Debatt. Den 25 maj är det val till EU-parlamentet. Parlamentets inflytande har med tiden ökat och man hanterar både lagstiftning och frågor om EU:s politiska inriktning. När EU-kommissionens ordförande utses har Parlamentet ett direkt avgörande. Valet har stor betydelse för EU:s arbetsrätt. Ändå deltog bara var tredje LO-medlem i det förra EU-valet!
Krönika. Valet till Europaparlamentet den 25 maj är avgörande för det europeiska samarbetets framtid. Det högerdominerade EU:s hantering av den ekonomiska krisen har varit förödande. Ensidiga åtstramningar, privatiseringar och avregleringar har resulterat i rekordhög arbetslöshet och negativ tillväxt. Grundläggande fackliga fri- och rättigheter har underminerats. Medborgarna har fått betala ett högt pris för bankernas girighet och borgerliga politikers blinda tilltro till marknaden.
Ion Crácilin är en i uppbådet av taxichaufförer som jagar möjliga kunder vid järnvägsstationen Gara de Nord i Bukarest. Hemma tar han och hustrun hand om sitt 9-åriga barnbarn. Föräldrarna har flyttat till Grekland, för att få jobb.
George Mirel Utapan-Scorseze jobbar som ordningsvakt i Bukarests tunnelbana. Skiftarbetet dygnet om sliter, liksom de ilskna passagerarna. Hans fackliga företrädare beskylls för att vara ”kommunister” när de begär högre lön åt de anställda.
Gheorghe Petrica är kranförare i Constantas hamn. Han tänker rösta vid valet till EU-parlamentet nästa vår. – Självklart. Vi vill alla ha ett bättre liv. Ska vi bli europeiska medborgare är det vår plikt att gå till valurnorna, säger han.
Constantin Turloi arbetar i Rumäniens största hamn, Constanta, vid Svarta havet. När andra klagar över låga löner är han rätt nöjd med sin, cirka 5 500 kronor per månad. Det är bra, med rumänska mått.
Lastbilschauffören Nicolae Diacu kör bara inrikes. Månadslönen ligger kring 4000 kronor, plus lite övertidsersättning. Han spärrar upp ögonen när han får höra vad svenska förare tjänar och undrar: – Finns det något jobb till mig?
FNSP, Federatia Nationals a Sindicatelor Portuare, lyfter fram en positiv händelse efter EU-inträdet. 1997 startade hamnfederationen en skola med utbildning och fortbildning i alla upptänkliga hamnyrken. Både för anställda och arbetslösa.
– Före revolutionen hade folk jobb och pengar, men hyllorna var tomma i affärerna. Nu är butikerna fyllda av varor, men vi har inga pengar att handla för. Anka Ghita och kollegan Victor Manu i det rumänska tunnelbanefacket var fem och sex år när Rumäniens kommunistiska diktator störtades.
Om ett halvår är det val till EU-parlamentet. Hur ser de 506 miljoner EU-medborgarna på unionen? På massarbetslösheten? På löner och prisutveckling? Vilka drömmar och förhoppningar hade man? Hur tänker människor i dag om EU:s framtid och löntagarnas rättigheter? Transportarbetaren kommer att besöka chaufförer och andra transportarbetare i ett antal EU-länder. Första resan går till Rumänien. Hem till Gabi och hans sambo som längtar efter honom, när han kör lastbil i Sverige.