Och inte nog med detta!

I lokalen fanns inte en banderoll, inte en fana eller något annat med Transports logga. De enda som varit duktiga med att pryda lokalen var Vänsterpartiet, och vi ser absolut inget fel i detta, men vet samtidigt att det ger en skev bild av mötets inriktning.

Vi tre undertecknade pensionärer uppskattade naturligtvis Lasse Lindgrens insats, liksom att vi fick möjlighet att komma ut och träffa bekanta och dessutom dricka en eller ett par goda fatöl. Men vi, som genom åren varit med och arrangerat mängder av möten och sammankomster, lider när vi ser hur dagens förtroendevalda missbrukar det förtroende de trots allt fått av medlemmar.

Det aktuella läget med anarki på vägarna, med allt färre tillsvidareanställningar, med fler och fler bemanningsföretag, och inte minst gangsterverksamheten inom taxi borde engagera – och framför allt borde våra förtroendevalda entusiasmera förbundets medlemmar så de reagerar. För att ha en chans till förbättring måste trycket komma underifrån, från dem vars jobb är i fara. Men tyvärr kunde inget sådant skönjas på mötet.

Skärpning, kamrater!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Tommy Wreeth 2021. Foto: Justina Öster

Den viktiga kontakten med verkligheten

Ordförandeord. Om det är något jag lärt mig efter 37 år som medlem i Svenska Transportarbetareförbundet och 27 år i förbundets tjänst, varav snart åtta som ordförande, så är det vikten av kontakt med verkligheten. Oavsett var du befinner dig i vårt förbund.

Kristina Sjöberg, chefredaktör och ansvarig utgivare, Transportarbetaren. Foto: John Antonsson

Det våras för demokratin

Ledare. Jag vet inte om fler tidningsmakare märker att det blir allt svårare att få komma in på arbetsplatser för att göra reportage. Att få människor att ställa upp på intervjuer. Inte ens som anonyma ibland.

Tommy Wreeth 2021. Foto: Justina Öster

Nytt år och nya insatser

Ordförandeord. Visst är det så att uttrycket ”nytt år och nya insatser” är ett ganska vanligt uttryck. Till viss del kanske det stämmer även om det fackliga arbetet oftast består av envetet och målinriktat arbete.

Tysk natt

Davids krönika. Jag gillar Tyskland och jag kommer bra överens med tyskar. Hundratals gånger har jag kört genom landet och lossat och lastat på vägen. Bara vid något enstaka tillfälle har det varit problem.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Lilly Hallberg

Låt oss gå all in med julbestyr i december

Novent. Precis som förra året var september månad ovanligt varm och om det fortsätter så här, kommer september förvandlas till en sommarmånad. Trots grönska och värme ser jag de första julsakerna till försäljning och medelst ett mejl får jag veta att det går att beställa årets glögg. Jag förfasas. I september?!

Arbetare syns sällan i media

Klass. Plötsligt händer det! En av sommarvärdarna i årets upplaga av Sommar i P1 är Kim Söderström från Byggnads. Lika sällsynt som att skrapa fram högvinsten på Triss är arbetares representation i media.

Får vi stanna eller måste vi lämna?

Upphandling. Ordet upphandling får mig att rysa av obehag. Upphandling är den process som företag, organisationer med flera använder för inköp av varor och/eller tjänster. I min bransch handlar det främst om bevakningstjänster.

Industrins märke passar inte alla förbund

Ordförandeord. Ett samordnat LO vore givetvis det bästa, men… Varför blir det inte alltid så? Det finns givetvis flera orsaker och anledningar.

Allt har blivit så dyrt

Ledare. Det tredje och fjärde av fem av Transports avtalsråd pågår just nu. Förtroendevalda från hela landet har samlats och diskuterat fram och tillbaka för att ta fram krav inför de kommande avtalsförhandlingarna. Förhandlingar som kommer allt närmare.

Lönedumpning hotar Europas transportsektor – kommer EU-kommissionen att agera?

Lönedumpning. Arbetsvillkoren för Europas transportarbetare är under press. Dåliga arbetsförhållanden, bristande kontroll och lönedumpning hotar arbetarnas trygghet och leder till osund konkurrens och kriminalitet i transportsektorn. I det här läget krävs det politiker som står upp för Sveriges och Europas arbetare. I dag startar utfrågningarna av de blivande EU-kommissionärerna. Mitt krav på den nya transportkommissionären är tydligt. Kommer han att presentera konkreta lagstiftningsförslag som förbättrar arbetsvillkoren för arbetarna i alla transportslag? Det vore inte en dag för tidigt.

Återigen får chaufförerna ta kostnaden

Debatt. Färdtjänstchauffören och skyddsombudet Ronnie Persson riktar skarp kritik mot Region Värmlands upphandling av servicetrafik. Anders Wahlén, servicetrafikchef i regionen har svarat. Slutreplik från Ronnie Persson.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Hederliga gängkriminella?

Kriminalitet. Är svenska gängkriminella bättre än invandrade gängkriminella? Ja det verkar nästan så. De kanske värnar svenska värderingar med små röda stugor med svenska flaggor på tomten? Ja de till och med värnar den svenska demokratin!

Nämn aldrig att du kör lastbil!

Hälsa. Nämn inte att du kör lastbil. I varje fall inte under ett läkarbesök för då kan det gå riktigt illa.

Verkligheten

Musik. Det är tråkigt att diska. Så jag ställer upp cd-spelaren på köksbordet, stoppar i en gammal cd med The Latin Kings – och hoppas att det ska gå bra den här gången. Det gör det inte.

Arbetare syns sällan i media

Krönika. Plötsligt händer det! En av sommarvärdarna i årets upplaga av Sommar i P1 är Kim Söderström från Byggnads. Lika sällsynt som att skrapa fram högvinsten på Triss är arbetares representation i media.

Den fackliga kampen är global

Ordförandeord. Vikten av internationellt fackligt samarbete kan aldrig underskattas. Vårt förbund arbetar inom ett flertal internationella federationer.

Friskvård och skyddsombud

Ledare. Arbetsmiljöverkets statistik visar en otäck ökning både på antalet dödsfall relaterade till arbetsplatsolyckor och anmälda arbetsolyckor som ledde till sjukfrånvaro.

Med samlad kraft kan vi få ett slut på Teslakonflikten

Öppet brev. Teslakonflikten har nu pågått under en så lång tid att det saknar motsvarighet i modern svensk fackföreningshistoria. Sverige har åter arbetsköpare som organiserar storskaligt strejkbryteri.

Fusket och utnyttjandet måste få ett slut!

Debatt. Varje år kommer chaufförer från övriga Europa till Sverige för att arbeta. Sex månader i sträck, långt från sina familjer, bor de i sina lastbilar – sover, äter och arbetar till mycket låga löner och ofta orimliga villkor – innan dem åker hem för några dagars vila. Sedan börjar cykeln om igen. Denna verklighet är oacceptabel.

Men våra villkor då?

Debatt. Läste i senaste numret av Transportarbetaren om Andres som fick gå efter att han drack energidryck på sin mack. Eftersom jag själv är stationsanställd så fick det mig att tänka på några saker.