Kreativ.
Mattias Källs människor hittar sedan länge vägen in i Transportarbetaren. Tidningens ofta anlitade illustratör utforskar i sin konst också vårt förhållande till varandra och till naturen – och är sedan årsskiftet utvecklingsledare för bild och form i Region Örebro.
Spänning.
SVT:s nya serie ”Försvunna människor” har utsetts till en av årets bästa serier i Europa. Transportarbetaren har träffat Peter Viitanen som spelar huvudrollen som lastbilschauffören Erwin.
Krönika.
När jag var barn bodde jag och min tyska mamma i en liten by där alla, utom mamma, var ”inrikes födda”. Vi var annorlunda. Mamma bakade tyskt surdegsbröd och vanliga pålägg på smörgåsen var smör, Teewurst och skinka från Schwarzwald. De kvällar hon inte jobbade åt vi Abendbrot.
Föreställning.
I pjäsen Laika gestaltar Özz Nûjen bargästen som ingen vet vem det är. Är han en sanningssägare eller rent av Jesus? Frågan ställs på sin spets, vems perspektiv är gällande?
Prisad inläsare.
Lyssnar du på ljudböcker? Då vet du att uppläsningen är nästan lika viktig som berättelsen. Transportarbetaren har träffat Katarina Ewerlöf – en av Sveriges mest populära ljudboksinläsare.
Trendig känsla.
Från medicinsk diagnos till varma känslor inför anblicken av försvunna glassar på GB:s karta eller Putins dödliga fantasier om ett förlorat imperium. Nostalgi tar sig många uttryck. Under långa perioder ett hånat känslouttryck. Men det verkar våras för nostalgin igen.
Berättare.
Med den dystopiska ljudbokserien Virus blev Daniel Åberg en av de första svenska författarna att skriva direkt för ljudbokspubliken. Nu undervisar han andra författare i konsten att skriva berättelser som går hem i lurarna.
Farsoter.
När nya, tidigare okända sjukdomar härjar ligger det i människans natur att söka orsaker. Också långt bortom Folkhälsomyndighetens förklaringar.
Arga gudar, dålig luft, CIA, förgiftade brunnar, mobilmaster och minoriteter har alla pekats ut som skyldiga – teorierna som följer i pandemiers spår är en mörk historia långt före dagens antivaxxare.
Davids krönika.
Som barn, eller snarare som tonåring, lärde jag mig avsky poesi, teater och allt vad kultur heter.
Vid den tiden, då jag var tretton år, min bror elva och syrran sju, hade mina föräldrar av någon anledning bestämt sig för att vi barn var stora nog att klara oss själva.
Mopedfantast.
En flygplanspropeller, gamla radioapparater och kameror, en Wurlitzer-jukebox och en lyxig trampbil av märket Austin J40. Men framför allt mopeder är det som gäller för samlaren P-O Åberg.