Debatt. Stora delar av mobilitetspaketet har nu implementerats i Sverige, det som skulle vara åkeribranschens stora räddning. Det skulle bli konkurrensneutralitet, och svenska löner skulle gälla för utländska chaufförer som kör cabotage i Sverige. Detta är något som branschen kämpat för länge, men vad blir resultatet?
Utstationering: Från första dagen ska utländska chaufförer som kör cabotage i Sverige registreras i ett IMI-register, som vi i Transport ej har tillgång till. Dokumentet/beviset på anmäld utstationering ska finnas i hytten vid en kontroll, annars utfärdas en sanktionsavgift. Detta är jättebra, men lön och andra villkor då? Det skulle väl vara svenska löner som gällde när man körde här? Nej, troligen har chauffören hemlandets minimilöner, eller lite till med traktamenten. Det krävs alltså i dag att det utländska åkeriet har tecknat ett utstationeringsavtal eller svenskt kollektivavtal med Transport för att säkerställa att förarna har rätt lön, för minimilönen i Sverige är som ni alla vet noll kronor.
I mina ögon är det dags att transportköparna ställer krav på sina underentreprenörer om att det ska finnas ett tecknat kollektivavtal med Transport, för att dra sitt strå till stacken för en schyst åkerinäring med lika löner och villkor för alla, oavsett nationalitet. I Transports Ordning och redaverksamhet har vi flera gånger sett hur utländska aktörer kör linjetrafik här, med Sverige som utgångspunkt. Våra stora transportköpare låter detta pågå och bidrar därmed till lönedumpning. Man skyltar med sina fina policyer och I-ways och svär sig fria från ansvaret. Transportköparna har ju faktiskt inget att förlora på att man kräver kollektiv- eller utstationeringsavtal. Det man däremot kan råka illa ut för är att man i det nya direktivet också har ansvar för att kontrollera att transporten är laglig. Den som inte kontrollerar att transporten är laglig kan få böter eller fängelse.
I de register vi kan få ta del av från Arbetsmiljöverket, gällande utstationerande företag och tjänstemottagare i Sverige, ser vi många stora välkända transportköpare, speditörer och även statliga bolag.
Jag har även fått se hur utstationerade chaufförer runt Torsvik i Jönköping vara inlåsta på terminalområden på helgerna, att man får bo i gamla uttjänta verkstadslokaler. Det har skrivits i media om att man ser chaufförer rota i containrar efter något matnyttigt. Detta är Sverige i dag.
Sverige måste komma till stånd med att säkerställa så att svenska löner gällera när man har utstationerade chaufförer som kör cabotage här. Vi måste även ha en ordentlig kontrollerande instans som säkerställer att regelverken följs. Och där borde rimligtvis Transportarbetareförbundet vara inblandade och kontrollera löner och andra villkor.
Är det dags att vi börjar prata om att allmängiltigförklara vårt utstationeringsavtal för att komma till bukt med problemen? Men vi ska heller inte glömma de svenska åkerierna som bidrar till en osund konkurrens. Genom att utan kollektivavtal utnyttja våra nysvenska chaufförer och utländska bemanningsföretag, genom vidriga anställningsförhållanden och med löner som är långt under vårt svenska transportavtal. Vi har vid ett flertal tillfällen fått hjälpa utländska chaufförer som råkat illa ut då de arbetat för just sådana här svenska aktörer. Blivit blåsta på lön, bemötta med våld från arbetsgivaren, fått göra enskilda överenskommelser där man bland annat förbinder sig att betala tillbaka arbetsgivaravgiften. Vi behöver inte sådana rötägg till arbetsgivare i Sverige!
Så även här gäller det för våra Transportköpare, ställ krav på kollektivavtal!
Det är människor vi pratar om, yrkeschaufförer som ska kunna leva på sina löner, anständiga arbetsvillkor och försäkringar. Inte leva som moderna slavar. Det handlar om människors lika värde och sund åkerinäring för alla.