Övervikt kan bero på hur du hade det när du var liten, i vilket område du är född, om du har stressat mycket under ditt liv, vilka föräldrar du växte upp med eller om du haft svåra livshändelser. Allt detta påverkar vad vi äter, hur vi äter och inte minst varför vi äter.

Hälsa. Transportarbetare är illa ute i hälsostatistiken. Flera av riskfaktorerna är kopplade till övervikt. Men låt bli att banta. Det gör saken bara värre, enligt forskaren Erik Hemmingsson.

Övervikt, högt blodtryck, mycket stillasittande, för lite motion… Många transportarbetare har problem med hälsan. Framför allt övervikt och överviktsrelaterade tillstånd är vanliga, enligt studien Livsstil och hälsa i olika yrkeskategorier från GIH i Stockholm. Dags att banta, kan man tänka.

Men Erik Hemmingsson, docent på GIH, Gymnastik- och Idrottshögskolan, säger tvärt nej till det.

– Vi har ingen tillfredsställande behandlingsmodell mot övervikt. Därför är det så viktigt att förebygga, att försöka leva hälsosamt. Att inte forcera sin vikt men att leva i samklang med kroppen, på ett sätt som man mår bra av.

Han har bidragit till nämnda studie, den som placerar transportarbetare i de hetaste riskzonerna. Och han har också skrivit en bok som heter Slutbantat. Bantning funkar inte, är budskapet i den.

– Man gör bara kroppen förbannad när man bantar. Den enda viktminskningsmetod som har långsiktig effekt är magsäckskirurgi, men den har många svåra biverkningar. Det är också så att en del av dem som gör en operation går upp i vikt igen.

Värst drabbade

Men för att börja med transportarbetares hälsa: I studien om livsstil och hälsa, som avslutades 2020, analyserades hälsodata för närmare 73 000 personer i olika yrkesgrupper. Deltagarnas yrken spände mellan vetenskap och grovarbetare, och de delades förutom yrkesvis också upp i högre respektive lägre tjänstemän, samt högre och lägre kvalificerade arbetaryrken. Skillnaderna visade sig vara mycket stora framför allt mellan de högre tjänstemännen och de övriga grupperna. Transportyrkena låg sämst till i nästan alla parametrar.

Transportarbetare låg samtidigt bra till vad gäller upplevd hälsa – de flesta andra yrkesgrupper upplevde sin hälsa som sämre än vad transportarbetarna gjorde. Detta trots att transportare var värst drabbade vad gäller fetma, högt blodtryck, dålig diet, och avsaknad av regelbunden motion.

Det är naturligtvis inte så att den som ogillar motion och helst äter chips till middag söker sig till vissa yrken. En viktig poäng med studien är att resultatet till stor del handlar om arbetsförhållanden och social situation.

Det vill säga: vissa har kraft att ge sig ut i löpspåret eller gå på teater efter jobbet, medan andra kommer hem trötta. Transportarbetare har ofta stillasittande arbete, eller fysiskt tungt arbete. För en del av dem äger arbetsdagen rum ute på vägarna, utan att det finns personalmatsal, kök, eller kylskåp i närheten vid lunchrasten. Många stressar, och många får inte den sömn de behöver.

Utsatta

– Transportarbetare är utsatta på många olika sätt, inte minst genom skiftarbete som rubbar biologin, och gör oss mer stressade. Det leder till att vi lättare går upp i vikt, konstaterar Erik Hemmingsson.

Som han ser det är det orsakerna till ohälsa som ska bekämpas, inte symptomen. Och att vara tjock är helt enkelt ett symptom på att något i livet inte är bra. Det kan vara biologin, arbetsmiljön, livssituationen eller maten. Eller alla fyra, i värsta fall.

– Övervikt är multifaktoriellt, liksom annan ohälsa. Det beror på massor av olika saker och många av de sakerna känner vi forskare fortfarande inte till. Det är på sin plats att vi är lite ödmjuka inför det.

Hur hittar man orsakerna, då? Om vi börjar på individnivå så är det eget detektivarbete som gäller. Är föräldrar och mor- och farföräldrar överviktiga finns sannolikt en genetisk risk för övervikt. Det kan också finnas hormoniella störningar som orsakar övervikt, sköldkörtelfunktionen är en av de mest välkända källorna till problem. De här sakerna går att undersöka och ibland även att medicinera. Ett läkarbesök är att rekommendera för den som har en stor övervikt att komma till rätta med.

Men lyd inte det vanliga rådet att springa mer och äta mindre, varnar Erik Hemmingsson. Kroppen uppfattar maxvikten som sin idealvikt, den kommer att sträva tillbaka dit så snart svält- och träningsprogrammet är avslutat. Ja, och gärna lite till så den ligger på plus ifall den skulle bli utsatt för svält igen.

– Kroppen har sitt eget system att reglera vad vi väger. Om du förlorar en halvliter blod kommer kroppen att känna det, och återskapa blod så att du ligger på en optimal blodvolym. Det är likadant med temperatur, andning eller surhetsgrad. Och vad vi väger.

Tänk på vad du äter

Många av oss vet av erfarenhet att bantningslösningen inte är permanent, men vad annat ska man göra när vågen visar tjugo kilo mer än den borde? En del av oss måste ju gå ned i vikt.

– Vad vi äter har stor effekt på hälsan och vi ska tänka ordentligt på vad vi äter. Maten har också viss effekt på vikten, men det går inte att lägga så ensidigt fokus på mat som man ofta gör i viktminsknings-sammanhang, blir svaret.

Med det sagt presenterar Erik Hemmingsson de universalprinciper för mat och god hälsa som vi alla redan känner till. I ett nötskal:

• Försöka få i sig högt näringsvärde, vilket innebär sådan mat som växt i jorden. Frukt, grönt, baljväxter.
• Dricka mycket vatten.
• Äta fisk.
• Undvika sådan mat som är processad.
• Undvika raffinerade kolhydrater som stärkelse och socker.
• Undvika skräpfetter som palmolja.

Processad mat

Kommen så långt flyttar han fokus från gaffeln till industrin. Han har tidigare undersökt hur intaget av processad och ultraprocessad mat har förändrats i Sverige från 60-talet fram till 2010, och hur den förändringen är kopplad till övervikt på samhällsnivå. Vi drack 20 liter läsk per år 1960, och 2010 drack vi 90 liter läsk per år och person. För att nämna något.

– Det samband mellan övervikt och kost som finns på samhällsnivå är den utveckling då vi äter mer processad mat. Ska vi komma till rätta med det samhällsproblem som övervikt utgör, behöver de kranarna stängas. Punktbeskattning eller inskränkta möjligheter till marknadsföring har effekt.

På frågan om det är en realistisk tanke kommer en explosion av argument för ökat producentansvar. Som forskare har Erik Hemmingsson ägnat mycket tid att fundera över ekonomiska drivkrafter, men också människans fysiologi och psykologi. Vi lever i en tid då våra kroppar och sinnen utmanas på sätt som vi inte är rustade att motstå.

”Vi trillar dit”

Att vi alla känner till principerna för att äta hälsosamt är inte till så mycket hjälp, sett så. Det är inte där problemet ligger.

– Industrin optimerar smakerna så att det ska smaka gott för många människor, och de säljer produkterna med magisk marknadsföring. Vi trillar dit. Ta pommes frites, det är helt enkelt raffinerade kolhydrater med salt och olja. Förstörd potatis.

Han vill inte säga att det är kört för den som har för mycket övervikt. Men viktminskning kräver hög medvetenhet om vad man som individ har att kämpa emot, och framför allt medvetenhet om att det inte ska vara den egna kroppen. Övervikt är socialt, det uppstår på grund av att livet omkring oss är inrättat på ett sätt som försvårar hälsosamma vanor.

– Det finns ändå massor människor kan göra för att skydda sig själva och sina barn, för att främja sunda vanor. Men den som driver med som ett löv i vinden får det tufft, med tanke på hur vi påverkas av kultur och marknadskrafter.

Vad man kan göra? Erik Hemmingsson påpekar stillsamt att det finns jättebra böcker. Hans egen, bland andra. I övrigt är det på sin plats att bli arg. En hel industri tjänar grova pengar på att vi äter oss sjuka. Och en helt annan industri frodas på att vi blir tjocka och vill gå ned i vikt.

En bra sak göra i det läget kan vara att tänka ”Fan heller”, och koka sin potatis med lite dill.