Krönika. Man kan säga att personer med psykopatiska drag är ett slags vardagens psykopater. De gör inga skolskjutningar och rånar inga banker som de riktiga psykopaterna. Han eller hon vet också något så när hur man beter sig i det vardagliga livet och når ofta höga poster i samhället. Ändå blir allting fel.
Jag kände en gång en sådan person. Han var marknadschef i en förening där jag var medlem. Jag var tämligen aktiv och vi hade en del att göra med varandra i föreningens verksamhet: att ge ut böcker och en tidning samt driva opinion i olika frågor. Eftersom föreningen gick bra med ett par kända författare i sitt stall fanns det rätt mycket pengar att spendera.
De cirka tjugofemtusen medlemmarna skulle bli fler och det ordnades artistgalor, föreläsningsturnéer och releasepartyn. Allt administrerat av den då mycket populäre marknadschefen.
Ett problem var att medlemmarna visserligen strömmade till med gratis inträden på exempelvis Cirkus Scott och rabatterade medlemsavgifter. Men att de sedan försvann när nästa avgift skulle betalas. Ett annat problem var att marknadschefen trots sin osannolika arbetskapacitet (han sov i princip aldrig), sällan fick saker ur händerna i tid. Förtvivlade tidningsredaktörer kunde ringa för att de inte fick in annonsmaterial. Föreningens avdelning i Västerbotten fick en författarturné förstörd då han inte ordnade den utlovade reklamen.
Han var en idéspruta som bland annat tyckte att samtliga medlemmar i Metall borde få ett gratis medlemskap. Folk drogs också till honom då han alltid betalade notan på krogen (med föreningens pengar). Men han kunde frysa ut den som vågade kritisera honom.
Det var som om han älskade när folk kom till honom och han, likt en jultomte, kunde dela ut
löften. Men när de sedan skulle infrias gick han inte att nå och svarade bara i telefonen om man ringde från dolt nummer. Och det började knorras. Själv skrev jag ett brev till föreningens övriga ledning och personal där jag radade upp minst tjugo dyrbara missar han gjort på en månad.
Naturligtvis blev han rasande och jag kände mig illa till mods då han vände ryggen till eller kom fram till mig och sa ”Hejdå David”. Till slut uppdagas det att han försnillat två miljoner kronor. Han fick två dagar på sig att lämna tillbaka pengarna och lyckades faktiskt med det. Därmed slapp han bli polisanmäld lagom till uppsägningen.
En god vän som är psykolog säger att personer med psykopatiska drag lever ett liv ”som om”. De låtsas som om de deltar i samhällslivet men egentligen lever de i en bubbla och gör de vad de tror att de själva kan tjäna på. De spelar en roll och vill att saker ska hända hela tiden men saknar empati och förståelse för verkligheten.
Man kan säga mycket om dem. De kan vara generösa, entusiasmerande och visionära. Ändå är det bäst att försöka undvika dem. Det förefaller också som om de flesta är usla affärsmän. Den jag kände kom till ett nytt företag där han senare blev vd – varpå han förorsakade dem en förlust på 1,8 miljarder kronor…