Chauffören Andreas Roos har jobbat en månad på sorteringsanläggningen, men inte skrivit på säkerhetsreglerna än. ”Jag är väldigt vaksam och har koll när jag backar och kör, tar inga onödiga risker efter olyckan”, säger han.
Foto: Justina Öster
Vad har gjorts efter dödsolyckan?
Arbetsmiljö.
Chauffören Andreas Roos har jobbat en månad på sorteringsanläggningen, men inte skrivit på säkerhetsreglerna än. ”Jag är väldigt vaksam och har koll när jag backar och kör, tar inga onödiga risker efter olyckan”, säger han.
Carl F:s rödgula lastbilar och tunga fordon från annat håll rullar hela tiden in genom grindarna till den 50 000 kvadratmeter stora planen. Plastpåsar och allsköns skräp dansar i vinden. Lukten är frän och måsarna håller gästabud i luften över sorteringsmaskinerna
Chaufförerna tippar papper, trä och metall i stora högar, som anläggningens miljöarbetare sorterar för hand och maskinellt. Hjullastarförarna föser ihop avfallet, kör och skopar det i olika containrar.
Personalansvariga Bengt Eriksson och Transports huvudskyddsombud Marcus Rydell tar emot och vi slår oss ner i lunchrummet. Eriksson plockar fram säkerhetsreglerna som Carl F satt på pränt efter den tragiska olyckan den 3 februari 2017.
Lunchen är över och en kollega kallar på hjulbilsföraren Leif för att han ska skjuta fram mer avfall till en av maskinerna. Han kör dit, men upptäcker att Johnny har gått ut framför hjullastaren och plockar i avfallshögen.
Leif väntar på att Johnny ska gå ner och undan. När han inte ser Johnny längre backar han för att ta ett nytt tag i högen, men kör över Johnny, som avlider.
Skulle inte befunnit sig på planen
Johnny var 50 år och anställd för att sortera elektronik och klippa kablar till återvinning. Hans arbetsplats var i ett uppställt tält vid sidan av olycksplatsen.
– Han skulle över huvud taget inte befinna sig planen och hade fått flera tillsägelser av platschefen om att inte plocka ”fynd” ur högarna. Det är förbjudet, säger Bengt Eriksson.
Ändå vittnar konsultrapporten efter olyckan om en viss ”fyndkultur” bland anställda och chaufförer.
– Grundregeln är att allt som körs in här är Carl F:s egendom. Efter olyckan satte vi upp ett anslag och nu ser vi att ingen ens funderar på att rota i högarna, säger Bengt Eriksson.
Anslaget är borta, men förbudet tas upp på arbetsplatsträffar och chaufförsmöten, som hålls två gånger per år, tillägger han.
Muntlig introduktion
När Tommy började jobba fick han en muntlig introduktion. Den borde varit skriftlig med en checklista, anmärkte Arbetsmiljöverket som kom på inspektion dagen efter olyckan.
Den riskbedömning av arbetet som företaget gjort 2015 var otillräcklig, konstaterade myndigheten. Den skulle ha tagit upp risker, åtgärder och utvärdering av dem. Uppdraget blev att göra en grundligare undersökning av risken för påkörning.
Några utmärkta gångar syns fortfarande inte på arbetsområdet. Men Bengt Eriksson påpekar att chaufförerna instruerats om hålla sig i omedelbar närhet till lastbilarna när de tippar avfall. Han pekar ut kravallstaket som satts upp längs kanten för att avskilja besökare och en containergång.
Eriksson visar säkerhetsreglerna som alla miljöarbetare och chaufförer ska underteckna att de sett.
– Förut körde vi rutinerna muntligt, nu tar vi dem skriftligt också.
Måste ha ett öra fritt
Förbudet att använda mobil när ett fordon eller maskin är i gång är nytt. Liksom att den som använder öronproppar med musik måste ha ett öra fritt. Gående ska inte använda några proppar alls, och chaufförer dra på sig varselväst och skyddsskor innan de lämnar lastbilarna. Det gäller att först ta ögonkontakt och sedan närma sig en maskin, inflikar huvudskyddsombudet Marcus Rydell.
– Jag har en kollega som busvisslar.
Bengt Eriksson är lättad att förundersökningen lades ner och att varken platschefen eller föraren av hjullastaren åtalades för vållande till annans död. Föraren var sjukskriven några månader, kom tillbaka för annat arbete på halvtid medan utredningen pågick, men har nu sagt upp sig.
Marcus Rydell säger att olyckan lärt honom att vara envis och påminna om västar, skor och regler, även om folk blir sura. Han vet att han gör rätt. Med facit i hand önskar Bengt Eriksson att Carl F ingripit tidigare och flyttat Tommy till andra arbetsuppgifter.
– Är det någon som rotar i högarna nu är det omedelbar flytt som gäller.
Fotnot: Namnen på den omkomne miljöarbetaren och föraren av hjullastaren är fingerade. Uppgifterna om olyckan har hämtats ur Arbetsmiljöverkets handlingar.
Dödsfall på jobbet leder sällan till åtal
Arbetsmiljö. En arbetsgivare kan slarva med arbetsmiljön och ändå inte ställas till svars vid ett dödsfall. Arbetsmiljömål är komplicerade och kräver att åklagare kan visa ett tydligt samband mellan specifika brister och hur de lett till en anställds död.
Så kan man kortfattat sammanfatta en rad samtal med juridiska experter inom arbetsmiljö – med anledning av att 13 chaufförer dog på jobbet 2017. Två förundersökningar har hittills lagts ner och flera pågår fortfarande.
Transports arbetsmiljöombudsman Martin Miljeteig konstaterar att polisens och åklagarnas undersökningar ofta drar ut på tiden. Liksom regionala skyddsombudet Bert Johansson i Malmö är han kritisk till att så få arbetsgivare åtalas och döms. Detta trots att de enligt arbetsmiljölagen har långtgående ansvar för att förebygga ohälsa och olyckor.
Krävs en skyddsansvarig
Lotten Loberg är erfaren kammaråklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål som inrättades i Malmö 2009. För att hon ska åtala någon för arbetsmiljöbrott krävs att det finns en skyddsansvarig. Ytterst vd:n i ett aktiebolag om hen inte delegerat ansvaret till en arbetsledare.
Det ska gå att påvisa ett orsakssamband mellan speciella brister i arbetsmiljön och de konsekvenser de fått, exempelvis att ett skydd saknats på en farlig maskin. Arbetsledaren ska också ha haft anledning att beakta att det fanns en risk för skador.
Att bara slarva och glömma räcker inte. Oaktsamheten ska vara så klandervärd att den är straffbar. Lotten Loberg konstaterar:
– Många gånger handlar det om underlåtenhet och passivitet från arbetsgivarens sida och det är ofta svårt att styrka ett orsakssamband.
Ett företag kan alltså ha haft dåliga instruktioner och rutiner, men frågan kompliceras av att arbetsgivaren inte haft för avsikt att någon ska skada sig eller dö.
Möjligt förebygga?
Lotten Loberg höll i och la ner förundersökningen av dödsfallet på företaget Carl F. Men hade inte bolaget kunnat förebygga olyckan genom att i tid flytta mannen, som senare omkom?
– Det kan man tänka efteråt förstås… men det är att gå lite väl långt. Han var informerad om att han inte skulle vara ute på platsen och det ska väl gå ganska långt innan ledningen hotar med avsked.
2008 blev en elektriker som jobbade för ett annat företag påkörd av en hjullastare och dödad i Sydåtervinnings sorteringshall. Vd:n och arbetsledaren dömdes 2012 i Hovrätten för vållande till annans död och företagsböter på en miljon kronor. I det fallet hade riskerna lyfts fram på ett helt annat sätt innan, kommenterar Loberg.
Bevisen färskvara
Kritik om att undermåliga utredningar leder till att många förundersökningar läggs ner säger hon sig inte kunna svara på. Samtidigt efterlyser Lotten Loberg mer resurser till åklagare och polis, och påpekar att bevis på en olycksplats är färskvara.
Liksom Arbetsmiljöverkets chefsjurist Anna Varg pekar hon på rättssäkerheten för arbetsgivare.
– Ett dödsfall är fruktansvärt. Ingen ska behöva dö på sitt arbete. Samtidigt vill varken du eller jag bli fällda för något vi inte orsakat. Det ställs ganska höga krav i de här fallen och det måste nog vara så.
Transports regionala och andra skyddsombud misströstar ibland över att upprepade påtryckningar inte leder till att arbetsgivare tar sitt ansvar?
– Deras arbete är värdefullt. Jag brukar alltid se till att höra skyddsombud och läsa protokoll, betonar Lotten Loberg.
Henrik Ask på Fackens juridiska byrå, LO-TCO Rättsskydd, rekommenderar också skyddsombud att hjälpa polis och åklagare att dokumentera olyckor så att bevis inte förstörs, om polisen dröjer.
Miljö.
Lustgastuber i soporna är ett arbetsmiljöproblem. Tuberna kan explodera och skada både miljöarbetare och folk som passerar sopbilarna. Vid ett ungdomsboende i Göteborg har hämtningen stoppats för andra gången.
Fackligt arbete.
År ut och år in. Trots nya EU-direktiv och statliga sanktionsavgifter fortsätter lönedumpningen på svenska vägar. Tommy Jonssons jobb är att bekämpa de fuskande företagen.
Bevakning.
Det ökade säkerhetsläget i världen och i Sverige har ökat både säkerhetsföretag och antalet anställda. På Transports tredje avtalsråd diskuterades hur branschen kan bli attraktiv, både för redan anställda och för att locka nya.
Arbetsrätt.
Den arbetssökande mannen fick besked att han var för gammal för transportföretagets traineeprogram. Nu begär Diskrimineringsombudsmannen (DO) 75 000 kronor i ersättning för åldersdiskriminering.
Plattformsarbete.
Det blir ingen prövning av om Bolt som arbetsgivare har ansvar för matbudens arbetsmiljö. Högsta Förvaltningsdomstolen beviljade inte Arbetsmiljöverkets ansökan.
Flyg/Hamn.
Gambiska jättepåsråttor har tidigare lärt sig sniffa upp både minor och utbrott av tbc. Nu tränar forskare råttorna för att de ska kunna avslöja smuggling av värdefulla djurdelar på flygplatser och i stora hamnar.
Åkeri.
Transportarbetareförbundet bidrar med 45 000 dollar, knappt 500 000 svenska kronor, till ett amerikanskt forskningsprojekt kring social hållbarhet och arbetsmiljö för lastbilschaufförer och andra yrkesgrupper.
Löner.
LO ställer sig bakom Facken inom industrins lönekrav på 4,2 procent i ett ettårigt avtal. Transports ordförande Tommy Wreeth tycker att det var för lågt och röstade nej.
Serviceresor.
Det är nödvändigt att se över reglerna vid besiktning av gasfordon. Yrkesförare skulle också behöva utbildning för att bli medvetna om riskerna. De slutsatserna drar räddningstjänsten i sin utredning efter att tre färdtjänstbussar exploderat.
Taxi.
Åtta av tio av de taxiföretag som granskats sedan 2020 fått ändring av sin skatt på grund av fusk eller fel, visar en sammanställning från Skatteverket.