Dragbil
Close
I Sverige finns tusentals lågavlönade lastbilschaufförer från östra Europa. De lever veckor eller månader i lastbilshytten. Bilden är tagen i Jönköping. Föraren har ingen direkt koppling till texten.
Close
Granskning

”Sverige är sämsta landet i Europa…”

Åkeri. Andrius är lastbilschaufför från Litauen. Han har på nära håll sett hur utländska förare behandlas av svenska arbetsgivare. – Sverige är det sämsta landet i Europa! Det saknas rastplatser och ingen gör något åt lönedumpningen.

Det är annandag påsk. I Ystads hamn står dragbilarna på rad. Utanför en lettisk bil har föraren ställt upp en liten pall, gasolkök och vattendunk. På hytten hänger jackan på tork. Mannen som är i 40-årsåldern tittar misstänksamt när jag sakta kör förbi.

Jag har kameran redo, men låter den ligga på sätet. Många polska och baltiska förare är trötta på att hängas ut som lönedumpare och illojala konkurrenter. Det har blivit svårare att få kontakt, svårare att få dem att ställa upp på bild.

Tomas Pettersson
Tomas Pettersson, ombudsman på Transports Malmöavdelning.  Foto: Jan Lindkvist

På Transports Malmöavdelning arbetar Tomas Pettersson som lokalombudsman. Han ingick under en period i åkeriprojektet Ordning och reda och har fortsatt jobba med problemen i branschen:

– Det är sorgligt att det är så tyst. Någon måste ställa sig upp och skrika att det är åt skogen. Jag vill framför allt sätta ljuset på villkoren för utländska chaufförer som kör i svenska åkerier.

– Vi har stora, utåt sett seriösa åkerier som i stort sett följer kollektivavtalet. För de svenska förarna. Sedan har de en grupp på kanske 20-30 utländska förare som jobbar på andra villkor.

Tomas Pettersson plockar fram ett lönebesked från en bulgarisk chaufför han försöker hjälpa. Under en månad jobbade föraren 250 timmar. På ett svensk åkeri. För det fick han 13 600 kronor i lön, plus semesterersättning och 2 300 kronor i traktamente.

Netto fick föraren ut 15 300 kronor. Men den rena timlönen är bara strax över 54 kronor. Ungefär en tredjedel av en svensk avtalsenlig chaufförslön.

– Många chaufförer tittar tyvärr bara på slutraden. Vad de får i handen, säger Tomas Pettersson.

Bredvid sig har han Andrius (fingerat namn) från Litauen. Andrius bor i Sverige och hann jobba för flera oseriösa åkerier innan han till slut fick en riktig anställning, med schyst lön.

– 13 000 kronor är en vanlig lönenivå för baltiska chaufförer som jobbar i Sverige, förklarar Andrius. Det är inte bra betalt, men det går att överleva på. Bulgarer och rumäner tjänar betydligt mindre. 5 000–6 000 kronor i månaden är inte ovanligt.

Går det åt rätt håll i Sverige, det vill säga minskar problemet med lågavlönade östförare som utnyttjas?

– Nej, det har blivit mycket värre de senaste åren, säger Andrius. Lönerna har legat still, samtidigt som priserna i exempelvis Litauen ökat kraftigt.

Hur ser Europas östförare på Sverige? Hur är det att köra och jobba här?

– Katastrof! Sämsta landet i Europa, utbrister Andrius. Myndigheterna gör inget. Polisens kontrollplatser är nästan alltid obemannade och det är nästan riskfritt att fiffla.

– Det finns massor av chaufförer som varje helg lever 45 timmar i lastbilshytten. Och det finns ingen infrastruktur för det. Inte säkra rastplatser, inte toaletter och duschar. Tyskland är bättre, även om det inte är bra där heller.

Tomas Pettersson är kritisk mot stora transportköpare.

– I årsredovisningen hävdar en stor matjätte att alla deras transportörer har kollektivavtal. Men jag vet att det inte stämmer. Det finns svanar och en jäkla massa andra seriositetsmärkningar.

– Men lastbilsförarna går hela tiden under radarn. Det krävs politiska åtgärder. För egen del tror jag mest på ett riktigt beställaransvar. Transportköparna måste ta ansvar hela vägen från ax till limpa.

Snabbkoll
Håller du på att duka under av alla arbetsuppgifter, krav och måsten? Hoppa inte över lunchen! Din arbetsgivare är skyldig att kontinuerligt kolla upp din arbetsbelastning och se till att du får tid för återhämtning. Illustration: Mattias Käll

Så skapar vi ett bättre arbetsklimat

Skyddsronder. Den fysiska arbetsmiljön är viktig, men hur vi mår psykiskt och socialt minst lika angeläget. För att förebygga stress, utbrändhet och psykisk ohälsa ska psykosociala skyddsronder göras på landets arbetsplatser minst en gång per år, enligt arbetsmiljölagen.

Hur kan LO försvara AMF:s investering i Uber?

Debatt. Landorganisationen i Sverige (LO) representerar 13 fackförbund och ska vara en ledande kraft i arbetsrättsliga frågor. Efter en granskning av Expressen framgår det dock att LO, genom sitt ägandeskap i AMF, har investerat sina medlemmars pengar i Uber – vars affärsmodell möjliggör orimliga arbetstider och slavlika löner för sina anslutna förare.

Arbetsliv
Pedagogen Liliane Jbeilly har nära till skratt och visar ord och uttryck med hela kroppen för att Walid Dahda, Abdulnasser Alzoukani och kollegorna ska hänga med. Foto: Justina Öster

Här får de anställda lära sig svenska på arbetstid

SFI. 2025 är här. ”Har ni några önskningar”, frågar läraren Liliane Jbeilly. ”Jag vill bli rik”, svarar en av de anställda på TPL Postnord i Ljungby med ett gott skratt. De deltar i ett projekt, finansierat av EU och arbetsgivaren, och tränar svenska. På arbetstid.

Tema: Konfliktvapnet
Svensk strejkrätt. Illustration: Ingrid Fröhlich

Nu ska facket avväpnas

Strejkrätten. Fackliga sympatier i Tesla-konflikten har väckt en gammal fråga till liv. Röster höjs för att begränsa strejkrätten.

Richard Berglund, truckförare på Volvo, och Daniel Vänman, vaktmästare på Bilia är strejkvakter varje fredag. Här värmer de sig en stund i byggboden som står på andra sidan gatan från Teslas verkstad. Foto: John Antonsson

Fotfolket som inte ger upp hoppet om Tesla

Strejkrätten. Strejken har pågått sedan den 27 oktober 2023. Strejkvakterna står utanför Tesla i Umeå under alla öppna dagar. Richard Berglund och Daniel Vänman har stått minst en dag i veckan sedan strejken utbröt.

Digitalisering & AI
Transports utredare Jenny Wrangborg och terminalarbetaren Victor Dahlin diskuterar omvandling av yrket, realitet och möjligheter, fackets roll och påverkan av automation på det dagliga arbetet.

Så ser vi på AI och automation

Lager & terminal. Vi möttes på Transports förbundskontor för att tala konsekvenser av algoritmisk styrning på jobbet. Så här sammanfattade ett AI-verktyg vad det handlade om: ”Intervju med lagerarbetare och fackliga företrädare om digitalisering och automation” – rätt korrekt, men på riktigt mer ett samtal.

Kultur
Jul på väg. Stockholms centralstation inför första advent. Foto: Lilly Hallberg

Årets julklapp speglar tidsandan

God jul! Hoho, här kommer tips och råd på julklappar, gåvor och upplevelser till andra och sig själv under långhelgerna. Där de röda dagarna i år ligger så att chansen till lång sammanhängande ledighet är ovanligt stor.

Framtidens bensinstation
Den nya macken mellan Solvalla och Bromma flygplats invigdes i mitten av juni 2024 och har miljön i fokus, säger säljchef Martina Vigren. Arbetet med att installera solceller pågår och några pumpar behöver åtgärdas efter slutbesiktningen av bygget.

Macken vid flyg och trav

Miljön i fokus. Mitt under brinnande mackdöd – när fossila bränslen fasas ut och el in – slog en ny OKQ8-station upp portarna i somras. Ett stenkast från travbanan Solvalla med flygplan från Bromma flygplats dundrande över taken jobbar landets bästa personal…

Kultur
bland är det bra med lite sund skepsis: att EU gjorde det enklare att få tillstånd för uteserveringar påverkar inte det svenska klimatet (och möjlig anledning med utebord vintertid har ju försvunnit i och med att det också är förbjudet att röka utanför fiken).

När positivitet blir något negativt

Allt är inte bra. Ibland kan den ständigt peppande personen, som förmedlar ”upplyftande” klyschor, slätar över och kommer med lösningar på hur stjärnorna ska plockas ned bli – ett sänke. Inte minst på jobbet. Skeptikerrörelser och pessimistkaféer kan ses som motgift mot toxisk positivitet.

Sophämtare lever farligt
Lustgastuber som slängs i hushållssoporna och töms i sopbilens vagga kan explodera, fara ut som tillplattade vassa projektiler och träffa miljöarbetare och förbipasserande på gatan. Tuberna ska lämnas in på återvinningscentraler.

Lustgastuber i soporna kan explodera

Miljö. Lustgastuber i soporna är ett arbetsmiljöproblem. Tuberna kan explodera och skada både miljöarbetare och folk som passerar sopbilarna. Vid ett ungdomsboende i Göteborg har hämtningen stoppats för andra gången.

Fusket i åkeribranschen
På vägkanterna i Skånes industriområden lever chaufförerna sina helgliv.

På jakt efter lönedumpare

Fackligt arbete. År ut och år in. Trots nya EU-direktiv och statliga sanktionsavgifter fortsätter lönedumpningen på svenska vägar. Tommy Jonssons jobb är att bekämpa de fuskande företagen.