Transport kräver vd:ns avgång
Vd:n slog mobilen ur handen på chauffören Allonias Sebhatu när han filmade under en lugn taxiprotest. Nu vill Transport att vd:n ska få sparken. Men Allonias Sebhatu själv säger att problemet egentligen inte handlar om en våldsam vd, utan om rätten till kollektivavtal.
Den 31 mars samlades omkring 200 taxichaufförer på Stockholms gator. De protesterade mot den dåliga ersättningen vid färdtjänstresor men också för rätten till kollektivavtal och försäkringar. Flera av dem slöt samman utanför Taxi 020:s kontor för att – återigen – kräva kollektivavtal. Företagets vd Claes Löfvenberg kom ut för att prata med förarna. Allonias Sebhatu filmade samtalet.
Den som tittar på filmen ser hur Claes Löfvenberg oprovocerat slår mobilen ur handen på Allonias. Telefonen faller till marken och glaset går sönder. Filmen har fått stor medial uppmärksamhet. I kväll kommer händelsen även att följas upp i SVT:s lokala Stockholmssändning samt programmet Sverige i dag.
– Jag kollade om jag hade räddat filmen och insåg att jag hade en historia som kommer att bli enorm, säger Allonias Sebhatu. Det här visar hur de behandlar oss och jag hoppas att det leder till en förändring. Men jag är lite ledsen på att medierna lägger fokus på att vd:n slår en förare. Jag vill att medier ska fokusera på att det är frågan om kollektivavtal som har gjort honom arg. Vi har inte krävt att han ska ge oss pengar eller göra oss alla till miljonärer. Vi har bara krävt att vi ska ha kollektivavtal.
Av filmen framgår det att Claes Löfvenberg ser att han blir filmad av Allonias Sebhatu en stund innan han slår bort telefonen. Man kan också höra honom säga ”ta bort den där telefonen.”. Ändå säger han så här i en intervju med SVT:s regionala nyheter:
– Jag vänder mig om och ser att någon person för fram något tillhygge mot mig och jag blir livrädd och sedan försvann jag från platsen.
Tillhygge?
– Den här personen tog någonting och körde upp i mitt ansikte, jag kunde inte se vad det var. Det var en reflexhandling och sedan sprang jag som du ser på filmen.
Transports förbundssekreterare Markus Pettersson säger att händelsen med telefonen är fullständigt oacceptabel och att han aldrig sett något liknande på svensk arbetsmarknad.
– Det är en strategi som det här företaget systematiskt har använt under en lång tid, säger han. Man slår ner facklig aktivitet där man gång på gång hittar anledningar till repressalier när folk försöker organisera sig. Jag utgår ifrån att den här direktören inte kan vara kvar efter en sådan händelse.
Så ni förväntar er att han blir petad från sin post?
– Jag kan bara konstatera att skulle det ha varit det omvända, det vill säga att en av våra medlemmar vid en lugn och stillsam dialog med verkställande direktör i ett av de största företagen i branschen i Sverige skulle börja använda sig av handgripligheter … Jag kan sätta min ena hand på att den medlemmen hade blivit av med sina uppdrag för det företaget. Jag utgår från att ägarna inte behandlar människor olika utifrån vad de har för lön eller position i företaget.
Markus Pettersson hoppas också att händelsen ska få politikerna att vakna.
– Stockholms läns landsting använder våra skattepengar för att försörja den här typen av företag, säger han. Vi har länge påtalat att det här är ett företag som är oseriöst i grunden, som gör allt för att undkomma arbetsrätt och kollektivavtal, som behandlar sina chaufförer för jävligt. Men fortfarande väljer Stockholms läns landsting att göda det med skattepengar.
– Om inte det här får politikerna att vakna så vet jag inte hur långt det ska gå innan de inser att det företag som de upphandlar för att köra våra absolut mest sköra människor i samhället beter sig på det här viset. Det är anmärkningsvärt, om jag ska uttrycka mig diplomatiskt. Men för jävligt, om jag ska vara helt ärlig.
Allonias Sebhatu hoppas också på att händelsen med telefonen ska leda till förändring, men att peta vd:n behöver inte automatiskt leda till något bättre, säger han.
– Det spelar ingen roll om det är han som avgår, eller någon annan. Det krävs att hela Cabonlinegruppen (före detta Fågelviksgruppen, reds anm) börjar tänka på arbetsmiljön och ger oss kollektivavtal. Vi nöjer oss inte med kollektivavtalsliknande villkor. Vi vill ha hundra procent kollektivavtal. Och vi har bestämt att vi inte slutar protestera innan vi har fått det.