Sopgubbestrejken juli 2017
Close
”150–170 sopgubbar i Stockholm har lagt ner jobbet och ett 80-tal sopbilar står stilla”, skrev transportarbetaren.se den 5 juli 2017. Vad de uppfattade som nyckelkontrollanter i bilarna blev droppen.
Close
Så gick det sen

Sopgubbarna som tog fajten

Miljöarbetare. Stockholms stolta sopgubbar stred hårt, vad gör de nu? Och hur gick det för den polske lastbilsföraren Bogdan? Blev han blåst – igen? Läs, du som grunnat …

Stockholms sopgubbar stack ut genom sin unika sammanhållning och styrka. De stred för att få behålla sina löner och speciella lönesystem, skapade stora rubriker, men dömdes för olovlig strejk i Arbetsdomstolen. Och skingrades. (Läs mer här.)

Känslor och ohämtade sopor jäste när det stod klart att Reno Norden och Suez vunnit Stockholms stads upphandling 2017. Företagen gjorde klart att de tänkte sänka lönerna och lägga på renhållarna mer jobb. Renos anställda gick ut i vild strejk – och fick sympatistöd av kollegorna på företaget Liselotte Lööf, som redan sagts upp.

Förhandlingar, massuppsägningar, sopkaos och en intensiv debatt om huruvida sopgubbar ska tjäna 10 000 kronor mer än vårdbiträden följde.

Hur gick det när krutröken lagt sig? Två av talespersonerna för sopgubbarna tog jobb som säljare. Peder Murell från Liselotte Lööf säljer motorbåtar. Jan Spanedal från Reno Norden cyklar runt stan, packar upp och kränger bröd. Men nu har han sagt upp sig och drar i gång ett mobilt hunddagis, efter sommaren.

Att bägge två blev säljare är inte så konstigt, tycker Peder Murell. I bägge yrkena behöver man vara problemlösare, om sig, kring sig och social, anför han som nu arbetar på hemön, Dalarö.

 

Peder Murell

Peder Murell
Peder Murell sadlade om till grävmaskinist och är nu båtförsäljare. Foto: Privat

Jobbet är nytt. Innan dess var Peder maskinist och körde kranbil, arbetade extra i snösvängen. Men det var säljare han siktade på.

– Det ger mer pengar och jag har nära till jobbet. Jag vill inte sitta i bilköer fyra timmar om dagen.

Enligt Peder har sopkaoset fortsatt i Stockholm, men han uppfattar att få orkar klaga längre.

– All kunskap försvann ju med oss, men de styrande hade bestämt sig. Vi och vårt lönesystem skulle bort, till varje pris. De var nog livrädda att vår kamp skulle sprida sig. Vi var för starka.

Bitter över att sopgubbarna förlorade är han inte.

– Vi gav bolagen och staden en bra strid, man kan inte vinna allt. Vi lärde oss mycket under vägen och de ansvariga fick lära sig att man inte bara kan pissa på arbetare.

Peder berättar att några enstaka renhållare återvänt till Reno Norden. Medan flertalet gått vidare till andra jobb och verkar ganska nöjda. Han är realist, säger han, och längtar inte tillbaka.

– Det hade aldrig blivit som förr. Men arbetet hade sin charm, man jobbade under ansvar, skötte sig själv. Fast det var tungt som satan, få klarade sig kvar till pensionen. Att byta jobb var definitivt en vinst för kroppen.

Varför sprang ni så?

– Det låg i jobbets natur. Man ville bli klar och åka hem, stannade man upp blev man trött. Tillfredsställelsen låg i att se högarna minska. Invånarna och restaurangägarna ställde klockan efter oss. Vi var mycket uppskattade, säger Peder Murell.

 

Jan Spanedal
Jan Spanedal figurerade flitigt i media, blev brödförsäljare och startar snart ett mobilt hunddagis. Foto: Justina Öster

Jan Spanedal

Jan Spanedal är glad för insamlingarna efter konflikten, så att arbetarna som dömdes i rätten slapp betala skadestånden själva. Han var först ledsen, hade ställt in sig på att köra sopor livet ut.

– Som tur var hittade jag snabbt ett väldigt bra, likvärdigt jobb. Hade aldrig trott jag skulle bli brödgubbe, men vi tjänar bra, ungefär som med sopjobbet, har provision och jag säljer bra.

Till och från arbetet, inklusive nedslag i elva matbutiker, cyklar Jan 180 kilometer i veckan, så han får bra flås. Andra kör ut brödet, Jan tar bort gammalt, datummärker, plockar upp nytt bröd i hyllorna – och säljer in mer. Ibland blir dagarna lika långa som måndagarna i sopsvängen.

Visst längtar Jan tillbaka, fast jobbet finns ju inte kvar, så det är inget att längta till, resonerar han. Lite kontakt har han med tidigare kollegor. Några kör sopor för nya bolag, någon fettåtervinning, andra har helt andra jobb, en studerar.

– Konflikten var både lärorik och jobbig. Det är skönt att det är över, tycker Jan.

Idén till att starta ett rullande hunddagis fick han av en vän. Det innebär att han åker runt till ägarna och hämtar på morgonen och kör tillbaka och lämnar hundarna på eftermiddagen. I en specialinredd buss, som han fixat själv.

– Jag har planerat det här i ett och ett halvt år, har studerat på distans och läst massor av böcker och ska nu praktisera för att få mitt diplom. Jobbet är självständigt, jag blir flockledare och får vara ute i skogen och röra på mig. Det blir roligt, jag vill göra roliga saker, säger Jan Spanedal.

Blev Bogdan blåst – igen?

”Mitt liv var först dåligt i Sverige, nu har det vänt 180 grader. Jag kan ta semester, leka med barnbarnen och renovera vårt hus”, säger 53-åriga Bogdan Sapek.
”Mitt liv var först dåligt i Sverige, nu har det vänt 180 grader. Jag kan ta semester, leka med barnbarnen och renovera vårt hus”, säger 53-åriga Bogdan Sapek. Foto: Privat

Åkeri. Lastbilsföraren Bogdan Sapek lämnade Krakow i Polen och flyttade till Gislaved med sin familj. 28 000 i månaden lät bra, men maratonpass, usel lön och blåsning av en advokat väntade.

I april 2013 berättade Bogdan Sapek hur han gått på pumpen hos ett mindre seriöst åkeri, omskrivet i pressen. Utlandsresorna var många och arbetsveckorna på mellan 80 och 100 timmar. När Bogdan började ställa krav fick han sparken.

Han gick till Transport och fick ombudsman Tommy Jonssons hjälp att räkna ihop ett lönekrav på 370 000 kronor. Bogdan var inte medlem och beslöt att själv driva sin sak i rätten.

Polsk advokat

Av språkskäl anlitade han en polsk advokat, men hamnade i slutändan med skulder till både sin egen advokat och arbetsgivaren, utan att hans fall prövats. Bogdan misstänkte att advokaten mutats av åkeriet.

Förra gången tolkade Bogdans son Mateusz, som i dag bytt IT-studier mot jobb i branschen. Nu pratar Bogdan mycket bättre svenska. Han och hans fru har flyttat till Anderstorp och Bogdan har fast tjänst som lastbilschaufför på Postnord i Värnamo, sedan fyra år.

– Det är bra, jag tjänar lite mindre men arbetet är mindre stressigt och stabilt. Jag har ett bra liv i Sverige med min familj, kan leka med barnbarnen och planera semestrar. I maj reser jag och min fru till Rhodos. Hon har fått fast jobb hos kommunen, städar.

– Hon och sonen är svenska medborgare. Jag väntar lite.

Mindre stress

Bogdan hämtar pallar och burar med paket på sorteringen i Växjö och kör tillbaka till terminalen i Värnamo. Ett rutinjobb, men han uppskattar den goda planeringen.

– På mina tidigare chaufförsjobb var det alltid stress. Jag fick böta 10 000 kronor för att jag körde en timme för länge. På Postnord säger de till oss att köra lugnt. Jag vill inte jobba på fler oseriösa företag, då tar jag hellre lägre lön.

Skulderna är betalda och familjen har köpt ett hus, som Bogdan ägnar mycket tid åt att rusta.

– Nu är jag med i facket, det är bra om man behöver hjälp. Transport har hjälpt mig tre gånger, ett annat företag lurade mig på 25 000 kronor, säger Bogdan Sapek.

 

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Miljöarbetare dog på jobbet

Arbetsmiljö. En miljöarbetare på Renova dog under sitt arbetspass onsdagen den 20 november. Hans bortgång sörjs av kollegor och fackliga kamrater.

Teslas verkstad i Segeltorp. Foto: Lilly Hallberg

Unionen varslar om nya stridsåtgärder mot Tesla

Konflikt. Ett år har gått sedan IF Metalls medlemmar gick ut i strejk på Tesla. Nu utökar Unionen sina stridsåtgärder.

Pensionärssektionen i Örebro.

”Ge oss mer inflytande i Transport!”

Örebro. Pensionärssektionen i Örebro gör ett dubbelt upprop: Hallå, var är ni alla pensionärer som jobbat i Transports branscher? Hallå förbundet, lyft våra frågor och ge oss mer inflytande!

Sophämtare lever farligt
Lustgastuber som slängs i hushållssoporna och töms i sopbilens vagga kan explodera, fara ut som tillplattade vassa projektiler och träffa miljöarbetare och förbipasserande på gatan. Tuberna ska lämnas in på återvinningscentraler.

Lustgastuber i soporna kan explodera

Miljö. Lustgastuber i soporna är ett arbetsmiljöproblem. Tuberna kan explodera och skada både miljöarbetare och folk som passerar sopbilarna. Vid ett ungdomsboende i Göteborg har hämtningen stoppats för andra gången.

Fusket i åkeribranschen
På vägkanterna i Skånes industriområden lever chaufförerna sina helgliv.

På jakt efter lönedumpare

Fackligt arbete. År ut och år in. Trots nya EU-direktiv och statliga sanktionsavgifter fortsätter lönedumpningen på svenska vägar. Tommy Jonssons jobb är att bekämpa de fuskande företagen.

Kultur
Transportarbetarens John Antonsson tipsar om fem spännande filmer du kan krypa upp i tevesoffan och titta på i halloweentider. Glöm inte popcornen!

Läskiga filmer för oktobermörkret

Skräck & spänning. Torsdagen den 31 oktober firas halloween i Sverige. Då klär ungar (och vissa vuxna) ut sig för att säga ”bus eller godis”? Det är också ett utmärkt läge att se läskiga filmer.

Helsingborgs hamn
Containrar i Helsingborgs hamn

Hamnarbetarna är trötta på frågor om kokainhärvan

Sektion 7 Helsingborg. Stuveriarbetare i Helsingborg får frågor från folk utifrån om vad som egentligen händer i hamnen – ”insiderhärvan” med koppling till kokainsmuggling har fått enorm uppmärksamhet i media det senaste året.

Arbetsmiljö
Flygtankarna på Stockholm Fuelling Services kan träna på arbetstid, till skillnad från de flesta andra transportare. Foto: John Antonsson

Knappt 6 av 10 transportare får friskvårdsbidrag

Hälsa. 2 111 transportarbetare svarade när tidningen gjorde en enkätundersökning om friskvårdsbidrag och träning på arbetstid. Trots att yrkesgrupperna är hårt drabbade av sjukskrivningar får bara 5,5 procent av de som deltog i enkäten träna på arbetstid. Samtidigt är det 58 procent som får friskvårdsbidrag.

Digitalisering & AI
Förarlös truck i stor lagerlokal.

Robotar tar över de trista jobben

Lager & terminal. Det handlar om designade flöden, anpassade efter verksamheten, beskrivet teoretiskt. I praktiken rör sig förarlösa truckar över ett gigantiskt lagergolv och tömmer sopkärl eller kör fram stålburar. När Postnord TPL införde lösningen med robotar var den helt ny och fanns ingen annanstans i landet.

Hej chaufför! Vad står på önskelistan?

Avtal 2025. Avtalsrörelsen börjar ta fart och Transport­arbetaren gav sig ut för att höra vad yrkesförarna vill ha. Är det bara reda pengar eller ryms annat som arbetstidsförkortning i avtalen som ska tecknas i vår?

Kultur
Det ska löna sig att välja gröna alternativ, som kollektivtrafik framför bil och tåg framför flyg. Men flyget har länge premierats på tågets bekostnad, ansåg en stor del av deltagarna i medborgarrådet som tog fram två olika förslag på en tuffare och en mildare form av flygskatt.

”Nästa generation ska känna hopp”

Klimatdebatt. ”Det ska vara enkelt att göra rätt och kostsamt att göra fel – en balans mellan morot och piska är nödvändig för att klimatmålen ska nås”. Det uttalandet enades Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet att ge landets politiker. Plus flera långtgående förslag.

Snabbkoll
Texkning av man som ligger och solbadar på en badhanduk på en sandstrand, med solkräm, hink, parasoll och leksaksbil bredvid sig.

Håll koll på semesterlönen

Lön & avtal. Alla arbetstagare har rätt till semester. Men hur mycket du får betalt avgörs av lagen eller ditt kollektivavtal.

Elektrifiering av transportsektorn

Hur går det med elvägarna?

Klimat. Bygget av en första permanent elväg i Sverige är satt på paus. Men tekniken är absolut inte död, säger forskningschef Lina Nordin. Fyra olika modeller av elväg har testats i Sverige och Trafikverket följer noga utvecklingen i andra länder.