Sopgubbestrejken juli 2017
Close
”150–170 sopgubbar i Stockholm har lagt ner jobbet och ett 80-tal sopbilar står stilla”, skrev transportarbetaren.se den 5 juli 2017. Vad de uppfattade som nyckelkontrollanter i bilarna blev droppen.
Close
Så gick det sen

Sopgubbarna som tog fajten

Miljöarbetare. Stockholms stolta sopgubbar stred hårt, vad gör de nu? Och hur gick det för den polske lastbilsföraren Bogdan? Blev han blåst – igen? Läs, du som grunnat …

Stockholms sopgubbar stack ut genom sin unika sammanhållning och styrka. De stred för att få behålla sina löner och speciella lönesystem, skapade stora rubriker, men dömdes för olovlig strejk i Arbetsdomstolen. Och skingrades. (Läs mer här.)

Känslor och ohämtade sopor jäste när det stod klart att Reno Norden och Suez vunnit Stockholms stads upphandling 2017. Företagen gjorde klart att de tänkte sänka lönerna och lägga på renhållarna mer jobb. Renos anställda gick ut i vild strejk – och fick sympatistöd av kollegorna på företaget Liselotte Lööf, som redan sagts upp.

Förhandlingar, massuppsägningar, sopkaos och en intensiv debatt om huruvida sopgubbar ska tjäna 10 000 kronor mer än vårdbiträden följde.

Hur gick det när krutröken lagt sig? Två av talespersonerna för sopgubbarna tog jobb som säljare. Peder Murell från Liselotte Lööf säljer motorbåtar. Jan Spanedal från Reno Norden cyklar runt stan, packar upp och kränger bröd. Men nu har han sagt upp sig och drar i gång ett mobilt hunddagis, efter sommaren.

Att bägge två blev säljare är inte så konstigt, tycker Peder Murell. I bägge yrkena behöver man vara problemlösare, om sig, kring sig och social, anför han som nu arbetar på hemön, Dalarö.

 

Peder Murell

Peder Murell
Peder Murell sadlade om till grävmaskinist och är nu båtförsäljare. Foto: Privat

Jobbet är nytt. Innan dess var Peder maskinist och körde kranbil, arbetade extra i snösvängen. Men det var säljare han siktade på.

– Det ger mer pengar och jag har nära till jobbet. Jag vill inte sitta i bilköer fyra timmar om dagen.

Enligt Peder har sopkaoset fortsatt i Stockholm, men han uppfattar att få orkar klaga längre.

– All kunskap försvann ju med oss, men de styrande hade bestämt sig. Vi och vårt lönesystem skulle bort, till varje pris. De var nog livrädda att vår kamp skulle sprida sig. Vi var för starka.

Bitter över att sopgubbarna förlorade är han inte.

– Vi gav bolagen och staden en bra strid, man kan inte vinna allt. Vi lärde oss mycket under vägen och de ansvariga fick lära sig att man inte bara kan pissa på arbetare.

Peder berättar att några enstaka renhållare återvänt till Reno Norden. Medan flertalet gått vidare till andra jobb och verkar ganska nöjda. Han är realist, säger han, och längtar inte tillbaka.

– Det hade aldrig blivit som förr. Men arbetet hade sin charm, man jobbade under ansvar, skötte sig själv. Fast det var tungt som satan, få klarade sig kvar till pensionen. Att byta jobb var definitivt en vinst för kroppen.

Varför sprang ni så?

– Det låg i jobbets natur. Man ville bli klar och åka hem, stannade man upp blev man trött. Tillfredsställelsen låg i att se högarna minska. Invånarna och restaurangägarna ställde klockan efter oss. Vi var mycket uppskattade, säger Peder Murell.

 

Jan Spanedal
Jan Spanedal figurerade flitigt i media, blev brödförsäljare och startar snart ett mobilt hunddagis. Foto: Justina Öster

Jan Spanedal

Jan Spanedal är glad för insamlingarna efter konflikten, så att arbetarna som dömdes i rätten slapp betala skadestånden själva. Han var först ledsen, hade ställt in sig på att köra sopor livet ut.

– Som tur var hittade jag snabbt ett väldigt bra, likvärdigt jobb. Hade aldrig trott jag skulle bli brödgubbe, men vi tjänar bra, ungefär som med sopjobbet, har provision och jag säljer bra.

Till och från arbetet, inklusive nedslag i elva matbutiker, cyklar Jan 180 kilometer i veckan, så han får bra flås. Andra kör ut brödet, Jan tar bort gammalt, datummärker, plockar upp nytt bröd i hyllorna – och säljer in mer. Ibland blir dagarna lika långa som måndagarna i sopsvängen.

Visst längtar Jan tillbaka, fast jobbet finns ju inte kvar, så det är inget att längta till, resonerar han. Lite kontakt har han med tidigare kollegor. Några kör sopor för nya bolag, någon fettåtervinning, andra har helt andra jobb, en studerar.

– Konflikten var både lärorik och jobbig. Det är skönt att det är över, tycker Jan.

Idén till att starta ett rullande hunddagis fick han av en vän. Det innebär att han åker runt till ägarna och hämtar på morgonen och kör tillbaka och lämnar hundarna på eftermiddagen. I en specialinredd buss, som han fixat själv.

– Jag har planerat det här i ett och ett halvt år, har studerat på distans och läst massor av böcker och ska nu praktisera för att få mitt diplom. Jobbet är självständigt, jag blir flockledare och får vara ute i skogen och röra på mig. Det blir roligt, jag vill göra roliga saker, säger Jan Spanedal.

Blev Bogdan blåst – igen?

”Mitt liv var först dåligt i Sverige, nu har det vänt 180 grader. Jag kan ta semester, leka med barnbarnen och renovera vårt hus”, säger 53-åriga Bogdan Sapek.
”Mitt liv var först dåligt i Sverige, nu har det vänt 180 grader. Jag kan ta semester, leka med barnbarnen och renovera vårt hus”, säger 53-åriga Bogdan Sapek. Foto: Privat

Åkeri. Lastbilsföraren Bogdan Sapek lämnade Krakow i Polen och flyttade till Gislaved med sin familj. 28 000 i månaden lät bra, men maratonpass, usel lön och blåsning av en advokat väntade.

I april 2013 berättade Bogdan Sapek hur han gått på pumpen hos ett mindre seriöst åkeri, omskrivet i pressen. Utlandsresorna var många och arbetsveckorna på mellan 80 och 100 timmar. När Bogdan började ställa krav fick han sparken.

Han gick till Transport och fick ombudsman Tommy Jonssons hjälp att räkna ihop ett lönekrav på 370 000 kronor. Bogdan var inte medlem och beslöt att själv driva sin sak i rätten.

Polsk advokat

Av språkskäl anlitade han en polsk advokat, men hamnade i slutändan med skulder till både sin egen advokat och arbetsgivaren, utan att hans fall prövats. Bogdan misstänkte att advokaten mutats av åkeriet.

Förra gången tolkade Bogdans son Mateusz, som i dag bytt IT-studier mot jobb i branschen. Nu pratar Bogdan mycket bättre svenska. Han och hans fru har flyttat till Anderstorp och Bogdan har fast tjänst som lastbilschaufför på Postnord i Värnamo, sedan fyra år.

– Det är bra, jag tjänar lite mindre men arbetet är mindre stressigt och stabilt. Jag har ett bra liv i Sverige med min familj, kan leka med barnbarnen och planera semestrar. I maj reser jag och min fru till Rhodos. Hon har fått fast jobb hos kommunen, städar.

– Hon och sonen är svenska medborgare. Jag väntar lite.

Mindre stress

Bogdan hämtar pallar och burar med paket på sorteringen i Växjö och kör tillbaka till terminalen i Värnamo. Ett rutinjobb, men han uppskattar den goda planeringen.

– På mina tidigare chaufförsjobb var det alltid stress. Jag fick böta 10 000 kronor för att jag körde en timme för länge. På Postnord säger de till oss att köra lugnt. Jag vill inte jobba på fler oseriösa företag, då tar jag hellre lägre lön.

Skulderna är betalda och familjen har köpt ett hus, som Bogdan ägnar mycket tid åt att rusta.

– Nu är jag med i facket, det är bra om man behöver hjälp. Transport har hjälpt mig tre gånger, ett annat företag lurade mig på 25 000 kronor, säger Bogdan Sapek.

 

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Förhandlingar in i det sista för ”märkesavtal”

Kollektivavtal. Senast vid midnatt ska fack och arbetsgivare inom industrin kommit överens om kollektivavtal – de avtal som utgör märket för löneökning i årets avtalsförhandlingar.

Wolt är en av de största leverantörerna i Sverige. Foto: Justina Öster

Wolts bud i strejk – stöd från facket

Gigjobb. På lönedagen, den 25 mars, la Wolts matbud i Norrköping ned arbetet. Ersättningen är hopplöst låg med arbetsveckor på över 70 timmar, enligt de strejkande. Och trots att ingen är med i facket uttrycker Transports ombudsman sitt stöd.

Foto: Peter Fredriksson/Teknik i Väst Arvika

Första eldrivna sopbilen i Arvika

Miljö. Renhållningsavdelningens första eldrivna sopbil är nu på rull i Arvika, för att minska utsläppen av växthusgaser.

Servicetrafik
Taxiträff i Söderhamn i slutet av februari. Fack, trafikföretag, politiker och tjänstemän från regionen samlades för att diskutera taxibranschen och offentliga upphandlingar. Foto: Lilly Hallberg

Striden för anständiga villkor

Taxi. När lägsta bud blir helt avgörande vid offentliga upphandlingar blir konsekvenserna ofta stora – för färdtjänstförare, för barn och sjuka beroende av transport, för trafikföretag. Och ytterst för alla skattebetalare.

Sohail Samadi väntar på körning utanför Gävle sjukhus. Han kör för Bocken taxi, ett av 25 bolag som X-trafik upphandlat trafik av. Foto: Lilly Hallberg

Sohail söker annat jobb

Taxi. Utanför Gävle sjukhus väntar Sohail Samadi. Han tycker att det fungerar bra att köra serviceresor för Gävlebolaget Bocken taxi men att det är svårt att klara sig på lönen.

Automatisk förtöjning
Med stora vakuumplattor sugs fartygen in till en av kajerna i Kapellskärs hamn, en process som går tyst till och tar omkring 30 sekunder.

Hamnen där skeppen sugs fast

Kapellskär. Plötsligt är fartyget i väg. Lösgjort från de stora vakuumplattorna på ett nästan overkligt, ljudlöst vis. Kapellskär i Roslagen är först i landet med automatisk förtöjning – vid anlöp tar det 30 sekunder att suga in M/S Finnsirius till kajen.

Snabbkoll
Håller du på att duka under av alla arbetsuppgifter, krav och måsten? Hoppa inte över lunchen! Din arbetsgivare är skyldig att kontinuerligt kolla upp din arbetsbelastning och se till att du får tid för återhämtning. Illustration: Mattias Käll

Så skapar vi ett bättre arbetsklimat

Skyddsronder. Den fysiska arbetsmiljön är viktig, men hur vi mår psykiskt och socialt minst lika angeläget. För att förebygga stress, utbrändhet och psykisk ohälsa ska psykosociala skyddsronder göras på landets arbetsplatser minst en gång per år, enligt arbetsmiljölagen.

Hur kan LO försvara AMF:s investering i Uber?

Debatt. Landorganisationen i Sverige (LO) representerar 13 fackförbund och ska vara en ledande kraft i arbetsrättsliga frågor. Efter en granskning av Expressen framgår det dock att LO, genom sitt ägandeskap i AMF, har investerat sina medlemmars pengar i Uber – vars affärsmodell möjliggör orimliga arbetstider och slavlika löner för sina anslutna förare.

Arbetsliv
Pedagogen Liliane Jbeilly har nära till skratt och visar ord och uttryck med hela kroppen för att Walid Dahda, Abdulnasser Alzoukani och kollegorna ska hänga med. Foto: Justina Öster

Här får de anställda lära sig svenska på arbetstid

SFI. 2025 är här. ”Har ni några önskningar”, frågar läraren Liliane Jbeilly. ”Jag vill bli rik”, svarar en av de anställda på TPL Postnord i Ljungby med ett gott skratt. De deltar i ett projekt, finansierat av EU och arbetsgivaren, och tränar svenska. På arbetstid.

Tema: Konfliktvapnet
Svensk strejkrätt. Illustration: Ingrid Fröhlich

Nu ska facket avväpnas

Strejkrätten. Fackliga sympatier i Tesla-konflikten har väckt en gammal fråga till liv. Röster höjs för att begränsa strejkrätten.

Richard Berglund, truckförare på Volvo, och Daniel Vänman, vaktmästare på Bilia är strejkvakter varje fredag. Här värmer de sig en stund i byggboden som står på andra sidan gatan från Teslas verkstad. Foto: John Antonsson

Fotfolket som inte ger upp hoppet om Tesla

Strejkrätten. Strejken har pågått sedan den 27 oktober 2023. Strejkvakterna står utanför Tesla i Umeå under alla öppna dagar. Richard Berglund och Daniel Vänman har stått minst en dag i veckan sedan strejken utbröt.

Valda ombud på sina platser i kongresshallen i Örebro, 2022.

Få utlandsfödda i Transports topp

Representation. Mer än var femte medlem i Svenska Transportarbetareförbundet är i dag född i ett annat land än Sverige. Det syns inte i förbundets ledning – än.

Digitalisering & AI
Transports utredare Jenny Wrangborg och terminalarbetaren Victor Dahlin diskuterar omvandling av yrket, realitet och möjligheter, fackets roll och påverkan av automation på det dagliga arbetet.

Så ser vi på AI och automation

Lager & terminal. Vi möttes på Transports förbundskontor för att tala konsekvenser av algoritmisk styrning på jobbet. Så här sammanfattade ett AI-verktyg vad det handlade om: ”Intervju med lagerarbetare och fackliga företrädare om digitalisering och automation” – rätt korrekt, men på riktigt mer ett samtal.