Snart är Frida flygfärdig
Månadens medlem. Frida Flodin har högtflygande drömmar. Med en framtid inom flygräddningen i sikte, byter hon hamnarbetet i Iggesund mot skolbänken i Göteborg. Där väntar två års studier till helikopterpilot vid Svensk pilotutbildning.
När arbetsdagen på Skärnäs hamn i Iggesund är slut hoppar Frida in i sin pappas vita Mercedes. Sedan kör hon nio kilometer norrut till Hudiksvall. Och parkerar utanför det lilla kaféet, nära tågstationen, där vi stämt träff.
– Jag köpte en egen Mercedes från 1974 förra året. Men den ska bara köras på sommaren, säger hon.
En stor del av jobbet i hamnen består av att lasta de båtar som kör material från och till pappersbruket i Iggesund. Ett arbete som Frida trivs med.
– Jag kör truck, hjullastare, traktor och allt möjligt. Det är jättekul, jag har alltid varit intresserad av maskiner, säger hon.
Bara tre av Frida Flodins tjugo kollegor är kvinnor och jargongen kan bli ganska grabbig emellanåt. Enligt Frida är attityden mer rak än bland tjejkompisarna, och det är något som passar henne. Hon är förresten van att vistas i mansdominerade miljöer. Efter gymnasiet gjorde hon lumpen som lättinfanterist vid luftstridsskolan i Uppsala.
– Vi hade ingenting med flyget att göra, även om vi var stationerade vid luftstridsskolan. Men någonstans kanske ett frö såddes om att flyget skulle kunna vara något för mig, säger hon.
Som liten åkte Frida ofta på husvagnssemester med familjen. I stället för att hänga med lillebrorsan gick hon ut och lekte med andra barn. Det har alltid varit naturligt för henne att ta kontakt med folk och hon beskriver det som att hon är ”beroende av att möta nya människor”. Kanske är det beroendet en av anledningarna till att Frida nu är redo att byta bana.
– Även om jag trivs bra i hamnen så har jag tröttnat lite efter tre år. Så jag satte mig och googlade lite. Jag fastnade direkt för den här utbildningen, säger hon.
Det är inte direkt gratis att bli helikopterpilot. Utbildningen kostar 700 000 kronor, och Frida Flodin ska låna av både CSN och banken för att få ihop till avgiften.
Hon tycker sig ha fått en tillräckligt bra bild av pilotyrket för att det ska var värt att betala för.
– Jag har tillbringat några nätter framför datorn och googlat fram information. Sedan hittade jag en pensionerad helikopterpilot här i Hudiksvall som jag kontaktade. Han blev jätteglad för att jag var intresserad, så det slutade med att vi satt uppe en hel kväll och pratade.
Efter två test av bland annat simultanförmåga, logiskt tänkande och intervjuer, valdes Frida ut som en av sex lyckliga till utbildningen.
Med bara två veckor kvar till kursstart är hon förväntansfull på livet i Göteborg. Till en början ska hon bo i en lägenhet på skolområdet. Men tanken är att hon under hösten ska hitta en egen bostad.
– Skolan hjälper till med lägenhet när man kommer, men det är bara tillfälligt. Vi får väl se hur det går med att skaffa eget. Bostadssituationen i Göteborg är inte den bästa.
Om allt går som det ska kommer Frida Flodin att vara uppe i luften och jobba om två år.
Redan nu vet hon vad drömjobbet är i framtiden. Hon vill ägna sig åt det som kallas ”search and rescue”. Det är helikoptrar som söker efter överlevande vid olyckor.
– Det verkar vara ett så himla kul och spännande jobb. Det måste hända saker hela tiden, annars blir jag lätt rastlös, säger hon.
Assan Manneh