Tidningsbud på marsch
Papperstidningarnas sjunkande upplagor hotar tidningsbudens jobb. Men en ljusnande framtid kan finnas i andra produkter som brev och paket.
– Är det värt att kliva upp och jobba två, tre timmar för den lön vi har?
Peter Bengtsson, Tomelilla, uttalar frågan som ligger och bubblar under ytan när tidningsbud från tre länder pratar nutid och framtid, likheter och olikheter.
Andra dagen på skandinaviska transportarbetarkonferensen i Lund handlar det om branschvisa diskussioner. Stämningen är inte på topp när runt 25 tidningsbud samlas i sal Baldringe på Scandic-hotellet.
Statistik som visar att tidningsbud dör en för tidig död resulterar i förslag om en facklig granskning av vad som ligger bakom. De svenska siffrorna, som Transportarbetaren har skrivit om, väcker frågor och funderingar hos tidningsbuden i Norge och Danmark.
Papperstidningarnas pågående dödskamp är en fråga som tynger hela seminariet. Sjunkande upplagor har resulterat i kortare arbetstider, sämre inkomst – och svårare att försörja sig.
– Min lokaltidning har minskat pappersutgivningen med två dagar i veckan, berättar Maya Olsen, från Mandal i Norge. Men den gör dagliga tidningar på nätet för prenumeranterna.
– När jag började dela ut tidningar för åtta år sedan jobbade jag sex timmar per natt. Nu är jag nere på två timmar och en kvart, vittnar Peter Bengtsson.
Mer problem: tuffare klimat med arbetsgivare som misstror och kollar, dåliga eller obefintliga arbetskläder och skor, svårigheter att organisera bud från andra länder och risk för lönedumpning i storstäderna där de dominerar.
– Arbetsgivaren kan pressa deras löner genom att lägga fast en orimligt kort tid för dem att klara sitt distrikt, hörs från Danmark där betingslöner gäller.
Så sveper framtidstron in i salen efter att Lars Jonasson, heltidsfacklig i Göteborg, har beskrivit den mycket allvarliga situationen med pressade tider och fler produkter på samma arbetstid som tidigare.
– Men just det är ju positivt, säger han. Med de nya produkterna kan vi få upp arbetstiden på natten till fem timmar i vissa områden.
– Och det öppnar för merarbete på dagen för dem som vill ha mer arbetstid, säger Torkel Blom, som sitter i svenska Transports styrelse. Då kan det gå att försörja sig som tidningsbud igen.
Nya produkter? Från alla tre länderna beskrivs hur tidningsbud, postbilar, en budfirma och reklamdistributören kan köra samma sträcka – och leverera sina olika produkter till samma hushåll. Att slå ihop vissa verksamheter är redan verklighet på olika håll.
– Då är vår fördel att vi jobbar sju dagar i veckan, konstaterar någon.
Enigheten är dock stor om att det krävs investeringar för att tidningsbud ska bära ut även post och paket. Breven kan inte hämtas eller sorteras i en busskur där tidningsbunten i dag väntar på sitt bud.
Innan de skandinaviska tidningsbuden avslutar för att göra sig i ordning till kvällens middag tar de med sig ett eller annat tips från de andra länderna:
I Norge får buden extra betalt när de delar ut paket. I Sverige är paketen frivilliga, men inte i Danmark. I Norge finns en tvistenämnd som avgör om facket och arbetsgivaren är oense om hur lång tid en rutt ska ta. Och när det gäller arbetskläder då kan tidningsbuden plocka argument från de företag och länder som har lyckats bäst.
Alltså inte från den som rapporterar om bud som bara får reflexväst och broddar.