Ledare. Hösten 2015 skakade om Sverige. Det är nog få människor som är oberörda inför flyktingarna som i tiotusental sökt sig till Sverige. Fruktansvärda bilder har bränt sig fast på näthinnan. Inte minst den på treårige Aylan på stranden i Turkiet, i de små skorna med kardborreknäppning.
Själv besökte jag för Transportarbetarens räkning ett flyktingboende i Malmö. Det rådde fotoförbud och kameran blev hängande på axeln när den lille pojken kom in genom ytterdörren. Ögonen var stora, trötta och i famnen kramade han nallen och en robotgubbe i silverfärgad plast.
Vi gjorde reportage om väktarna som nu jobbar för Migrationsverket. Flera berättade hur de förändrats som människor efter möten med flyktingarna. Genomgående var väktare och ordningsvakter besvikna över medierapporteringen. Som ofta ger bilden av ett kaosartat och illa planerat mottagande.
Det var inte vad de upplever. Och inte vad vi såg heller.
Samtidigt träffade vi personal, bland dem en rad poliser vid Hyllie station, som försvarar regeringens nya restriktiva åtgärder. Det är helt enkelt nödvändigt med en paus. Andhämtning. Sverige har på kort tid tagit emot 150 000 flyktingar. Per capita är det fem, tio gånger mer än de flesta andra EU-länderna.
Det är också tragiskt att i mediedebatten få höra hur strömmen av migranter gång på gång utnyttjas i politiska syften. Ofta handlar det om sänkta löner som universalmedicin för snart sagt alla problem i samhället.
För några veckor sedan var Svenskt Näringslivs vd, Carola Lemne, ute i medierna. Hon sa att vi måste vänja oss vid större skillnader i Sverige. Lemne tjänar 490 000 kronor. I månaden. Hur mycket är en migrantarbetare värd som tvättar bilar, städar eller bär ut morgontidningar? Hur mycket ska deras löner pressas ner?
Den förre LO-ekonomen Dan Andersson pekar på att lönesänkningar varken löser migrations- eller integrationsproblemen. I stället får vi:
- Lägre skatteinkomster till samhället och därmed urholkad välfärd.
- Ökad orättvisa. Varför ska bara löntagarna i de lägre inkomstintervallen betala asylpolitiken?
- Större klyftor. Som bevisligen leder till fler fattiga, med ökad risk för ohälsa, och större misstro mellan människor.
Är det dit vi vill sträva?