Krönika.
Semester! skrek godsägare Wrangel och hötte med käppen mot drängen Anders, som fått sina kamraters uppdrag att begära en dags semester när skörden var bärgad. Så inleds berättelsen om Anders och hans vedermödor på ett av de skånska godsen i början av 1920-talet.
Krönika.
Äntligen närmar sig våren! Denna tid på året då hoppet gror och allting med ens blir lättare. Vårblommorna med sina vackra färger sticker upp ur dikena, tussilago och snödroppar – och snart nog kommer påskliljorna.
Krönika.
Vad krävs för att Socialdemokraterna på kort och medellång sikt ska kunna få 30 procenten av väljarstödet – som är första anhalten inför valet 2018? Låt mig delge er några tankar som kanske kan ge svar på den frågan.
Krönika.
I början av december möts världens ledare i Paris för att åter igen försöka hitta överenskommelser som minskar mänsklighetens påverkan på jordens klimat. Må de lyckas i sitt uppdrag. Hitintills har ansträngningarna inte gett så mycket resultat.
Krönika.
Många kamrater från fackföreningar runt om i världen har frågat mig hur det kan komma sig att ett litet land i Europas utkant kan utvecklas från att vara ett av de fattigaste länderna i Europa för hundra år sedan till att vara en välfärdsstat i dag. Mitt svar har alltid varit att det har lyckats tack vare den svenska modellen.
Krönika.
I år är det tjugo år sedan en färgad man klev av bussen i skånska Klippan för att i nästa stund kallblodigt huggas med en kniv i hjärtat. Mannens namn var Gerard Gbeyo, en asylsökande flykting från Elfenbenskusten. Enda orsaken till dådet, som framkom i polisutredningen, var att han var färgad.
Krönika.
Jag utgår från att en i stort sett enig forskarvärld har rätt, när den hävdar att vi står inför en närmast ofattbar katastrof om inte världens samlade utsläpp av klimatgaser minskas drastiskt under åren fram till 2050. Samtidigt hoppas jag också att den samlade arbetarrörelsen ska utveckla en förnuftig politik och kloka metoder att hantera de svårigheter som klimathotet ställer oss inför.
Krönika.
Ibland när jag tänker tillbaka på min skolgång, vilken för övrigt endast blev grundskolan och knappt det eftersom det tyvärr blev en del skolk tillsammans med bästa kompisen Kenneth också, blir jag uppriktigt sagt glad att vi tvingades traggla på med rättskrivning och skrivstilsövningar.